Det är arbetslinjen – inte bidragslinjen, som bygger Sverige och Västerbotten starkt! Det är bara genom fler inbetalade skattekronor som vi har råd att finansiera tex en bättre hälso- och sjukvård.

Magdalena Andersson lovar att vända på varje sten för att lösa gängkriminaliteten. Men samtidigt röstar hon nej till bland annat höjda polislöner, dubbla straff för gängkriminella och anonyma vittnen. Sorgligt.

 Moderaterna vill ha danska straff mot svenska gäng!

 Stoppa svängdörrarna i fängelserna. Lås in de gängkriminella längre med hårdare straff, som i Danmark.

 Fler åklagare och fängelseplatser. Kriminella ska sättas bakom lås och bom snabbare. De ska inte vara ute på gatan för att det inte finns plats i fängelset eller för att åklagarna inte hinner med.

Igår redovisades det för regionstyrelsen hur systemet med visselblåsare i Region Västerbotten ska byggas upp. Kan bara säga äntligen. Sedan 2013 har Moderaterna drivit den röda majoriteten framför oss utan gehör. Men till slut så.  Regionen har en utbredd tysnadskultur vilket bland annat senaste medarbetarenkäten visade men även regionens egen revision har kommit fram till samma slutsats. Det ska bli intressant att fortsätta följa frågan även om det givetvis inte är så enkelt som att en modell med visselblåsare löser de problem som finns.

Läs mer här och här.

De senaste decennierna har styrningen av välfärden förändrats. Sveriges offentliga sektor har styrts utifrån modeller för styrning som kommer ifrån det man kallar New Public Management (NPM), som historiskt sett har förknippats med det privata näringslivet. NPM, har i sitt grundkoncept kontroll som ett medel att öka effektiviteten. NPM har fått mycket kritik men har de facto i en del fall lett till ökad effektivitet men kanske till priset av en ökad kontroll.

Skärpt kontroll uppifrån och ökad rapportering trodde man skulle vara svaret på svårstyrda och kostnadsdrivande verksamheter men resultatet blev inte riktigt vad man förväntat sig. Kraven på uppföljning och granskning ökade, såväl inom den egna organisationen som externt, vilket i sin tur ökade den administrativa bördan ute i den offentliga verksamheten. Detta har bland annat resulterat i alltmer omfattande och tidskrävande dokumentation, vilket har begränsat medarbetarnas möjlighet att på bästa sätt utföra sitt uppdrag, nämligen att träffa patienter. Handlingsutrymmet för varje medarbetare har minskat, administrationen ökat och helhetssynen glömts bort. Med allt för stort fokus på kontroll ökar rädslan för att göra fel och utrymmet för lärande minskar.

Sjukvård är en mycket komplex verksamhet. Därför är just hälso- och sjukvård otroligt svår att styra. De organisationer som präglas av en styrningsfilosofi ”tight–loose–tight”, likt Alaska Southcentral Foundation, brukar lyckas väsentligt bättre när det kommer till hur vårdutfallet blir. Filosofin bygger på en tydlig vilja i vad som ska uppnås, en stor frihet för professionen att uppnå det samt en tydlig uppföljning av om de mål som sattes upp nåddes. Ett teoretiskt perspektiv på detta är tillitsbaserad styrning. Denna styrningsprincip är tyvärr inte något som genomsyrar Region Västerbotten. Den röda politiska viljan är otydlig och spretig. I de delar där det finns en politisk vilja, är det många gånger omgärdat av detaljregleringar och uppföljningen är högst begränsad. Kort sagt så får verksamheten styra i en djungel av styrdokument och politiska styrsignaler som medför dåligt resursutnyttjande och en vårdpersonal som får administrera i stället för att träffa patienter.

Kraven utifrån har också ökat. Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och regioner, Försäkringskassan, sjukvårdshuvudmännens ledningar och många andra kräver dokumentation. Studier visar att läkare i snitt lägger 19 procent av sin arbetstid på administration och dokumentation på grund av en orimlig dokumentationsbörda. Effekten av styrmodeller enligt NPM har alltså blivit ineffektivitet och onödig rapportering, en ökad detaljstyrning, som försvårar samverkan horisontellt mellan roller inom och mellan olika verksamheter. Frågan är om inte denna kontroll har gått överstyr i dagens sjukvård? Läkare och sjuksköterskor måste få ägna sig åt sådant som de är utbildade för och inte åt icke värdeskapande administration.

En annan resursslukande tidstjuv är dagens möteskultur. I början av 2000-talet kunde en arbetsplatsträff på en hälsocentral vara en gång i månaden. Numera är kan motsvarande möten vara dagligen. Vårdenheterna har blivit större och ökad grad av demokratisering tar sig uttryck i att förankringsarbetet med medarbetare inför beslut har blivit viktigare, vilket genererar fler möten. Samtidigt har arbetslivet blivit mera komplext. Allt fler organisationer ska samverka. Koordineringsproblem löser man i möten, men frågan om vem som slutligen beslutar är ofta otydligt i samverkansformer, varför det krävs förhandlingar som också sker i möten. Framväxten av alla dessa möten är enligt vår bedömning inte något som ger särskilt större nytta för vare sig patienten eller för arbetsplatsen.

Som en följd av allt detta har det i offentlig förvaltning blivit fler chefer. Dessutom har antalet administratörer, ekonomer, personaltjänstemän, kommunikatörer och marknadsförare också blivit fler. Det har skett en kraftig ökning, i det närmaste en explosion, av regionernas centrala staber. Administrativ personal har ökat med 36 procent inom sjukvården sedan 2010. I Region Västerbotten ökade antalet administratörer mellan åren 2010 och 2017 med nästan 15 procent. Sammantaget arbetar människorna inom dessa yrken ofta via möten. Den ökade graden av möten leder till dominoeffekter i form av ännu fler möten. Yrkeskategorier som är viktiga för den direkta patientvården har däremot minskat på flera platser i landet. Antalet läkare har under samma tidsperiod som ovan bara ökat med 16 procent och antalet sjuksköterskor har, på vissa håll, till och med blivit färre. Trenden håller tyvärr i sig.

Sammantaget slösas alltför mycket tid på onödiga aktiviteter och onödig administration. Det är nu dags att vända på detta och tillförsäkra att resurserna används till kärnverksamhet och kommer medborgarna till del. Moderaterna i Västerbotten vill därför spara 200 miljoner på administration och ineffektiv organisation för att satsa mer på sjukvårdens kärna.

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Ulf Wahllöf (M)

Distriktsläkare och f.d. Verksamhetschef i primärvården

Artikeln finns publicerad på VK-debatt, länk här.

Fram till okt i år har kostnaden för administrationen ökat dubbelt så mycket som för vårdpersonal.

Regionen har en allt växande byråkrati och dras med en uppbyggnad av organisationen som är ineffektiv. Därför föreslår vi ett paket på 200 miljoner i besparingar och strukturåtgärder som kan läggas på bättre sjukvård i länet.

Paketet på 200 miljoner:
 Riva landstingshuset och sälja marken för bostadsbyggande.
 Uppmuntra ökat distansarbete även efter pandemin.
 Extern genomlysning för besparingspotential av allt som inte är direkt sjukvård (en åtgärd Norrbotten sparat 400 miljoner på)
 Omställning till en mer resurseffektiv nära vård.