Kategori: sjukvård

Politisk enighet kring behovet av fler kliniska karriärvägar

Av , , Bli först att kommentera 2

Igår behandlade regionfullmäktige Moderaternas motion om behovet av att tillskapa fler kliniska karriärvägar för de yrkesgrupper som jobbar patientnära. (motionen finns här nedanför). Utgångspunkten till förslaget är de olika analyser som har skett av hur vårdnära grupper väljer att fördela sin arbetstid. Det finns helt klart utrymme för att fördela om arbetsuppgifter från och till olika yrkesgrupper. Detta kan sedan vara en viktig del i arbetet med att skapa kliniska karriärvägar.

Idag finns det ett stort problem att sättet att göra karriär i vården är att lämna det vårdnära jobbet och i stället jobba mer med pappersarbete och andra arbetsuppgifter i till exempel olika projekt. Det hade varit så mycket bättre om kompetensen istället kom till användning för patientarbete istället.

Rent logiskt men även alla vittnesmål gör gällande att en person som jobbat 20-30 år har väsentligt bredare kompetens och kan utföra helt andra arbetsuppgifter än en som just har börjat att jobba. Trots det så finns inte någon strukturerad process för hur det går att åstadkomma en karriärväg som möjliggör att en som är ny eller för den delen den som har jobbat några år kan jobba sig framåt att ta sig an arbetsuppgifter med större ansvar och därmed även få en tillhörande löneutveckling.

Sammantaget mycket glädjande att ett enigt regionfullmäktige valde att bifalla motionen. Nu får vi hoppas på verkstad i frågan.

 

Motion

Umeå 23 januari 2020

Karriärvägar för fler yrkesgrupper

I utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) beskrivs att det finns ett flertal tidmätningar avseende hur främst läkare fördelar sin arbetstid. En komplicerande faktor är att tidigare studier är genomförda på olika kliniker/mottagningar, med olika medicinska specialiteter, i olika landsting och med lite varierande definitioner. Men studierna uppvisar ändå likartade slutsatser. Ungefär en tredjedel av tiden ägnas åt direkt patientkontakt i någon form, en tredjedel ägnas åt indirekt patientarbete (journalföring, remisser, intyg, etc.) och en sista tredjedel åt övrigt (möten på och utanför arbetsplatsen, utbildning, förrådsbeställning, hantering av utrustning och lokaler, e-posthantering, icke patientrelaterade resor, handledning, schemaläggning och övrig administration). Det finns inget facit på vad som är en rimlig fördelning mellan dessa kategorier av arbetsuppgifter.

Flera av professionerna inom hälso- och sjukvården har genom olika enkäter tillfrågats i vilken utsträckning de utför arbete som skulle kunna övertas av någon annan. Myndigheten för vård och omsorgsanalys har genom enkätundersökningar till sjuksköterskor, undersköterskor och fysioterapeuter frågat bl.a. i vilken utsträckning respektive grupp har arbetsuppgifter som andra yrkesgrupper bör utföra så att kompetensen tas till vara bättre. Svaren visar på en upplevd tydlig potential att omfördela arbetsuppgifter.

Socialstyrelsen publicerade år 2004 en handbok med syfte att vägleda i frågor om delegation och fördelning av arbetsuppgifter till vårdgivare. Trots att myndigheten sedan länge påvisat att omfördelning av arbetsuppgifter möter få hinder, lever uppfattningen om att rättsliga hinder vidare och starka kulturer står i vägen för en förändring.

Vidare i utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) beskrivs myter som lever kvar i vården. Myter som lever kvar om vem som får göra vad. Det finns flera uppgifter som sjuksköterskor gör i dag som kan omfördelas till t.ex. undersköterskor, exempelvis såromläggningar, medicinhantering, provtagningar, sätta och spola kateter, sondmatning och vissa administrativa uppgifter.

Skillnaden mellan undersköterskors medicinska ansvar inom kommunal hälso- och sjukvård och landstingets är påfallande stora. På grund av skillnader i föreskrifterna mellan öppen och sluten vård i Socialstyrelsen föreskrifter hindras många gånger att vidaredelegering kan äga rum. Enligt utredning Effektiv vård (SOU 2016:2) är förändringar av dessa föreskrifter på gång.

Trots den vedertagna uppfattningen om att det finns stor potential i omfördelning av arbetsuppgifter är frågan varför det inte sker i en större omfattning än i dag. Kulturen på arbetsplatsen dikterar ofta en bestämd uppfattning om vilka personalkategorier som får göra vad. Vården har starka professioner och ansvaret för förändring faller i stor utsträckning på första och andra linjens chefer.

Därför är stödet från högre chefer och den politiska viljan viktig för att kunna avlägsna myterna och stärka stödet för omfördelning av arbetsuppgifter.

Region Västerbottens har, de senaste åren, haft ett stort fokus på att tillskapa kompetensstegar för sjuksköterskor. Vilket är mycket bra. Detta arbete behöver breddas till att omfatta fler vårdnära yrkesgrupper. Det finns några få goda exempel som till exempel specialistpsykolog. Sammantaget skulle det alltså behövas fler karriärvägar för fler vårdnära yrken.

 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att regionfullmäktige beslutar:

 

Att                       Region Västerbotten tillskapar fler karriärvägar för fler vårdnära yrkesgrupper.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Bli först att kommentera

Det krävs nya lösningar för en välfungerande hälso- och sjukvård

Av , , 4 kommentarer 2

Det krävs nya lösningar för en välfungerande hälso- och sjukvård

Skribenten Couer-De-Leon efterlyser förslag från Moderaterna om hur vi vill förbättra och utveckla hälso- och sjukvården i länet (Folkbladet 25/8). Att öppna upp för fler privata utförare likt andra mer framgångsrika regioner har gjort är självklart bara en del av många åtgärder som skulle behövas för att vända utvecklingen. För att börja hantera de stora ekonomiska underskotten föreslår vi bland annat sammantaget besparingar på totalt 200 mkr. Dessa går ut på en kraftig minskning av icke vårdnära administration, ekonomiska effekter av omställningen mot mer kostnadseffektiv Nära vård, förbättrade vårdflöden på sjukhusen, minskade kostnader för hyrpersonal samt ökade patient- och tandvårdsavgifter. För att hantera länets långa vårdköer föreslår vi en lokal kömiljard, en satsning på sammantaget 40 mkr. Vårdens medarbetare behöver höjda löner och fler karriärvägar vilket i vårt senaste budgetförslag prioriterades med 244 mkr. Dessutom gör vi även satsningar på förstärkt cancervård, arbete mot psykisk ohälsa och barn- och ungdomspsykiatrin.

Region Västerbotten har idag många problem  men samtidigt fantastiska möjligheter som vi vill ta vara på och fortsätta att utveckla. Vi vill att dagens men även morgondagens patienter ska kunna få ta del av den bästa vården och omsorgen oavsett om det handlar om läkemedel, operationsmetoder eller rehabiliteringsinsatser. Även om det finns många problem som behöver lösas med en ny politik finns det trots allt en optimism inför detta. Moderaterna står redo att leda Region Västerbotten.

Detta är en replik som är publicerad i dagens Folkbladet, länk finns här.

4 kommentarer

Erkänn det politiska praktfiaskot kring BB i Lycksele!

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 210614: M: Erkänn det politiska praktfiaskot kring BB i Lycksele!

För två veckor sedan kom beskedet att BB i Lycksele ska stängas i tre veckor i sommar på grund av att regionen inte lyckats lösa barnmorskebemanningen. Därefter gick Socialdemokraterna i regionen ut och meddelande situationen var löst. Det visade sig dock vara en lösning som saknade förankring i hela personalgruppen och de fackliga organisationerna. Dessa avvisade sedermera förslaget till lösning som patientosäker och att den bryter mot flera lagar.

Idag kom så beskedet att någon bemanning inte har säkerställts och att förutsättningarna att lösa frågan är svår. Det tolkar Moderaterna som att Lycksele BB kommer att vara stängt minst tre veckor i sommar.

Moderaternas regionpolitiker Andreas Löwenhöök är mycket kritisk till utvecklingen och Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförandes, Anna-Lena Danielssons (S), hantering av frågan. Han menar att den aktuella BB-frågan är ett politiskt praktfiasko för de styrande Socialdemokraterna.

– Vår bedömning, som baseras på tjänstemännens och de fackliga organisationernas uttalanden, är att BB i Lycksele kommer att hålla stängt minst tre veckor i sommar. Det är bedrövligt att den politiska majoriteten i regionen inte är kapabla att kommunicera detta tydligt. Det är svagt att Anna-Lena Danielsson inte vågar erkänna sitt misslyckande, säger Andreas Löwenhöök (M).

– Detta är inget annat än ett politiskt praktfiasko för Socialdemokraterna! Barnmorskekrisen är ett politiskt misslyckande för den politiska majoriteten och deras lögnaktiga utspel, innan någon verklig lösning på sommarsituationen fanns, är högst anmärkningsvärd. Socialdemokraternas agerande har skapat förvirring om vad som gäller, vilket spär på oron hos gravida kvinnor i inlandet. Det beklagligt, säger Andreas Löwenhöök.

I en motion till regionfullmäktige kräver nu Moderaterna att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ta fram en plan för att säkerställa ett patientsäkert öppethållande av länets tre förlossningar under hela året.

– Bristen på barnmorskor har varit en återkommande politisk fråga och situationen i länet är nu mycket allvarlig. Här krävs politisk handlingskraft och en plan för att förbättra situationen. Alla kvinnor i Västerbotten ska känna sig trygga i att länets tre BB:n ska vara öppna året runt och dygnet runt, säger Andreas Löwenhöök.

Bli först att kommentera

M reagerar kraftigt på sommarstängningen av förlossningen i Lycksele

Av , , Bli först att kommentera 4

Idag offentliggjordes att förlossningen vid Lycksele lasarett stänger under tre veckor i sommar. Bakgrunden till stängningen är bristen på barnmorskor och att regionen inte har lyckats lösa barnmorskebemanningen med vikarier eller genom andra lösningar. Moderaterna reagerar kraftigt på beskedet och kräver förklaringar.

– Det här är ett stort politiskt misslyckande för den styrande majoriteten, säger regionfullmäktigeledamoten Andreas Löwenhöök (M).

I en interpellation till Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande, Anna-Lena Danielsson (S), riktar Löwenhöök skarp kritik mot stängningen och ifrågasätter bland annat om regionen nu kan erbjuda en trygg förlossningsvård till kvinnor i Västerbottens inland under sommaren.

– Det är en fullkomligt oacceptabel situation. Larmsignalerna från förlossningsvården har varit många och återkommande och nu vill jag veta vad Hälso- och sjukvårdsnämnden har gjort för att undvika detta extrema beslut, säger Andreas Löwenhöök.

 

Interpellationen i sin helhet

Interpellation

 

Stängningen av förlossningen vid Lycksele lasarett

Nu står det klart att förlossningen vid Lycksele lasarett stänger under tre veckor i sommar.

Bakgrunden till stängningen är bristen på barnmorskor och att regionen inte har lyckats lösa barnmorskebemanningen med vikarier eller genom andra lösningar.

Det här innebär att gravida i Västerbottens inland tvingas söka sig till Umeå eller Skellefteå under veckorna 30, 31 och 32. Den kan handla om en resa på 35 mil. En fullkomligt oacceptabel situation.

Bristen på barnmorskor har varit en återkommande politisk fråga och situationen i länet är nu mycket allvarlig. Inte minst efter att ett stort antal barnmorskor slutat i regionen på grund av hög arbetsbelastning.

Trots alla varningssignaler måste förlossningen vid Lycksele lasarett stängas i sommar. Det måste ses som ett stort politiskt misslyckande för den styrande majoriteten.

Mot bakgrund av detta har jag följande frågor till Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S):

· På vilket sätt har Hälso- och sjukvårdsnämnden agerat för att undvika en stängning av förlossningen vid Lycksele sommaren 2021?

· Nu är sommarstängning av förlossningen vid Lycksele ett faktum, hade Hälso- och sjukvårdsnämnden kunnat göra annorlunda?

· Har Hälso- och sjukvårdsnämnden har tagit bemanningssituationen inom förlossningsvården på tillräckligt stort allvar?

· Anser Hälso- och sjukvårdsnämnden att regionen erbjuder en trygg förlossningsvård till kvinnor i Västerbottens inland under sommaren 2021?

· Vilka åtgärder har Hälso- och sjukvårdsnämnden för avsikt att vidta för att sommarstängningar av förlossningar i länet inte ska bli aktuellt i framtiden?

 

Andreas Löwenhöök

Moderaterna

 

Bli först att kommentera

Köer, personal, infrastruktur och en ekonomi i balans när Moderaterna presenterar förslag på budget

Av , , Bli först att kommentera 5

Pressmeddelande 210531: Köer, personal, infrastruktur och en ekonomi i balans när Moderaterna presenterar förslag på budget

Idag presenterar Moderaterna i regionen sitt budgetförslag för nästa år. De anser att det behövs ny kraft som kan axla ansvaret för de utmaningar men även för de möjligheter som finns för sjukvården och den regionala utvecklingen i länet. Inte minst efter pandemin. Även om Moderaterna målar upp många utmaningar ser de trots allt en del optimism.

Moderaterna presenterar fem centrala reformer:
En köfri vård (+40 mkr), Vårdens medarbetare behöver höjda löner och fler karriärvägar (+244 mkr), förstärkt cancervård (+5 mkr), förstärkt arbete med den psykiska ohälsan och BUP (+3 mkr), hållbar och välfungerande infrastruktur i länet (+1 mkr).

Det är väl känt att Region Västerbotten har stora ekonomiska utmaningar. Nyligen blev det känt att den Socialdemokratiskt ledda majoriteten har behov att reducera antalet anställda med 400 under nästa år utifrån omställningsplanen. Moderaterna har nyligen meddelat att de anser att det är orealistiskt att antalet vårdanställda behöver minska så mycket. I stället lanserar Moderaterna sammantaget besparingar på totalt 200 mkr. Dessa går ut på en kraftig minskning av icke vårdnära administration, ekonomiska effekter av omställningen mot mer kostnadseffektiv Nära vård, förbättrade vårdflöden på sjukhusen, minskade kostnader för hyrpersonal samt ökade patient- och tandvårdsavgifter. Dessa åtgärder påbörjas under nästa år men behöver skärpas ytterligare för år 2023 meddelar Moderaterna utifrån det ekonomiska läget regionen befinner sig i.

– Nicklas Sandström, regionråd i opposition, säger att han är mest stolt över prioriteringarna på vårdens medarbetare samt insatser för en köfri vård. Han säger också att givet hur dåligt skött ekonomin är av den rödgröna majoriteten kommer det behövas tuffa åtgärder för att vända utvecklingen utan att för den delen drabba medborgarnas möjligheter att få vård av högsta kvalité.

– Den stora re-industrialisering som både pågår och väntas öka i länet är mycket positiv och ger stora möjligheter för Västerbottens utveckling, säger Åsa Ågren Wikström, vice ordförande Regionala Utvecklingsnämnden. Det kommer att krävas att vi både gasar och bromsar samtidigt, dels för att ha ordning och reda i ekonomin, dels för att kunna möta den utveckling som är bra för länet, och där är fungerande infrastruktur en nödvändighet.

Regionfullmäktige antar regionplan och budget vid sitt sammanträde den 23 juni.

För mer information:
Nicklas Sandström (M)

Åsa Ågren Wikström (M)

Bli först att kommentera

Det behövs sänkt skatt för de som tjänar minst

Av , , 3 kommentarer 1

Det måste alltid löna sig mer att jobba än att gå på bidrag.

✅ De med låga löner borde få behålla mer av sina intjänade pengar i plånboken varje månad.
✅ Bidragstak ska införas, så att summan av bidragen inte kan bli högre än vad man hade fått i lön om man tog ett jobb istället.

Med en ökad befolkning och fler arbetade timmar skapas bättre förutsättningar att finansiera vår gemensamma välfärd. Sjukvården behöver mer pengar vilket det blir när fler människor har ett jobb. Då får vi fler skattekronor till fler ambulanser, mer personal och nya läkemedel. Det är med allas vår arbetskraft vi skapar välstånd och bättre sjukvård såväl i Sverige som i Västerbotten. En offensiv satsning på sjukvården och den regionala utvecklingen förutsätter fler människor i arbete. En bra sjukvård med och omsorg utgör grunden i ett fungerande välfärdssamhälle.

3 kommentarer

Snart 10 år av löften men ännu inget Beroendecentrum

Av , , Bli först att kommentera 4

Redan 2012 motionerade Moderaterna om behovet av att inrätta ett Beroendecentrum likt andra universitetssjukhus redan då hade. Förslaget handlar inte om att inrätta någon ny verksamhet utan samla den befintliga på ett ställe. Detta för att nå vinster i from av mer patientcentrad vård, samverkan mellan personal i kommun och region och därmed nå ekonomiska samordningsvinster.  Ett beroendecentrum med nära samarbete med primärvården, psykiatri, Försäkringskassan, kriminalvården och socialtjänsten med ett fokuserat uppdrag att rikta sig till att hjälpa människor som lever med destruktiva beteenden skulle minska antalet missbrukare avsevärt och dessutom hjälpa många tillbaka till samhället.

Sedan förslaget väckts har mycket hänt. Något som förstärker den här ambitionen är den nu pågående Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08). Utredningen betonar behovet av integrerade verksamheterna kring personer med samsjuklighet dvs ett missbruk/beroende och en psykiatrisk samsjuklighet. De menar vidare att integrerade verksamheter har starkt stöd i forskning.

Trots ett mycket positivt mottagande bland professionen men även politiskt såväl i regionen som i Umeå kommun har inget hänt. Tyvärr, inte minst för alla missbrukare.

Bli först att kommentera

De fyra borgerliga partierna vill nå ett maktskifte i regionen

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 210510: De fyra borgerliga partierna vill nå ett maktskifte i regionen

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna säger idag att det behövs ett nytt styre för Region Västerbotten. De är helt överens om behovet av förändring av hur sjukvården och den regionala utvecklingen sköts och därför måste socialdemokratins 40-åriga maktinnehav brytas. Detta arbete vill vi göra gemensamt mellan de fyra borgerliga partierna.

– Vi kan konstatera att regionen är i ett desperat behov av en ny ansvarsfull ledning som sätter patienten först. Vi har mycket att vara stolta över när det gäller vården i länet men det är mycket som kan bli betydligt bättre. Exempel på sådana områden är regionens personalpolitik, åratal av långa vårdköer samt en oansvarig hantering av regionens ekonomi.

Regionen har under årtionden haft stora ekonomiska problem, bedömningen är att det nu saknas runt 250 miljoner kronor årligen. De fyra borgerliga partierna har under flera år kritiserat den styrande socialdemokratin för bristen på förmåga att på allvar ta tag i de stora ekonomiska utmaningarna

För att nå ett maktskifte krävs det att varje parti växer med 1–2 procentenheter var. För att nå dit krävs det ett gediget och målmedvetet arbete för att vinna fler väljare dels  gemensamt, dels som enskilda partier. Som en del av det arbetet kommer varje parti att lägga fram var sitt budgetförslag till kommande regionfullmäktige med sikte på att få ökat genomslag för borgerlig politik. Fram till valet kommer det att komma fler utspel dels som gemensamt alternativ, dels som enskilda partier, allt för att nå fram till ett maktskifte avslutar Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L) samt Hans-Inge Smetana (KD).

 

 

Bli först att kommentera

S, V och MP självbild om ekonomin i regionen är direkt skadlig

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag skulle vilja ägna lite extra fokus på regionens ekonomiska situation. Det har länge odlats en självbild hos den styrande socialdemokratin att regionens ekonomi i grunden är välskött. Det är en önskedröm och bygger på villfarelser. I sin allvarligaste form är det självbedrägeri som riskerar att göra att man inte tar nuvarande svåra situationen på allvar och fortsätter att skjuta problem på framtida generationer.

Om vi jämför Regionen med andra framkommer en inte allt så smickrande bild. Visst regionen gjorde ett plusresultat med 98 mkr. Men då har regionen fått 626 miljoner mer i generella statsbidrag sedan 2019. Utöver det har regionen under föregående år fått utökade riktade statsbidrag samt merkostnad för pandemin på totalt 473 miljoner. Det har så gott som bokstavligen regnat statliga pengar över regionen, trots det så klarar man knappt att ha nästan över vattenytan. När vi jämför Region Västerbotten med landets 20 andra regioner så presterar vi sämst resultat i landet.

Om vi fortsätter att jämföra så har Västerbotten den tredje högsta strukturjusterade skattesatsen. Den femte högsta strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad sett per kr/inv. Vilket till stor del bygger på att vi har landets fjärde högsta kostnad per producerad DRG-poäng.

Ser vi på investeringssidan så har vi landets högsta investeringstakt under en femårsperiod. För att finansiera det har vi landets näst sämsta självfinansieringsgrad. Det har då bidragit till att vi den näst högsta bruttolåneskulden av alla regioner. Trots det är sju av 15 miljarder fortsatt ofinansierade. Sammantaget har vi landets femte sämsta soliditet exklusive ansvarsförbindelsen. Bottenplacering behålls även om vi räknar med ansvarsförbindelsen.

Ser vi på de finansiella nettotillgångar som andel av skatter och generella statsbidrag har vi landets sjunde sämsta tillgångssida.

Det här är inte på något sätt något nytt utan den här utvecklingen har varit under väldigt lång tid. Om vi jämför resultatet på sista raden under en tioårsperiod så presterar vi sjunde sämst. Omräknat till kr per innevånare presenterar vi sjätte sämst. Sammanfattningsvis måste bli ett slut att skjuta svåra problem framför sig och våga prata klartext om att regionen måste på allvar ta tag i de problem som finns. Önskedrömmen om att allt är bra måste få ett slut.

 

 

 

 

 

Bli först att kommentera

Regionens utmaningar måste tas på större allvar

Av , , Bli först att kommentera 3

Under förmiddagen debatterade regionfullmäktige årsredovisningen för år 2020. I debatten gjorde jag följande inlägg:

Årsredovisning för år 2020

Ordförande

Ledamöter

Åhörare

Föregående år har på så många sätt varit helt unikt. Jag är fullt medveten om att applåder eller digitala tack inte på något sätt står i proportion till de insatser regionens personal gör varje dag och så även under föregående år. Men för vad det är värt, ett innerligt stort tack!

Herr ordförande

De direkta och indirekta konsekvenserna av pandemin kommer vi att få leva med under en lång tid framöver med. Alla de problem som regionen hade innan pandemi har likt ett snötäcke på hösten gömt undan många av de problem som fanns. När så vårens solstrålar breder ut sig och tar fram det som varit gömt så kommer problemen fram igen. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort så vårdskulden har vuxit, arbetsmiljö har inte kunnat förbättrats och förutsättningarna för många av länets företag kunde ha varit ännu bättre. En annan konsekvens är att omställningen till en ekonomi i balans har kraftigt försvårats.

Regionen resultat på sista raden är 98 miljoner kronor. Det är bara Gotland som hade ett sämre redovisat resultat av samtliga regioner. Vid jämförelse av resultatet efter finansiella poster och i procent av skatter och statsbidrag är resultatet det sämsta av alla regioner.  Även om resultatet jämförs som kr/innevånare är det fortsatt sämst i landet.

Att staten kraftigt överkompenserat regionsektorn för 2020 gör inte att regionens ekonomi på sikt blivit bättre. När tillfälliga bidrag och andra pandemirelaterade faktorer rensats bort, uppskattas det strukturella underskottet motsvara 220 till 280 miljoner kronor.

Herr ordförande

Ibland pratas det om att det strukturella underskottet varit ännu högre men då är det viktigt att komma ihåg att det är för att intäktssidan förbättras med högre statsbidrag och genom en ny modell för kostnadsutjämning. Det är alltså inte på grund av effekter av en politisk vilja att komma till rätta med utgiftssidan. Att politiskt ta åt sig äran för det är på gränsen till bedrägligt. I sin allvarligaste form är det självbedrägeri som riskerar att göra att man inte tar nuvarande svåra situationen på allvar och fortsätter att skjuta problem på framtida generationer.

Effekterna av omställningsplanen, som alla partier i fullmäktige stod bakom, har gett svagt resultat och det som går att mäta handlar till stora delar om indirekta konsekvenser av pandemin. 2020 lämnar kvar 90 mkr som behöver jobbas in i år tillsammans med de 175 mkr som tidigare var planerat för i år. Totalt 265 mkr ska omställningsplanen spara i år. Det behöver ske ett omtag i arbetet med hur förverkligandet ska gå till med omställningsplanen. Verksamheten behöver få en styrsignal om att majoriteten faktiskt menar allvar med planen. Om inte så kan det läggas i byrålådan.

Från Moderaterna och alliansens sida vill vi understryka och hålla med om det som framhålls i årsrapporten att. Citat. ”En betydande risk i regionens ekonomi är den egna förmågan att genomföra effektiviseringsarbetet. Det bottnar i förmågan att leda och styra verksamheten.” Precis så är det.

Herr ordförande

Nu när vi blickar tillbaka på 2020 är det inte bara mörker. Vi ser den kraft som finns att lösa gemensamma problem när vi arbetar tillsammans i och utanför vår organisation för att bekämpa pandemin. Ett framgångsrikt arbete som resulterat i mycket låga dödstal i jämförelse med andra. Möjligheterna i att jobba mer digitalt och hur medarbetare växer med ett tillitsbaserat ledarskap. Ett annat ljus är att den forskningsmiljö som finns i länet har bidragit till ett nobelpris.

Men det stora ljuset i mörkret är hur snabbt vår gemensamma omvärld med forskare och experter kunde forska fram ett nytt vaccin, samt påbörja en global vaccinering. Detta snabbare än vad regeringen kunde få på plats en ny pandemilag. Det första visar på handlingskraft och målmedveten. Det andra visar på effekter av svagt, otydligt och frånvarande ledarskap. Precis det som genomsyrar det politiska ledarskapet i Region Västerbotten.

Sammanfattningsvis visar det här året om något på hur angeläget det är med en  ny politisk ledning i Region Västerbotten.

Bifall till upprättat förslag till årsredovisning samt alliansens särskilda yttrande

Bli först att kommentera