Inför en informations- och bemötandegaranti

Av , , Bli först att kommentera 0

Antalet klagomål från patienter i Västerbottens läns landsting har ökat kraftigt på tre år från 683 klagomål år 2013 till 1056 klagomål år 2016. En stor del av klagomålen rörde bemötandet och bristen på information i vården.

Vi moderater i landstinget vill nu genom en motion till landstingsfullmäktige använda sig av den nya Patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015 för att införa en informations- och bemötandegaranti. Detta ska vara för att tackla de problem som finns med ökande antal klagomål.

Ett gott bemötande har avgörande betydelse för vårdens och omsorgens kvalitet. Därför föreslår vi att stärka patientens ställning genom en informations- och bemötandegaranti. En sådan garanti bör bland annat innehålla högre krav på att all information som lämnas till patient skall följa en hög standard och särskilt stöd för de med stort vårdbehov.

 

Motionen i sin helhet

 

Inför en informations- och bemötandegaranti
Antalet klagomål från patienter har ökat kraftigt på tre år från 683 klagomål år 2013 till 1056 klagomål år 2016. De flesta ärendena handlar om att patienter upplever att vårdpersonalen inte lyssnar på dem eller att de inte har fått tillräckligt med information, sa Kristina Östman kanslichef på Patientnämnden till Folkbladet den 24 januari.

 

Patienten och medborgaren förväntar sig, med all rätta, inte bara en korrekt medicinsk behandling utan också ett trevligt bemötande och en tydlig information. Forskning visar hur betydelsefullt detta är och att det medicinska resultatet kan äventyras av otydlig information, för att inte tala om ett dåligt bemötande.

 

Ett gott bemötande har avgörande betydelse för vårdens och omsorgens kvalitet. Det handlar om en grundinställning till vikten av det personliga mötet. Kontakterna och dialogen med de personer som söker vård ska bygga på respekt för människors lika värde, individens självbestämmande och integritet.

 

För människor som söker vård är kunskap, förståelse och delaktighet en förutsättning för att han eller hon ska kunna ha inflytande över sin egen hälsa, vård och behandling. En god kommunikation och patientens delaktighet är därför avgörande för att hälso- och sjukvården ska kunna ge en god vård. En tydlig information stärker patientens ställning och delaktighet, vilket är avgörande för resultatet av behandlingen.

 

Den 1 januari 2015 trädde den nya Patientlagen (2014:821) i kraft. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. En viktig nyhet i lagen är att patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Patienten ska alltså få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår också i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens hemlandsting.

 

Att den nya patientlagen finns på plats är mycket bra, men för att den ska ge full effekt vill vi införa en Informations- och bemötandegaranti i Västerbottens läns landsting. En sådan garanti ska säkerställa att patienten får en tydlig information för egna beslut och stöd i sin sjukdomsprocess, den ska också säkerställa att patienten får ett professionellt bemötande i alla sina kontakter med vården.

 

Informations- och bemötandegarantin bör utformas i form av ett löfte till medborgarna, samtidigt som ett motsvarande uppdrag ges till vården. Verktygen för detta kan lämpligen hämtas från den nya patientlagen, vars syfte just är att stärka individen.

 

Viktiga komponenter bör vara:

– Stöd för att hitta i vårdsystemet

– Särskilt stöd för de med större vårdbehov

– Krav på att all information som lämnas till patient

  skall följa en hög standard

 

Med anledning av ovanstående vill jag:

 

Att uppdra till Hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda möjligheten att införa en Informations- och bemötandegaranti i Västerbottens läns landsting, med utgångspunkt i nya Patientlagen.

 

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Personalens hårda insats ledde fram till årets bästa universitetssjukhus

Av , , 1 kommentar 4

Stor framgång för NUS i Umeå. I en sammanvägning av medicinska resultat inom rad olika medicinska specialiteter har Norrlands universitetssjukhus korats av Dagens Medicin  till det bästa universitetssjukhus i Sverige 2016.

Det är fantastiskt kul att höra. Universitetssjukhuset har stor betydelse för hela Norrland på många olika sätt och all eloge ska gå till den kompetenta och drivna personal som jobbar och sliter för att nå bästa möjliga medicinska resultat.

Mer om resultaten och artikeln från Dagens Medicin https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/01/18/har-ar-hela-topplistan-over-landets-basta-sjukhus/

Meningslöst försök med sex timmars arbetsdag

Av , , 1 kommentar 6

Nu står det klart att det är städverksamheten vid Skellefteå lasarett som från och med mars 2017 och ett och ett halvt år framåt som ska ingå i försöket. Totalt handlar det om ett trettiotal personer som ska arbeta kortare dagar med bibehållen lön. Jag är mycket kritisk till försöket.

Förväntningar var stora på att projektet skulle ske i den direkta vården, antingen på en klinik eller en vårdcentral. Nu när man gör det utanför vården blir försöket meningslöst.

Liknande försök har redan genomförts i Umeå och Göteborg med uteblivna resultat för minskade sjukskrivningar och med en missnöjd personal som inte fått fortsätta i samma form. Försöken är dyra och ett införande i hela landstingets verksamhet betyder kostnader uppe i miljardklassen. Vi måste satsa våra skattepengar mycket klokare och istället jobba med fler karriärsvägar, bättre utbildningsmöjligheter som lönar sig och att man får jobba med det man är utbildad för.

 

Nicklas Sandström (M)

Bara höjd lön räcker inte

Av , , 1 kommentar 1

Det behövs en tydligare strategi för att klara av den långsiktiga kompetensförsörjningen för hälso- och sjukvården.

Det räcker inte med att ”bara” höja lönen för att bli en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Även om lönen självklart är en viktig del, så finns det fler viktiga och angelägna frågor.

Det måste till exempel bli enklare att kombinera familj och fritid med flexibla arbetstidsmodeller, alltså landstingets medarbetare måste få förutsättningar att få sitt livspussel att gå ihop.

Sjukvården måste skapa bättre förutsättningar att kunna jobba efter 65 år för dem som vill det. Till det behövs också ett mer kraftfullt arbete med att skapa en arbetsmiljö som medarbetarna trivs i.

I arbetet med arbetsmiljön är det viktigt att det finns en strukturerad yrkesintroduktion för nya anställda. Det går att konstatera att allt för många nyutbildade sjuksköterskor lämnar yrket efter kort tid.

Precis som läkarna behöver sjuksköterskor också fler yrkesgrupper och en tydlig karriärväg genom yrkeslivet som kopplar mot erfarenhet, kompetens, utbildning samt lön. Det skulle möjliggöra att personalen i högre utsträckning jobbar på höjden av sin kompetens.

Sjukvårdens personal vitnar många gånger om att de utför arbetsuppgifter som andra yrkesgrupper skulle kunna göra snabbare och mer kostnadseffektivt. Därför måste personalen  i mycket högre utsträckning få jobba med de utbildad till.

På vissa områden har vi kommit en bit på vägen, men det behövs mer. Moderaterna kommer att jobba och lägga fram förslag för att åstadkomma de förändringar som krävs för att hälso- och sjukvården kan bli bättre och en mer attraktiv arbetsgivare.

Genom en aktiv och utvecklade personalpolitik skapas bättre förutsättningar för sjukvården att möta patientens behov av en god sjukvård. Om dessa åtgärder prioriterades högre politiskt skulle situationen ser bättre ut. Landstinget måste bli en arbetsgivare som ser sin personal.

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Västerbotten läns landsting

En sjukvård som hänger ihop

Av , , Bli först att kommentera 2

Det finns ett ansvar att ställa om vår sjukvård till det som är långsiktigt hållbart och rimligt. Det handlar om så enkla saker som att få plus och minus att gå ihop. Enkelt sagt men i en sådan komplex organisation som sjukvården är blir det näst intill omöjlig att faktiskt genomföra utan politisk kraft och mod.

När detta utbud av förbättrad sjukvård möter en förändrad efterfråga uppstår ett finansieringsgap. Ska detta mötas upp med höjda skatter? I ett land där medborgarna redan idag betalar världens högsta skatter så kan det tyckas att lite till går bra. Ett resonemang som när det möter verkligheten medför att på bara några år så kommer skatterna att behöva höjas dramatiskt vilket leder till minskad tillväxt, försämrad konkurrenskraft och färre jobb vilket i sin tur innebär lägre skatteintäkter till sjukvården.

Svaren finns till största del i hur sjukvården är organiserad och den kultur som råder där det finns en enorm potential att få bättre och mer kostnadseffektiva vårdkedjor. Det kan på medellång sikt dämpa kostnadsutvecklingen. Till det måste arbetet intensifieras med att se över roll- och arbetsfördelning där personalen får jobba med det man är utbildad för. Likaså fortsätta arbetet med nya innovativa lösningar till hjälpmedel och e-hälsa som sparar såväl tid som pengar samt skapar en ökad delaktighet i befolkningen för sin egen hälsa. En ny vårdplattform/journalsystem måste även komma på plats vilket skulle skapa en bättre arbetsmiljö för personalen, högre patientsäkerhet samt resursutnyttjande men även medföra att arbete med överflödig dokumentation och tidstjuvar kraftigt kan minskas.

Kvar och helt avgörande för att klara av sjukvårdens utmaningar är att komma åt, definiera och klargöra sjukvårdens uppdrag är att den ska vara tillräckligt bra utifrån vad som är medicinskt och ekonomiskt försvarbart utifrån vad som är långsiktigt samhällsekonomiskt. För att det ska räcka måste även svensk konkurrenskraft utvecklas, fler jobb samt en tillväxt som gör att sjukvårdens samlade kostnader kan tillåtas fortsätta att öka.

Moderaterna vill medverka till att åstadkomma breda lösningar som är ekonomiskt hållbara på lång sikt och garanterar en trygg, rättvis och jämlik hälso- och sjukvård i hela länet.