Kategori: Primärvård

Primärvårdskollapsen i Skellefteå och länet måste åtgärdas  

Av , , Bli först att kommentera 2

I början av maj bjöd Alliansen i Region Västerbotten in allmänheten till ett öppet möte för att diskutera situationen i primärvård i Skellefteå. Distriktsläkarföreningen gav en mycket tydlig bild av att läget var djupt problematiskt och att det dagens cirka 12 distriktsläkare måste ökas med 40 för att nå en rimlig nivå och en dräglig arbetsmiljö. Till det saknas det ett flertal andra yrkesgrupper för att få en fungerande primärvård. Utöver det krävs nya ändamålsenliga lokaler och ett bättre samarbete med sjukhuset.

Ytterst ansvarig för situationen är de styrande Socialdemokraterna. De har under årtionden blundat för problemen utan att vidta nödvändiga åtgärder för att vända utvecklingen. Det går inte att hävda att det är svårt att rekrytera till den växande staden Skellefteå. Orsaken handlar i praktiken om att Regionen inte är en tillräckligt attraktiv arbetsplats att jobba på. Vi behöver få en långsiktig handlingsplan på plats som skapar en framtidstro inom primärvården. Det handlar i grunden om att skapa en hållbar arbetsmiljö för samtliga anställda där uppdrag och resurser hänger ihop. Förutsättningar för kompetensutveckling behöver säkras, listningstak behöver övervägas och förutsättningarna för att kunna påverka sin arbetssituation förstärkas. Vi föreslår utöver det en resursförstärkning till primärvården samt en välkomnande inställning till att privata alternativ kan etablera sig. Idag saknar Skellefteå helt andra alternativ att vända sig till, vilket är tämligen unikt för en så pass stor stad.

Privata utförare är dock bara en del av helheten. Problemen i primärvården är så pass allvarliga och djupgående att det kommer att ta både tid och resurser för att vända utvecklingen. Men en sak är säker: att en kursändring bara går att åstadkomma genom ett nytt ledarskap för vården i länet och i Skellefteå.


Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström(M)
Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)
Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)
Gruppledare

 

Artikeln är publicerad på Norran.se, länk här.

Bli först att kommentera

Bra respons på alliansmöte om primärvården

Av , , Bli först att kommentera 2

Igår arrangerade Alliansen ett öppet möte om primärvården i Skellefteå. Glädjande nog var det fullsatt. Under kvällen kom vittnesmål om hur det är att jobba i primärvården, vad som händer när det gäller lokaler samt möjligheten att bättre kunna nyttja privata utförare. Det blev mycket bra inspel från såväl inbjuda gäster som en engagerad publik där många har eller hade kopplingar till sjukvården i Skellefteå. Det krävs helt uppenbart ett nytt ledarskap för vården i länet för att vända utvecklingen.

Bli först att kommentera

Hur mycket sämre måste det bli innan det blir en ändring?

Av , , Bli först att kommentera 4

Primärvården i norra Region Västerbotten haltar intill lamhet. Bemanningen på ett flertal hälsocentraler är så kritisk att patientsäkerheten äventyras. Sammantaget saknas cirka 40 distriktsläkare. Det resulterar i att patienter har svårt att få en tid till läkare inom rimlig tid. Patienter skickas mellan olika hälsocentraler inom de s.k. klustren till den hälsocentral som för dagen har bästa bemanningen. Bemanningsproblemen är stora och till följd av dålig arbetsmiljö är det nu svårt att bemanna även med stafettläkare på grund av att ingen vill arbeta under de urusla arbetsförhållanden som råder. De lokala hälsocentralscheferna har en omöjlig uppgift att lösa dagens aktuella bemanningsproblem och flera har sagt upp sig eller funderar på att göra det medan chefer högre upp sitter i möten utan att det blir något resultat.

Den organisatoriska förändring, klusterbildningen, obegripligt varför, som skedde för en tid sedan har inte inneburit någon förbättring snarare tvärt om. Antalet chefsnivåer ökade och distansen till ”golvet” blev längre. Man satsade på att anställa administratörer, i stället för på patientnära personal. Från Moderaterna sa vi nej till detta.

Måste vården köras i botten innan det blir en förändring? Ytterst ansvarig för situationen är Socialdemokraterna. De har under årtionden valt att inte agera för att lösa dessa problem.

Det går inte att hävda att det är svårt att rekrytera till den växande staden Skellefteå utan orsaken är den dåliga arbetsmiljön. Det måste till kraftfulla åtgärder. Det behövs en långsiktig handlingsplan som skapar en framtidstro inom primärvården. Det handlar i grunden om att skapa en hållbar arbetsmiljö för samtliga anställda där uppdrag och resurser hänger ihop. Förutsättningar för kompetensutveckling behöver säkras, listningstak och listning på namngiven distriktsläkare behöver övervägas och förutsättningarna för att kunna påverka sin arbetssituation förstärkas. Vi föreslår utöver det en resursförstärkning till primärvården. Till det krävs en välkomnande inställning till privata alternativ. Skellefteå är tämligen unikt i att ha så få privat drivna hälsocentraler utifrån stadens storlek.

Regionen behöver ett borgerligt maktskifte för att på allvar vända den kollaps som nu har skett inom primärvården i Skellefteå. Det passiva och svaga politiska socialdemokratiska ledarskapet förmår inte detta.

Ulf Wahllöf (M)

Distriktsläkare och f.d. verksamhetschef i primärvården

Kandidat till Regionfullmäktige i Region Västerbotten

 

Elin Segerstedt Söderberg (M)

Ledamot i primärvård och tandvårdsutskottet

 

Denna artikel är publicerad i Norran, länk här.

Bli först att kommentera

Sjukvårdens kärna måste värnas

Av , , Bli först att kommentera 3

Sjukvårdens kärna måste värnas

Inför nästa år vill den styrande socialdemokratiska majoriteten i Region Västerbotten fortsätta att prioritera stora centrala projekt och minska antalet vårdanställda som jobbar patientnära. Det ställer vi inte upp på. Vi anser att sjukvårdens kärna måste prioriteras på bekostnad av överdimensionerad central överbyggnad, växande kostnader för hyrpersonal och ineffektivitet i vårdsystemet. De som drabbas hårdast av den rödgröna misskötseln av regionen är länets patienter och vårdmedarbetarna. Patienter som behöver vänta flera månader och ibland år för att få sin behandling samt vårdens medarbetare som jobbar patientnära och sliter tungt i en dålig arbetsmiljö. Denna utveckling måste vändas och vi vill ta oss ann det.

Vår målsättning är en köfri vård. Därför vill vi avsätta 200 miljoner kronor för att kunna åtgärda länets långa vårdköer. Pengarna ska användas för att inom egen regi och i samverkan med personal och fackförbund hitta tillfälliga samt långsiktiga lösningar som möjliggör att kapa köer, även upphandla vård inom landet samt inom Norden. För vårdens medarbetare krävs en ökad lönepott, bättre arbetsmiljö och fler karriärvägar. Vi satsar därför 22 miljoner kronor ytterligare för att stärka personalens utveckling. För att kunna behålla nuvarande personal samt möjliggöra rekrytering av framtida medarbetare krävs en god och rättvis löneutveckling. Vi vill se en generell höjning av ob-tilläggen samt satsa 38 miljoner kronor ytterligare till lönepotten.

Det har inte undgått någon den BB-kris länet befinner sig i. På grund av långvarig socialdemokratisk misskötsel finns det tyvärr en mycket stor risk att BB i Lycksele måste stängas igen. Denna nedmontering av länets förlossningsvård måste vändas och därför vill Alliansen göra satsningar för att behålla personal med rätt kompetens i hela länet. Det krävs höjda löner och att utbildning, kompetens och skicklighet premieras. Även en ökad grundbemanning på sikt för att framöver undvika ohållbara lösningar under sommarens semestermånader. Ett annat krisområde är ambulansvården i länet. Antal akuta larm har ökat kraftigt i kombination med att en växande befolkning inte har matchats med fler ambulanser. Vi avsätter därför 10 miljoner mer till ambulanssjukvården i länet. Ett ytterligare område som inte prioriterats tillräckligt är barn- och ungdomspsykiatrin. Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa hos barn i åldern 10–17 år fördubblats under de senaste tio åren. För att stärka vårdens förutsättningar att hantera problemet vill vi avsätta 4 miljoner till ungdomsmottagningen samt 4,4 till BUP där ett vårdval behöver införas.

Maktinnehavet med 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar. Det krävs ett nytt ledarskap med ny kraft i Region Västerbotten!

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Den här artikeln är publicerad i Folkbladet samt i Norran.

Bli först att kommentera

Verksamhetsbesök på Primär

Av , , Bli först att kommentera 2

Förra veckan besökte jag den primärvårdsanknuta verksamheten Primär. Primär är en ambulerande sjukvårdsverksamhet i Umeå kopplat mot kommunalt korttidsboende samt patienter har behov av medicinsk insats i hemmet. Vårdnivån ska inte förväxlas med kommunal hemsjukvård utan detta är en vårdnivå ovanför som återfinns mer inom regionen. Det kan vara patienter som har ett vårdbehov kopplat till infektion, kirurgi, ortopedi eller att akutavdelningen känner ett behov av uppföljning efter de kunnat skicka hem en patient. Behovet av denna form av organisatoriska mellanvårdsnivå är växande och detta arbetssätt frigör behovet av vårdplatser på NUS. Sammantaget finns det skäl att se över hur den samlade resurserna används mellan NUS och Umeå given helhet och vad som faktiskt är bäst för patienten.

Lite kul var det att ett tidigare alliansförslag blivit verklighet under radarn. För några år sedan drev vi att det skulle tillskapas en mellanvårdsform i samverkan NUS och Umeå kommun för patienter som blivit utskrivna. Det visade sig ha blivit verklighet på ett kommunalt korttidsboende som Primär rondade genom sin verksamhet. Mycket Kul!

Bli först att kommentera

En bättre fungerande primärvård är möjlig

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag har regionstyrelsen tagit beslut om hur primärvårdens förutsättningar inför nästa år ska se ut. Från M, C, L och KD hade vi en kraftigt avvikande syn på hur vi vill förändra och utveckla primärvården. Från den s-ledda majoriteten vill man bara fortsätta förvalta hur det ser ut idag. Tyvärr. En väl fungerande primärvård ger såväl sammantaget bättre vård för patienten som att det i slutändan blir billigare för skattebetalarna. Här nedanför återfinns de förslag vi hade på hur vi från alliansen vill förbättra primärvården.

 

Yrkande

Regionstyrelsen 7 september

 

Ärende: Beställning av Hälsoval för år 2022

 

Motiv

Alliansen har sedan införandet av hälsoval haft en annan linje vad gäller dess utformande. Vår uppfattning är att Hälsoval Västerbotten är en bra modell, men det är nödvändigt att förändra inriktning för att tillgodose en ökad tillgänglighet. Detta för att medborgarna snabbt ska kunna komma i kontakt med sjukvården och då via sin hälsocentral. Vi är av den övertygelsen att en väl utbyggd och fungerande primärvård ger lägre sjukvårdskostnader, högre produktivitet, mer rättvis fördelad sjukvård och en friskare befolkning.

Vi måste genomföra en omställning från en sjukhustung vårdmodell till vård som flyttas närmare medborgarna. En god, nära och trygg vård kräver kontinuitet. Idag slussas patienter ofta mellan olika vårdnivåer och specialiteter utan att ha någon som tar ett samlat ansvar för vården. Patienten får upprepa sin sjukdomshistoria om och om igen. Även för hälsocentralen och läkaren leder detta till ineffektivitet och ökad arbetsbörda. I slutändan kan såväl patientsäkerhet som vårdkvalitet påverkas. En fast läkarkontakt på sin hälsocentral ger trygghet och tillit. Patienten slipper onödigt lidande, och vårdens resurser utnyttjas mer effektivt.

Västerbotten har kommit relativt långt i arbetet med omställning till den nära vården. För att komma längre krävs en primärvårdsreform. En viktig del i det är regionernas ansvar att möjliggöra en övergång till en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam. Därför föreslår Alliansen att en särskild ersättning för de vårdcentraler som kan erbjuda minst 70 procent av sina patienter en fast namngiven läkare med tillhörande vårdteam. Det är samma modell som Västra Götalandsregionen redan har infört.

Syftet är att göra det mer attraktivt att arbeta på en ordinarie tjänst vid någon av hälsocentralerna i regionen. Genom att vi skapar ekonomiska förutsättningar för hälsocentralerna att rekrytera fler fasta läkare, blir primärvården mer attraktiv att jobba inom vilket kan bidra till att minska bristen på allmänläkare. Till det har vi även haft förslag under en lång tid om riktade satsningar på primärvården, Nära vård och exempelvis i våras vid hantering av tilläggsbudget för 2021 föreslog vi en förstärkning av läkarmedverkan på de kommunala särskilda boendena.

I dagsläget är de ekonomiska ersättningarna till hälsocentralerna uppbyggda på en fast ersättning som utgör ca 87 procent och en rörlig ersättning som motsvarar ca 13 procent av den totala ersättningen. Alliansen anser att fokus måste vara att stimulera en ökad tillgänglighet,  därav föreslår vi att den rörliga ersättningen höjs till 30 procent och den fasta blir 70 procent. I den fasta ersättningen föreslås en ökad nivå av glesbygdsersättning/litenhetsersättning.

För övrigt anser vi att första linjens barn- och ungdomspsykiatri är bristfällig och underfinansierad utifrån det uppdrag som styrelsen gav primärvården år 2014. Det saknas såväl psykologer som kuratorer för att klara den växande psykiska ohälsan på många hälsocentraler.

Åtagandet inom ramen för hälsovalet

Region Västerbotten har ett av landets bredaste åtaganden för hälsovalet. Det i sig utgör ett hinder för att nya aktörer kan etablera sig. Vi skulle vilja se ett mindre brett uppdrag där fysioterapi inte ingår i basuppdraget. Däremot behöver varje hälsocentral inom hälsovalet ha en färdig lösning, genom upphandling, för hur patienten ska kunna tillgodoses sin vård. Vi är även beredd att pröva om även MVC och medicinsk fotvård kan vara sådant som återfinns utanför basuppdraget. Likt vad figur 1 visar fungerar detta väl i andra regioner.

Tilläggsyrkanden:

Att                       Ersättningsnivån justeras för att stimulera en ökad tillgänglighet. Detta genom att den rörliga ersättningen justeras till 30 procent och den fasta till 70 procent.

Att                       En särskild ersättning för de hälsocentraler som kan erbjuda minst 70 procent av sina patienter en fast namngiven läkare med tillhörande vårdteam.

Att                       Inom ramen för att varje särskilt boende ska ha en hälsocentralstillhörighet skall hälsocentralen erbjuda regelbundna tider för rondning samt eftersträva hög kontinuitet hos den ansvariga fasta läkaren.

Att                       Fysioterapi är ett uppdrag som hälsocentraler kan välja att upphandla och inte något som ingår i basuppdraget. Om hälsocentralen önskar så kan de självklart erbjuda det inom ramen för sin egen verksamhet.

Att                       Filialverksamhet uppmuntras för att tillgodose ökad tillgänglighet.

Att                       Att vid nyetablering skall passivt listade listas om till den nyetablerade hälsocentralens upptagningsområde inom tre månader.

Att                       En ersättning för strukturerade digitala samtal införs. Detta för att ytterligare stärka tillgängligheten och avlasta hälsocentralernas telefontider.

Att                       En särskild ersättning för de vårdcentraler som kan erbjuda minst 70 procent av sina patienter en fast namngiven läkare med tillhörande vårdteam. Den särskilda ersättningen motsvarar cirka 3 procent högre grundersättning.

Att                       Likt andra regioner införa digitala arbetsverktyg för att underlätta för verksamhetens kvalitetsarbete. (Medrev)

Att                       Se över modellen för ”otrohetsavgift” mellan hälsocentraler vid samarbete och klusterbildning (otrohetsavgift = om en listad patient besöker annan HC får listad enhet ett avdrag).

Att                       Förändra uppdraget för PrimÄr utifrån den utvärdering av mobilt primärvårdsteam som nu pågår.

Att                       Se över regelverken för att möjliggöra fler digitala vårdbesök när det är medicinskt möjligt.

Att                       En del av basuppdraget är att hälsocentraler ska sträva efter att tillhandhålla öppettider även på kvällar.

Att                       Primärvårdsjouren på Ålidhem avvecklas.

Att                       Vid semesterperioder kan Hälsocentralen välja att begränsa utbudet på mottagningen men tillgång till specialistläkare i allmänmedicin måste finnas. Hälsocentralen kan i undantagsfall få möjlighet, efter godkännande av Regionstyrelsen, att helt stänga hälsocentralen i max 4 veckor under perioden juni-augusti. Hälsocentralen ska inkomma med ansökan om stängning i god tid så att Regionstyrelsen har möjlighet att bereda ärendet och fatta beslut enligt ordinarie process för ärendeberedning. Ansökan ska fyllas i enligt särskild mall och inkomma till beställarenheten senast 31 mars. Vid stängning har hälsocentralen ansvar för att de egna listade patienterna har tillgång till vård genom samordning med annan hälsocentral. En Hälsocentral som beviljats en stängning ska även inkomma med en åtgärdsplan för hur detta ska kunna undvikas i framtiden.

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

Maria Lundqvist-Brömster (L)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Bli först att kommentera

Bättre vård när patienten får träffa samma läkare

Av , , 3 kommentarer 5

Läkartidningen skriver om att Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har gått igenom forskningen för att ta reda på hur personlig kontinuitet i vårdrelationen påverkar sjukdomsförlopp, vårdbehov och relaterade kostnader. Utvärderingen är avgränsad till personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) respektive personer med allvarlig psykisk sjukdom. Enligt rapporten är resultatet tydligt, även om tillförlitligheten varierar på grund av brister i den publicerade forskningens metoder,  att det har goda effekter för patienterna att träffa samma läkare under en längre tid.

Det är inte ett särskilt överraskande resultat. Att få träffa samma läkare har en oerhört positiv effekt för omhändertagandet av den enskilda patienten. Bara det att slippa upprepa hela sin sjukdomshistorik gång på gång vid träff med en läkare är en stor vinst. Från Moderaterna tillsammans med C, L och KD har vi under flera års tid krävt att mer görs för att tillförsäkra att fler får tillgång till en fast läkarkontakt med tillhörande vårdlag. Vi hade det bland annat som en av de viktigare valfrågorna vid senaste valet. Tyvärr är vi långt ifrån att nå det målet i Västerbotten. Det krävs betydande satsningar i primärvården, fler utbildningsplatser för läkare till allmänspecialister och bättre digitala stödsystem.

3 kommentarer

Köer, personal, infrastruktur och en ekonomi i balans när Moderaterna presenterar förslag på budget

Av , , Bli först att kommentera 5

Pressmeddelande 210531: Köer, personal, infrastruktur och en ekonomi i balans när Moderaterna presenterar förslag på budget

Idag presenterar Moderaterna i regionen sitt budgetförslag för nästa år. De anser att det behövs ny kraft som kan axla ansvaret för de utmaningar men även för de möjligheter som finns för sjukvården och den regionala utvecklingen i länet. Inte minst efter pandemin. Även om Moderaterna målar upp många utmaningar ser de trots allt en del optimism.

Moderaterna presenterar fem centrala reformer:
En köfri vård (+40 mkr), Vårdens medarbetare behöver höjda löner och fler karriärvägar (+244 mkr), förstärkt cancervård (+5 mkr), förstärkt arbete med den psykiska ohälsan och BUP (+3 mkr), hållbar och välfungerande infrastruktur i länet (+1 mkr).

Det är väl känt att Region Västerbotten har stora ekonomiska utmaningar. Nyligen blev det känt att den Socialdemokratiskt ledda majoriteten har behov att reducera antalet anställda med 400 under nästa år utifrån omställningsplanen. Moderaterna har nyligen meddelat att de anser att det är orealistiskt att antalet vårdanställda behöver minska så mycket. I stället lanserar Moderaterna sammantaget besparingar på totalt 200 mkr. Dessa går ut på en kraftig minskning av icke vårdnära administration, ekonomiska effekter av omställningen mot mer kostnadseffektiv Nära vård, förbättrade vårdflöden på sjukhusen, minskade kostnader för hyrpersonal samt ökade patient- och tandvårdsavgifter. Dessa åtgärder påbörjas under nästa år men behöver skärpas ytterligare för år 2023 meddelar Moderaterna utifrån det ekonomiska läget regionen befinner sig i.

– Nicklas Sandström, regionråd i opposition, säger att han är mest stolt över prioriteringarna på vårdens medarbetare samt insatser för en köfri vård. Han säger också att givet hur dåligt skött ekonomin är av den rödgröna majoriteten kommer det behövas tuffa åtgärder för att vända utvecklingen utan att för den delen drabba medborgarnas möjligheter att få vård av högsta kvalité.

– Den stora re-industrialisering som både pågår och väntas öka i länet är mycket positiv och ger stora möjligheter för Västerbottens utveckling, säger Åsa Ågren Wikström, vice ordförande Regionala Utvecklingsnämnden. Det kommer att krävas att vi både gasar och bromsar samtidigt, dels för att ha ordning och reda i ekonomin, dels för att kunna möta den utveckling som är bra för länet, och där är fungerande infrastruktur en nödvändighet.

Regionfullmäktige antar regionplan och budget vid sitt sammanträde den 23 juni.

För mer information:
Nicklas Sandström (M)

Åsa Ågren Wikström (M)

Bli först att kommentera

Bättre vård med fast läkare

Av , , Bli först att kommentera 5

Att få träffa samma läkare vid besök på sin hälsocentral är något som patienter värderar väldigt högt. Sverige har medicinska resultat i världsklass, men vi brister i kontinuitet, trygghet och tillgänglighet till läkare. Särskilt problematiskt är det i primärvården. När patienter behöver berätta samma sjukdomshistoria för flera personer behövs längre tid i vårdmötet. Detta är en patientsäkerhetsrisk och ger sämre kvalitet. Det riskerar att leda till frustration för patienten och en onödigt tung arbetsbörda för den enskilde läkaren. Samtidigt är det ett ineffektivt utnyttjande av våra gemensamma skattepengar.

Att patient och läkare känner varandra är en fördel för alla, men särskilt för dem som behöver vården mest. Vi är övertygade om att detta skapar ökad trygghet, bättre tillgänglighet och högre kvalitet.

 

 Artikeln är publicerad i Västerbottningen (6/5)

Bli först att kommentera

Bifall på Alliansmotion om fast läkare i primärvården

Av , , Bli först att kommentera 4

På onsdagens regionfullmäktige bifölls glädjande och lite överraskande Alliansens motion om att ta fram en modell för fast läkare i primärvården. Att få träffa samma läkare vid besök på sin hälsocentral är något som patienter värderar väldigt högt. Sverige har medicinska resultat i världsklass, men vi brister i kontinuitet, trygghet och tillgänglighet till läkare. Särskilt problematiskt är det i primärvården. När patienter behöver berätta samma sjukdomshistoria för flera personer behövs längre tid i vårdmötet. Detta är en patientsäkerhetsrisk och ger sämre kvalitet. Det riskerar att leda till frustration för patienten och en onödigt tung arbetsbörda för den enskilde läkaren. Samtidigt är det ett ineffektivt utnyttjande av våra gemensamma skattepengar.

Jag kan konstatera att primärvården är den del av vården som flest personer i befolkningen har kontakt med under ett år. Omkring 70–80 procent av befolkningen besöker primärvården vid minst ett tillfälle varje år. Majoriteten av befolkningen uppger också att de har en ordinarie hälsocentral där de är listade eller som de vanligen går till. Men bara ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen uppger att de har en fast läkarkontakt eller annan fast vårdkontakt vid sin vårdcentral.

26 procent av befolkningen uppger att de har en fast läkarkontakt, vilket kan jämföras med närmare 100 procent i jämförbara länder som Norge, Danmark och Tyskland. Samtidigt upplever många fler sig ha behov av det. Vidare så anser åtta av tio anser att det är viktigt att träffa samma person när de besöker en vårdcentral.

Svensk primärvård har länge lidit av brister i tillgänglighet och kontinuitet, och frågan om fast läkarkontakt har länge funnits på agendan. Trots det visar utvecklingen i Sverige gällande andelen personer med fast läkarkontakt har det inte skett någon förbättring över tid.

Personer med fast läkarkontakt på sin vårdcentral har bättre erfarenheter av vården och upplever i högre grad att de får vara delaktiga i sin behandling jämfört med personer som inte har en fast läkarkontakt. Därför ser jag väldigt mycket framemot att Västerbotten ska komma vidare med denna fråga, inte minst för alla patienter som behöver det här stödet av vården.

Bli först att kommentera