Igår skrev min partikollega Ulf Wahllöf på debattplats i Norran om att vårdpersonal måste få arbeta med de är bra på. Kan bara instämma i det. Detta skriver han:

Vi måste få arbeta med det vi är bra på

Vårdpersonal vill göra ett så bra jobb som möjligt med det den är bra på och utbildad för, nämligen att träffa och ta hand om sjuka patienter, och i så hög grad som möjligt ge dem den bästa möjliga vården. Över tid har det dock lagts till ett stort antal arbetsuppgifter, inte minst av administrativ karaktär, som över huvud taget inte upplevs som värdeskapande. Beklagligt nog är trenden negativ. Enligt en rapport från McKinsey 2019, om produktiviteten i den svenska hälso- och sjukvården går 19 % av arbetstiden för en läkare åt till administration och dokumentation på grund av en orimlig dokumentationsbörda. I en tidsanvändningsstudie som Ivarsson Westerberg m.fl. presenterar i boken Papper, pengar och patienter – primärvården i administrationssamhället (2021) visas att administrativa arbetsuppgifter utgör en stor del av personalens arbete på vårdcentral men med vissa variationer mellan yrkesgrupper. Av läkarnas arbetstid utgjorde 36 procent direkt patienttid, 34 procent var indirekt patienttid och 30 procent utgjordes av övriga arbetsuppgifter. För sjuksköterskor är motsvarande siffror 42 procent, 28 procent och 30 procent.

Kraven från patienter men också från myndigheter som Socialstyrelsen, SKR, Försäkringskassan och sjukvårdshuvudmannens ledningar har ständigt ökat. I tidigare artiklar har vi påtalat hur administrationen framför allt i centrala stabsfunktioner i sjukvården nationellt och regionalt fått växa i det närmaste ohämmat medan tillskottet av patientvårdande personal varit marginellt.

Patienterna som numera söker vård är inte bara fler utan har helt andra sjukdomspanoraman än tidigare och efterfrågan på sjukvård överstiger ofta numera inte bara tillgången utan många gånger även behovet. Sjukvårdens andel av BNP har ökat från 5,5 procent år 1970 till 11 procent i dag, och sjukvårdens utgifter från knappt 250 miljarder kronor till 400 miljarder kronor bara de senaste 20 åren. I en debattartikel, DN debatt 5 feb 2022, menar författarna att orsaken till de ökade kostnaderna är komplex. Som förklaringar nämns ofta en åldrande befolkning, nya dyra läkemedel och kostsam medicinsk teknik. Andra, kanske ännu viktigare, förklaringar är en kraftig utökning av vad som anses vara vårdens uppgift, samt ett utbrett användande av onödiga medicinska insatser.

Den mera digitaliserade vardagen har blivit en ytterligare möjlighet för kontakt med sjukvården. Internet, Google, sociala medier, chattfunktioner, e-post med mera används för att söka svar på upplevd sjukdom. Samhället är i en förändring, och sjukvården har kommit att bli en instans som tar hand om allsköns hemlös problematik, som man kan tycka egentligen inte tillhör sjukvårdens kärnverksamhet och som det inte finns resurser till. Var finns familjen, mor- och farföräldrar, kyrkan, föreningslivet, kamrater och vänner för alla dem som inte är så svårt sjuka att de behöver sjukvård? Sjukvården har tyvärr blivit ett surrogat för andra brister i samhället och så borde det inte vara. Vi räcker inte till, vi behöver bli fler. Vi behöver få arbeta med det vi är bra på och inte med en massa annat. Det finns en massiv skillnad mellan vårdens resurser och vad som anses vara vårdens uppgift. Vårdens resurser måste användas där de gör störst nytta och för dem med störst behov. Det behövs resurstillskott men var ska det tas? Vi måste helt enkelt, med de resurser vi har, börja prioritera vad som tillhör sjukvårdens kärnuppdrag.

Moderaterna i Västerbotten anser att man kan spara 200 Mkr på administration och onödig verksamhet och att dessa pengar kan omfördelas till vårdens kärnverksamhet. Vidare att det behöver ske ett systematiskt arbete med att minska det administrativa trycket på de legitimerade yrkesgrupperna genom att arbeta för att rätt kompetens används. All personal måste få jobba på toppen av dess kompetens. Ansvar och befogenheter ska följas åt och vara så decentraliserade som möjligt i regionens verksamheter. Beslut ska tas så patientnära som möjligt.

Även om det finns många utmaningar och problem som behöver lösas med en ny politik finns det trots allt en optimism inför detta. Moderaterna står redo att leda Region Västerbotten.

Ulf Wahllöf (M)

Distriktsläkare och f.d. verksamhetschef i primärvården

Kandidat till Regionfullmäktige i Region Västerbotten

Ta ut vab trots att man jobbar. Separera på papperet trots att man lever ihop. Få svenskt barnbidrag trots att man bor utomlands. Fuskare lurade till sig miljardbelopp från Försäkringskassan bara under förra året – så kan det inte fortsätta.

För att komma åt bidragsfusket måste vi genomföra en nationell folkräkning, men också införa en bidragsbrottsenhet på Försäkringskassan.

Det är inte rimligt att gängkriminella som sitter i inne får fortsätta begå eller planera brott, och spela en aktiv roll i konflikterna på gatan. Därför lägger Moderaterna nu fram fyra förslag som kraftigt skulle försvåra för dömda att delta i gängkonflikter, och som ger den som sitter inne rätt förutsättningar att bryta med sitt förflutna och lämna gängmiljön. Liknande regler finns redan i Danmark.

Vi föreslår:

 Stopp för permissioner och villkorlig frigivning under pågående gängkonflikt.
 Stopp för besök och andra kontakter med gängmedlemmar under pågående gängkonflikt.
 Krav på exitprogram för villkorlig frigivning.
 Utökad tid för behandlingsprogram.

Det dödliga våldet måste få ett slut. Nu tar vi tillbaka tryggheten och får ordning på Sverige.

Idag är det Internationella barncancerdagen. Det är en dag då vi över hela världen uppmärksammar barn som drabbas av cancer och deras anhöriga. För sjukdomen drabbar inte bara barnet. Det drabbar hela gemenskapen runt omkring barnet och särskilt hårt familjen – hela familjen.

Barncancer är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i åldern 1-14 år – trots att utvecklingen genom forskning varit så positiv att vi på bara några få år gått till 85% överlevnad. Men 15% dör fortfarande. Av de som överlever drabbas 70 av det som kallas seneffekter och av komplikationer där 30% av dessa barn och ungdomar drabbas av svåra besvär. Alltför många klarar t ex inte av att få godkända betyg pga dessa besvär. Och skolan är i de flesta fall inte rustad för att möta dessa barn och deras behov. Därför behövs både kunskap och utbildning.

För Moderaterna är barncancervården en hjärtefråga. Vi uppmärksammar den extra idag. Men den är för oss alltid prioriterad.

Sverige har inte längre koll på vem som befinner sig i landet. I spåren av det ser vi hur människor utnyttjas och far illa, och hur organiserad brottslighet använder välfärden som källa till finansiering. Varje år betalas ca 20 miljarder skattekronor felaktigt ut i bidrag. Det kan inte fortgå.

För att få kontroll över situationen vill Moderaterna att Sverige genomför en ny nationell folkräkning.