Vårdplatsbristen i Västerbotten är värst i landet 

Av , , Bli först att kommentera 3

Region Västerbotten har den sämsta tillgången till vårdplatser i landet, enligt en nationell sammanställning (DM nr 7/24). Det som vägs samman är beläggningsgrad, överbeläggningar och utlokaliserade patienter, där den sammantagna bilden är urusel för Västerbotten. Konsekvenserna av att inte kunna erbjuda bemannade vårdplatser är omfattande och inkluderar bristande patientsäkerhet, en mycket ansträngd arbetsmiljö för vårdpersonal samt längre vårdköer.

Att vårdköerna blir längre visar sig i att endast 47 procent av länets invånare får sin operation eller åtgärd inom vårdgarantins gränser. I Region Jönköping får 89 procent detta. Vi står alltså inför djupgående problem med hur sjukvården fungerar. Förutom att den politiska ledningen, bestående av de rödgröna partierna, behöver låna pengar för att kunna betala ut löner, har regionen även landets sämsta tillgång på vårdplatser och möjligheter att få vård i tid. Detta måste bli en tankeställare för den rödgröna politiska majoriteten att faktiskt lägga fram förslag på att börja åtgärda problemen. Från Moderaterna och de borgerliga partierna har vi presenterat ett batteri av åtgärder.

Efter nästan 50 års oavbrutet socialdemokratiskt styre har problemen med ekonomin, den administrativa överbyggnaden, den bristfälliga personalpolitiken och de långa vårdköerna förvärrats. Utan förändring kommer länets invånare att bli allt mer skuldsatta för att finansiera utbetalningen av vårdpersonalens löner. Denna negativa trend måste brytas genom ett nytt borgerligt politiskt ledarskap.

 

Västerbotten har fortsatt bland de längsta vårdköerna i landet

Av , , Bli först att kommentera 4

Problemen i Region Västerbotten är många och omfattande. Inte minst märks det gällande vårdköerna som är en av landets längsta enligt den officiella statistiken.

Det som gör situationen ännu mer allvarsam är att regionen står utan en politisk ledning som har ambition att leda verksamheten.

Om Moderaterna styrde regionen skulle vårdköerna vara vårt främsta problem att åtgärda!
Våra förslag för att korta vårdköerna:

• Ta till vara vårdens medarbetare har många gånger välfungerande lösningar på hur köer snabbare skulle kunna arbetas bort.
• Inrätta en lokal kömiljard som går direkt till verksamheten vilket ökar incitamenten att korta köer när pengarna behålls i verksamheten
• Strukturerat arbete med att skilja på planerat och akut flöde, framför allt på NUS
• Eftersträva där det går att nå 24 vårdplatser per vårdavdelning vilket ger ökad möjlighet att bemanna och resursplanera mer effektivt.
• Tydliggör fler vårdnivåer med intermediärvård samt flexibel utskrivningsavdelning.
• Regionen behöver systematiskt arbeta med att minska den administrativa bördan för vårdpersonal för att frigöra tid.
• Se över de lösningar vi har med en egen bemanningspool för att öka incitamenten att vara anställd där i stället för via ett bemanningsföretag.
• Ta hjälp av privata aktörer för att korta köerna i vården genom olika samverkanslösningar.
• En förstärkt primärvård där första linjens vård ges resurser är nödvändigt för att ta hand om grupper som äldre, kroniker och det ökade antalet patienter med psykiatriska problem. Tidiga diagnoser och behandlingar i primärvården kommer att ge ett minskat tryck på sjukhusvården och därmed kortare köer.
• Prioritera vårdpersonal som jobbar patientnära, denna brist leder till att vårdplatser hålls stängt. Med öppna vårdplatser kan fler få vård och operationer behöver inte ställas in.

Välkomna statliga pengar till sjukvården i Västerbotten

Av , , 1 kommentar 2

Regeringen satsar nu 166,4 miljoner mer till sjukvården i vårändringsbudgeten. Men trots en stor satsning på sjukvården kommer det inte räcka för att täcka de enorma underskott S-majoriteten har byggt upp i Region Västerbotten.

I december 2023 tvingades Region Västerbotten att låna 350 miljoner kronor för att kunna betala ut medarbetarnas löner. Detta resulterar i att den totala låneskulden för regionen nu uppnår till 2220 miljoner kronor. Förra året gjorde Region Västerbotten dessutom ett underskott på 1015 miljoner kronor.

Efter nästan 50 års oavbrutet socialdemokratiskt styre hopar sig problemen:
– Stora problem med ekonomin och ökade skuldsättning
– En allt större administrativ överbyggnad
– Dålig personalpolitik
– Allt längre vårdköer

Det rör sig om flera hundra miljoner som ändå saknas trots dessa pengar och därför vill vi minska ner på följande i Västerbotten för att skydda vården så gott det går från nedskärningar:
✅ Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.
Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.
✅ Hela regionens förvaltning måste reformeras där makt och befogenheter flyttas närmare verksamheterna.
✅ Som ett led i en omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.
✅ Prioritera att öppna vårdplatser för att minska vårdköerna
✅ Skapa en välfungerande primärvård

Dags för S att vakna upp gällande primärvården i länet

Av , , Bli först att kommentera 5
Situationen för primärvården runt om i länet är mycket allvarlig och låter S-styret situationen eskalera riskerar vi en kollaps av den nära vården.
Moderaterna har därför tagit fram ett reformpaket för primärvården i Västerbotten!
Genom en lämnad motion till regionfullmäktige med en rad åtgärder för att vända den dystra utvecklingen inom primärvården:
1. Att det snarast fattas beslut om och genomdrives att varje specialist och ST-läkare i Allmänmedicin garanteras en blandad lista med ett fast och oföränderligt listtak om 1 100 invånare per distriktsläkare samt 550 invånare per ST-läkare enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Det innebär att alla regionens invånare ska listas på en fast, namngiven distriktsläkare. Under en övergångsperiod tills att alla är listade bemannas vakanta listor av hyrläkare.
2. Att antalet ST-, AT- samt BT- och DSK-tjänster kraftigt utökas samt att ledarskaps-ST tjänster i Allmänmedicin inrättas.
3. Att fast anställda specialister i Allmänmedicin garanteras regelbunden kompetensutveckling, enligt DLF och SFAM förslag till fortbildningspolicy.
4. Att administrativa, icke värdeskapande, uppgifter reduceras till ett minimum under beaktande av ”time needed to treat” -principen.
5. Att seniora medarbetares kompetens och önskemål bättre tas tillvara. Det finns sannolikt ett flertal arbetsuppgifter som kanske kan vara intressanta som exempelvis äldrevård, ronder, mentorskap, handledning och utbildning av nya kolleger i klinisk praxis.
6. Att primärvårdens i region Västerbotten uppdrag smalnas av och begränsas till dess att bemanningen motsvarar uppdragets omfattning. Detaljstyrningen i uppdraget måste minskas ned. Primärvårdsjouren i Umeå beläget vid Ålidhem hälsocentral behöver avvecklas då hälsocentralerna i Umeåregionen i stället tar detta ansvar genom bland annat kunna erbjuda längre öppettider.
7. I dagsläget är de ekonomiska ersättningarna till hälsocentralerna uppbyggda på en fast ersättning som utgör 87 procent och en rörlig ersättning som motsvarar 13 procent av den totala ersättningen. Det behöver bli ett ökat fokus på att stimulera en ökad tillgänglighet. Därför behöver den rörliga ersättningen höjas till 30 procent och den fasta blir 70 procent. I den fasta ersättningen föreslås en ökad nivå av glesbygdsersättning/litenhetsersättning.
8. Att primärvårdsorganisationen plattas till och förenklas genom att upphäva klusterbildning av hälsocentraler. Att chefer och ledning tydliggörs samt att mandat och befogenhet ges tillbaka till den enskilda hälsocentralen. I högre grad eftersträva att få fler läkare som ledare och verksamhetschefer i primärvården samt etablera en kultur där det är lättare att under en tid ta ett ledaransvar och sedan gå tillbaka till den kliniska verksamheten.
9. Regionen behöver se över sitt system med hur underskott i den eget drivna verksamheten hanteras så att, då det sker avskrivningar av underskott, så sker en kompensation till de privatdrivna verksamheterna.
10. Att nyetableringar av små och/eller privat drivna hälsocentraler underlättas. Det kan bland annat ske genom att vid en nyetablering ska passivt listade listas om till den nyetablerade hälsocentralens upptagningsområde inom tre månader. Det kan även handla om hur regionen debiterar den eget drivna verksamhetens lokalkostnader samt hur de så kallade otrohetsersättningarna debiteras.

Gäst på Moderaterna i Bjurholms årsmöte

Av , , Bli först att kommentera 1
Igår hade jag nöjet att gästa Moderaterna i Bjurholm vid deras årsmöte för att hålla en presentation. Mötet inleddes med en tyst minut till minne av Ingemar Nyman, som tragiskt gick bort förra hösten. Hans betydelse för Bjurholm kan inte nog betonas. Årsmötet förflöt smidigt, där Ronny Jonsson omvaldes till ordförande och Bengt Sundling till vice ordförande.
Under mitt anförande betonade jag de många positiva utvecklingar som sker med den moderatledda regeringen vid rodret. Ett efter ett uppfylls våra vallöften, vilket steg för steg för Sverige mot ett bättre och tryggare land. Jag tog även tillfället i akt att framhålla det stundande EP-valet och vikten av vilka som representerar Sverige. Dock var huvudfokuset på situationen i regionen, särskilt inom hälso- och sjukvården. Vi står inför en försämrad ekonomi, allt längre vårdköer och en vårdpersonal som känner sig otillräcklig. Denna trend måste brytas, och fokus måste åter ligga på kärnuppdraget.
Det är alltid lika glädjande att besöka Bjurholm, en kommun som trots tuffa utmaningar har lyckats utvecklas framgångsrikt. Detta har uppnåtts genom ett starkt förtroende från väljarna, som återvalt Moderaterna över årtionden. Jag är djupt imponerad av detta och av det ledarskap som Christina Lidström visar för kommunen.
Stort tack för att jag fick komma!

Erfarenheter från besök i Kiruna

Av , , 1 kommentar 2
Igår besökte jag Kiruna för att undersöka hur Region Norrbotten hanterar omstruktureringen av sjukvården mot bakgrund av en omfattande samhällsförändring. Det är uppenbart att gruvnäringen dominerar och genomsyrar staden. Utöver detta finns en växande turismsektor och nya initiativ inom exempelvis rymdindustrin. Allt detta ska ske inom ramen för en befolkningstillväxt som inte står i motsvarighet till de behov av arbetskraft som finns tillgänglig. Detta gör det nästan omöjligt att rekrytera kvalificerad arbetskraft inom sektorer som besöksnäring, handel och restaurangbranschen. Dessa frågor diskuterades bland annat under en lunch med den tidigare moderata riksdagsledamoten Richard Herrey, som nu är VD för Aurora kultur och kongress som även innefattar en stor restaurang i nya Kiruna centrum.
Dagen fortsatte med ett möte med Helena, chef för det Akuta omhändertagandet vid Kiruna sjukhus, vilket var ett utmärkt exempel på betydelsen av effektivt ledarskap. Tack vare detta är kliniken inte beroende av inhyrd personal och har lyckats säkerställa en fullständig jourkedja med akutläkare, trots ett upptagningsområde på endast cirka 22 000 invånare. Akutmottagningen hanterar 12 300 patientbesök per år och har 24 platser för medicin/rehabilitering, inklusive två intermediärvårdsplatser för hjärtvård. En av de största utmaningarna är nödsituationer som kan uppstå i gruvan, där en transport till ytan från 1365 meters djup tar 45 minuter, förutom tiden det tar att nå akutmottagningen. Med 700 anställda under jord är risken för olyckor betydande.
En annan viktig fråga i Kiruna är bygget av det nya badhuset, som har kostat över 1,2 miljarder kronor – en enorm summa för ett badhus jämfört med andra platser i Sverige. Nu diskuteras även behovet av ett nytt sjukhus, eftersom det nuvarande ligger inom ett riskområde för sprickbildning. Diskussioner om kostnadsprinciper och framtida vårdbehov är centrala, med tanke på att vårdflöden och byggnadskrav har förändrats sedan sjukhuset ursprungligen byggdes på 50- och 60-talen. Kostnadsestimaten varierar enormt, med en skillnad på över 10 miljarder kronor. Helt oavsett hur det blir så ska någon ta kostnaderna för kapital- och driftskostnader när väl byggnaden är färdig.
Besöket inkluderade även hälsocentralen Norrskenet, som drivs av Praktikertjänst och är belägen i Vittangi med en filial i Kiruna och flera andra i regionens omfattande geografi. Trots utmaningar med avstånd och rekrytering, är hälsocentralen nästan fullbemannad, mycket tack vare ett framgångsrikt ledarskap. De har även uppmärksammats för sitt arbete med psykisk ohälsa bland den samiska befolkningen, ett område där regionen etablerat ett samiskt kompetenscentrum under ledning av den dåvarande borgerliga majoriteten.
De samlade intrycken är många efter en intensiv och lärorik dag. Norrbotten har många likheter med Västerbotten och utmaningarna är liknande. Kirunas samhällsomvandling med brist på arbetskraft och attraktiva bostäder samt behov av en snabb upprustning sjukvårdslokaler har stora likheter med de utmaningar som finns i Skellefteå även om skillnaderna också är påtagliga. Den största är hur synen och förväntan på vad ett statligt bolag ska finansiera och bidra med till den ort som de verkar på. Vilket är förvisso något som går att hänföra till Vattenfall och andra aktörers produktion av el genom vattenkraft i hela Norrland. Dessa intäkter är ju något som staten tar in och använder till andra områden som många gånger inte uppfattas går tillbaka till där värdet faktiskt skapades. En klyfta som måste sägas växa sig allt större uppe i norra Sverige.
Avslutningsvis vill jag rikta ett mycket stort tack till Linda Frohm och Rickhard Lantto som var värdar för dagen. Mycket bra värdskap och upplägg av dagen, mycket tacksam för det!