I onsdags debatterade regionfullmäktige årsredovisningen för år 2023. Här nedanför är min beskrivning av läget och hur utvecklingen varit de senaste åren.

Fru ordförande, ledamöter och åhörare

Socialdemokraterna har styrt den här regionen i snart 50 år. Efter valet 2010 övertog socialdemokraten Peter Olofsson ansvaret. Under hans ledarskap har verksamheten numera ett underskott på 2260 miljoner kronor. Om inget görs kommer vi att lämna det här året med ett underskott närmare 3 miljarder kronor. Förra årets underskott i verksamheten uppgick till över 1000 miljoner och regionen tvingades låna 350 miljoner kronor för att kunna betala ut vårdpersonalens löner. Prognosen för detta år pekar på att vi kommer att behöva låna ytterligare 600 miljoner kronor av samma skäl.

Det strukturella underskottet har på bara några år tredubblats och uppgår nu till minst 700 miljoner kronor. Behovet av satsningar på framtidens vårdlokaler och ny medicinsk teknik är enormt – bara för de kommande tio åren saknas det minst 6-8 miljarder. Morgondagens patienter kommer fortsatt att få vård i gårdagens lokaler.

När Olofsson tog över fanns det i varje budget olika strategiska investeringar på hur universitetssjukvården skulle utvecklas. Så är inte fallet idag utan vår status som universitetssjukhus är hotad och kan inte längre tas för given.

När Olofsson tog över var ambitionen att de flesta skulle få vård inom två månader. Idag får många patienter vänta upp till två år. Aldrig förr har så många patienter väntat på att få vård.

Under detta socialdemokratiska ledarskap så har det de senaste tio åren de anställda ökat med över 20 procent. Under samma tidsperiod har vårdplatserna minskat med 30 procent, antal läkarbesök 20 procent och sjukvårdande behandling med 25 procent. Detta beror på att den styrande politiska majoriteten har valt att den största andelen av de 2000 extra anställda inte ska arbeta patientnära, utan i stället fokusera på administration och andra uppgifter.

En annan politisk prioritering är att förr erbjöds frisktandvård – nu erbjuds knappt akuttandvård. En vuxen medborgare i Västerbotten kan i praktiken inte få träffa en tandläkare för en vanlig kontroll.

De politiska prioriteringarna under dessa 14 år stannar inte där. Förd politik har resulterat i att man halverat antal anställda distriktsläkare vilket resulterat i en ytterst ansträng situation för primärvården. Däremot har man valt att tredubblat kostnaderna för hyrpersonal.

Som ledning har man vidare ansvar att vi numera har fler chefer än disponibla vårdplatser.

Fru ordförande

Även om jag inte skulle påstå att Olofsson kom till en dukad bord när han tog över, fanns det mat på bordet och skafferiet var fyllt. Under Olofssons ledning har han dock ätit upp det som fanns på bordet, tömt skafferiet, sålt porslinet på Blocket, möblemanget på Facebook Marketplace och låtit vårt gemensamma hus förfalla. Enligt revisionens granskning är bristerna av en sådan omfattning att de riskerar att påverka vår förmåga att bedriva en tillräckligt god vård i framtiden. Vi står nu inför risken att om ingenting görs så kommer kronofogdemyndigheten att knacka på dörren för att meddela att vårt hus ska säljas på exekutiv auktion. Å de som ska betala för dessa skulder är nästa generations skattebetalare.

Fru ordförande

Det måste bli ett stopp på de rödgröna politiska prioriteringarna. Årsredovisningen måste bli en ögonöppnare. Det går inte längre går att fortsätta prioritera på det här sättet. Vi måste på allvar ta ett helhetsgrepp om denna sjukvårdskris. Från de fyra borgerliga partierna kräver vi att få fram omfattande åtgärder som både på kort och medellång sikt kan få ordning på sjukvården och ekonomin. Att det går prioritera annorlunda visade vi senast i vårt budgetförslag för 2024 där vi ville sjösätta åtgärder för att minska kostnaderna med över 500 miljoner.

Det är möjligt att få ordning på vårt gemensamma hus. Laga och åtgärda de brister som finns. Köpa ett nytt och modernt möblemang, få mat på bordet samt fylla upp skafferiet igen. Det kommer att ta tid och vara mödosamt. Alternativet är så mycket värre. Vill vi att kronofogden ska knacka på dörren? För vår medborgare förväntar sig inget annat än att få en riktigt bra vård, av en fantastisk personal utan att behöva vänta på den i flera år. Det är dags att börja förverkliga att så blir fallet. Det arbete behöver börja nu.

Avslutningsvis bifall till alliansens yrkande

Moderaterna kräver åtgärder för att lösa situationen med vårdplatsbrist och överbeläggningar i Region Västerbotten

Delar den politiska majoriteten i Region Västerbotten att situationen med bristen på tillgängliga vårdplatser och överbeläggningarna som blir till följd av detta är så pass allvarlig att den behöver åtgärdas och i så fall vilka åtgärder planeras? Det är frågor som regionfullmäktigeledamoten, Nicklas Sandström (M), vill ha svar på vid nästa fullmäktigesammanträde.

Bakgrunden till interpellationen är en sammanställning gjord av Dagens Medicin (Nr 7 – 2024) avseende vårdplatsbristen i Sveriges regioner. Där används mått som beläggningsgrad, överbeläggningar och utlokaliserade patienter för att mäta situationen, dessa mått speglar effekterna av en brist på bemannade vårdplatser. Region Västerbotten toppar listorna för samtliga dessa kategorier.

– Konsekvenserna av att inte kunna erbjuda bemannade vårdplatser är omfattande, med bristande patientsäkerhet, en mycket ansträngd arbetsmiljö för vårdpersonal och längre vårdköer som följd säger oppositionsråd Nicklas Sandström (M). Detta måste bli en tankeställare för den rödgröna majoriteten att faktiskt lägga fram förslag på att börja åtgärda problem och därför har jag nu lämnat in denna interpellation så får vi se vilka svar som kommer från den politiska majoriteten när debatten kommer i fullmäktige.

Nästa regionfullmäktige äger rum 23–24 april.

Interpellationen bifogas.

För frågor eller ytterligare kommentarer, vänligen kontakta:

Nicklas Sandström (M) Regionråd i opposition

Interpellation

Umeå den 28 mars 2024

Hur påverkar vårdplatsbrist och överbeläggningar patientsäkerhet och vårdköer?

I en sammanställning gjord av Dagens Medicin (Nr 7 – 2024) avseende vårdplatsbristen i Sveriges regioner, används mått som beläggningsgrad, överbeläggningar och utlokaliserade patienter för att mäta situationen. Dessa mått speglar effekterna av en brist på bemannade vårdplatser. Region Västerbotten toppar listorna för samtliga dessa kategorier. I Region Västerbottens Patientsäkerhetsberättelse för år 2023 rapporteras att överbeläggningarna inom somatisk slutenvård i Västerbotten har ökat med 86 procent.

Vid en helhetsbedömning är situationen med vårdplatsbrist den värsta i hela landet. Konsekvenserna av att inte kunna erbjuda bemannade vårdplatser är omfattande, med bristande patientsäkerhet, en mycket ansträngd arbetsmiljö för vårdpersonal och längre vårdköer som följd. Det är uppenbart att vårdköerna förlängs, vilket illustreras av att Region Västerbotten har de längsta vårdköerna i landet. Endast 47 procent av patienterna får sin vård inom ramen för vårdgarantin, i jämförelse med Jönköping där 89 procent gör det.

Mot bakgrund av ovanstående har jag följande frågor till Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S):

1. Anser du att situationen med Sveriges sämsta tillgång till vårdplatser och flest antal överbeläggningar är något som är allvarligt och måste åtgärdas?
2. Om så, vilka åtgärder avser den politiska ledningen vidta för att komma till rätta med situationen?

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

I dag kan man läsa en debattartikel på VK hemsida skriven av Johan Hultberg (M) Socialutskottet samt Nicklas Sandström (M) regionråd i opposition i Västerbotten.

De betonar att Moderaterna är stolta över den svenska hälso- och sjukvården och att politiken måste prioritera dess framtid.

Trots regeringens stöd till kommuner och regioner, står vården inför utmaningar som kompetensförsörjning, vårdköer och ekonomisk press. För att undvika personalnedskärningar skjuter regeringen nu till 6 miljarder kronor till regionerna, varav 166,4 miljoner går till Västerbotten.

Denna satsning räcker det inte för att täcka det stora ekonomiska underskottet i Region Västerbotten, som i december tvingades låna 350 miljoner kronor för att betala löner och har en total skuld på 2220 miljoner kronor.

Regionen måste fortsätta arbetet med ekonomisk vändning och korta vårdköerna genom reformer för att klara ekonomin på längre sikt.