Kostnaderna för hyrpersonal ökar igen – nu uppe i 213 miljoner kronor totalt för region Västerbotten

Av , , 1 kommentar 1

Pressmeddelande 200227: Kostnaderna för hyrpersonal ökar igen – nu uppe i 213 miljoner kronor totalt för region Västerbotten

Region Västerbotten har under en period haft vikande kostnader för hyrpersonal. Nu har dock trenden vänt och kostnaderna för hyrpersonalen har landat för 2019 på 213 miljoner kronor. Vilket är 15 miljoner kronor mer än 2018. Dessutom blev det 136 fler anställda under samma period.

Merkostnaden för sjukvården att hyra personalen istället för att personalen är anställd beräknas vara 106 miljoner kronor.

 

Den nya trenden bekymrar regionrådet i opposition Nicklas Sandström (M). Han anser att det är ett misslyckande av den rödgröna politiska majoriteten att inte har kontroll över situationen om att bli mer oberoende av hyrpersonal. Han menar att om regionen ska bryta beroendet behöver regionen blir så attraktiv så att personal väljer att stanna. Att bli oberoende av hyrpersonal kräver även en samverkan med andra regioner.

 

Sandström (M) menar vidare att de ökade kostnaderna för hyrpersonal är mer ett symptom av andra problem som finns inom svensk hälso- och sjukvård. Därför finns det inga enkla svar eller lösningar lika lite som att om man kommer att lösa sjukvårdens kostnadsutmaningar om fenomenet med hyrpersonal försvinner. Därför behövs en kombination av lokala som nationella lösningar för att minska behovet av hyrpersonal.

 

– För att komma till rätta med problemet vill Moderaterna se ett batteri av åtgärder som ger fler karriärvägar, ökad delaktighet för personalen, förändrad arbetsfördelning, fler utbildningsplatser samt stimulera till vidareutbildning. Vi är övertygade om att det går att organisera arbetet på ett bättre sätt, säger Sandström (M).

– Läkarnas och sjuksköterskornas tid för patienterna kan utökas om till exempel medicinska sekreterare och undersköterskor tar över vissa arbetsuppgifter och att vårdnära service byggs ut. Allt detta skulle sammantaget ge ett minskat behov av hyrpersonal när nuvarande personal kan lösa de arbetsuppgifter som finns, avslutar Sandström (M).

Läs mer fakta på SKR:s senaste rapport: https://skr.se/arbetsgivarekollektivavtal/personalochkompetensforsorjning/halsoochsjukvard/bemanningstrendinhyrdpersonal.11422.html?fbclid=IwAR3S0GiXwqhvp8lZJeged3ruooQq7BgjZ0U9cq2M0–WzmdxcodWW5NVovk

 

Det rödgröna styre har tappat kontrollen över ekonomin, vårdköerna och situationen för barn- och unga med psykisk ohälsa.

Av , , Bli först att kommentera 3

Igår debatterade regionfullmäktige en ändringsbudget för det här året. Detta på grund av förändrade ekonomiska förutsättningar främst kopplat till den nya skatteutjämningen. Detta var mitt första anförande i den debatten:

 

Herr ordförande

Ledamöter

Åhörare

 

Det här är det första fullmäktige i detta decennium. Utmaningarna men även möjligheterna i sjukvården och för regionen har inte blivit färre under det decennium vi just lämnat bakom oss. Tvärtom. Kommande 10 år har vi en historisk uppgift framför oss att hantera. Vi ser hur förväntningarna på vad sjukvården kan och ska erbjuda växer.  Utvecklingen av vad ny precisionsmedicin kan åstadkomma är häpnadsväckande – men så även den tillhörande prislappen.

Den demografiska utmaningen med allt fler äldre och yngre kommer att tillta kommande år. Här är utmaningen ökade kostnader men framför allt att allt färre ska finansiera detta. Inte minst utifrån att välfärden finansieras till 60 procent av arbetade timmar. Sedan år 1970 har kostnaderna för sjukvården vuxit dubbelt så mycket som BNP. Allra mest de senaste åren. Samtidigt  har produktivitetsutvecklingen aldrig varit så låg. Bara mer resurser är och kan inte vara hela lösningen. Utmaningen är framför allt hur de resurser som finns ska nyttjas på bästa möjliga sätt för att skapa största möjliga värde för medborgarna.

Med allt färre i arbetsför ålder kommande år så är det extra utmanande att klara av att rekrytera och behålla den personal som vi behöver. Med det följer även ett medvetet och fokuserat arbete att se över vem som ska göra vilka arbetsuppgifter, vad som vi kan sluta att göra samt vad digitaliseringen kan lösa åt oss. Till det behöver sjukvården möjliggöra för alla de som kan och har möjlighet att ta ett större eget ansvar för sin egen vård.

Situationen och demografin för Region Västerbotten är långt ifrån optimal. Vi ligger flera år före resten av landet när det gäller allt fler äldre. Bristen på ekonomiskt ansvarstagande det senaste årtiondet har gjort att vi byggt upp ett samlat underskott i verksamheten på närmare två miljarder. Vi har lånat nästan 3 miljarder. Lån som ska amorteras och betalas tillbaka av kommande generationer.

Jag kan konstatera att regionens rödgröna styre har tappat kontrollen över ekonomin. Tappat kontrollen över vårdköerna. Tappat kontrollen över situationen för barn- och unga med psykisk ohälsa.

Vi behöver ta kontrollen över situationen och skapa ordning och reda. Bara med kontroll på ekonomin, vårdköerna och styrning och ledning kan vi säkra den framtida sjukvården för länets medborgare.

Herr ordförande

Jag är trots allt optimistisk i att vi kan genomföra den här omställningen. Vi har gjort det för och problem är till för att lösas.

Till att börja med måste vårdköerna bort. Därför måste de nationella kömiljarden växlas upp med lokala medel. Då kan vi fortsätta jobba bort långa och onödiga köer för länets medborgare. Det gäller inte minst de alldeles för långa vårdköerna till cancervården.

Regionen måste växla upp arbetet med en omställning till Nära vård. För det krävs en primärvårdsform som stärker upp länets hälsocentraler och tar första steget till en fast läkarkontakt med tillhörande vårdlag. Till det behöver samarbetet och samverkan med länets kommuner bli bättre. För att möjliggöra detta avsätter Moderaterna och alliansen sammanlagt ytterligare 35 mkr för det här året i vårt reviderade budgetförslag.

För det tredje behöver vi bli Sveriges bästa vårdarbetsgivare. En yngre medarbetare beskrev för mig att här i regionen för en tid sedan att det går inte att ”levla upp”. Det som hon beskrev var avsaknaden av karriärvägar och fortbildning. Detta måste bli bättre för alla men framför allt de vårdnära yrkesgrupperna.

För det fjärde måste det ske en kraftsamling emot den psykiska ohälsan. Särskilt när allt fler unga mår dåligt. Första linjens psykiatriska vård måste förbättras och samverkan med kommunernas elevhälsa stärkas. Men framför allt Barn- och ungdomspsykiatrin måste bli köfri, därför föreslår Moderaterna och alliansen att det går att åstadkomma genom ett vårdval.

Herr ordförande

Jag sa att jag är optimitisk att vi kan lösa våra utmaningar och att problem är till för att lösas. Men jag tror inte nuvarande ledning är kapabel till det, region Västerbotten behöver efter 40 år en ny politisk styrning och ledning för den här regionen.

Med en politisk kraftsamling emot de problem som finns i regionen är jag övertygad om att vi återigen kan ta förstaplaceringen i Dagens medicins ranking över bästa universitetssjukhus och Skellefteå och Lycksele lasarett kan bli bäst inom sina kategorier.

Växande problem kräver tuffare prioriteringar och en politik som kan lösa dem. Kommande decennium kommer samhällets samlade förmåga och möjliga åtagande att ställas på sin yttersta spets. Allt detta kräver vårt fulla engagemang idag, om Västerbotten ska bli bättre i morgon och vara redo att möta 20-talet. Region Västerbotten behöver en ny politisk ledning så fort som möjligt.

 

Bifall till Alliansen förslag till reviderade budgetramar och riktade uppdrag.

 

(M) Föreslår åtgärder för att motverka ojämlik cancervård

Av , , Bli först att kommentera 2

Pressmeddelande 200212: (M) föreslår åtgärder för att motverka ojämlik cancervård

Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys har i en nyligen publicerad rapport konstaterat att det finns omotiverade skillnader i vård och behandling av cancer utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. Ofta är de omotiverade skillnaderna utifrån civilstånd större än skillnaderna mellan socioekonomiska grupper. De cancerdiagnoser som varit i fokus är lunga, tjocktarm, ändtarm, bröst och prostata.

 

I de rekommendationer som riktas till regionerna handlar det främst om att stärka det förebyggande arbetet, utveckla primärvården samt öka systematiken i arbetet. I analysen lyfts behovet fram av att öka stödet till vissa grupper som har större behov. Det kan handla om någon form av vårdcoacher vars funktion är att stärka utsatta gruppers möten med sjukvården. Vårdanalys efterlyser att det vore värdefullt att undersöka effekterna av ett sådant initiativ.

 

Det är nu något som Moderaterna och oppositionsrådet Nicklas Sandström föreslår ska införas.

– Jag det är en bra idé att pröva för att kunna minska de omotiverade skillnaderna i cancervården. Finansiering för detta skulle kunna ske genom de nationella överenskommelser om cancer som ger regionen pengar för det här året, säger Sandström (M).

Mer information:
Nicklas Sandström

 

Motionen i sin helhet:

 

Motion

Umeå 17 februari 2020

 

Motverka omotiverad olik cancervård

 

I Vårdanalys rapport 2019:8 Omotiverad olika – Socioekonomiska och regionala skillnader i cancervården har ojämlikhet i cancervården analyserats. Diagnosgrupperna lunga, tjocktarm, ändtarm, bröst och prostata har varit i fokus. Den sammantagna slutsatsen är att det finns omotiverade skillnader i vård och behandling utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. Ofta är de omotiverade skillnaderna utifrån civilstånd större än skillnaderna mellan socioekonomiska grupper.

 

I de rekommendationer som riktas till regionerna handlar det främst om att stärka det förebyggande arbetet, utveckla primärvården samt öka systematiken i arbetet.

 

I analysen lyfts behovet fram av att öka stödet till vissa grupper som har större behov. Det kan handla om någon form av vårdcoacher vars funktion är att stärka utsatta gruppers möten med sjukvården. Vårdanalys efterlyser att det vore värdefullt att undersöka effekterna av ett sådant initiativ.

 

I överenskommelsen Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2020 mellan sektorn och staten avsätts 447 miljoner kronor varav 320 miljoner utgör stimulansmedel till regionerna.

 

 

 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att regionfullmäktige beslutar:

 

Att      Initiera ett försök, enligt vårdanalys rekommendation, med vårdcoacher inom cancervården.

 

 

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

(M) kräver kraftfulla politiska åtgärder för att komma tillrätta med vården för unga med psykisk ohälsa

Av , , Bli först att kommentera 2

Pressmeddelande 200212: (M) kräver kraftfulla politiska åtgärder för att komma tillrätta med vården för unga med psykisk ohälsa

 

Med bakgrund av den tunga revisionskritik som riktas mot Barn- och ungdomspsykiatrin i länet kräver nu Moderaterna kraftfulla politiska åtgärder för att komma till rätta med problemet. Problemen har varit långvariga och den ansvariga politiska majoriteten har under ett flertal år inte lyckats komma till rätta med problemen.

 

I revisionsrapporten framgår det att BUP i Västerbotten ligger lägre än riksgenomsnittet för samtliga tillgänglighetsmått. Alla enheter ligger långt under 100%. Tillgängligheten till BUP är mycket låg i jämförelse med riket. Tillgängligheten har också utvecklats negativt de senaste åren. Tillgängligheten till BUP i Västerbotten, mätt i antalet besök per helårsarbetande personal, är näst lägst bland Sveriges regioner. Samarbetet mellan primärvården och kommunerna konstateras inte fungera heller. I rapporten konstaterar man följande. ” BUP:s upplevda otillgänglighet skapar frustration inom primärvården och i kommunernas elevhälsa och socialtjänst. De anser att de inte har tillräcklig kompetens för att hantera de barn och unga som får vänta länge på att komma till BUP eller som inte tas emot där. ”

 

Oppositionsrådet Nicklas Sandström (M) föreslår att man inom barn- och ungdomspsykiatrin ska införa vårdval likt i Kronoberg. Vidare vill de se över hur man kan minska byråkrati och krångel så att BUP-personal kan träffa fler patienter. Dessutom se över hur första linjens vård i primärvården kan stärkas samt samverkan mellan kommunernas elevhälsa. Sandström avslutar i en kommentar att Västerbotten har på tok för många barn och ungdomar tvingats vänta orimligt länge på att få hjälp på BUP. Vårdköerna för barn och unga till BUP måste snarast åtgärdas!

Frågan kommer även att debatteras i kommande regionfullmäktige då Sandström väckt en enkel fråga om detta. Där kommer den politiska socialdemokratiska majoriteten få redogöra om de delar som är revisionens kritik och om de tänker vidta några politiska åtgärder för att komma till rätta med problemen.

 

 

Den politiska frågan i sin helhet:

 

 

 

Enkel fråga

Umeå den 12 februari

 

Delar du revisionens kritik mot BUP?

I en nyligen gjord och uppföljande revisionsrapport riktas svidande kritik mot länets barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Det står bland annat att läsa: ”BUP:s upplevda otillgänglighet skapar frustration inom primärvården och i kommunernas elevhälsa och socialtjänst. De anser att de inte har tillräcklig kompetens för att hantera de barn och unga som får vänta länge på att komma till BUP eller som inte tas emot där. ”

 

Det konstateras vidare att tillgängligheten har utvecklats negativt samt antal besök per medarbetare är låg.

 

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

 

Delar du revisionens kritik, om så kommer du att vidta politiska åtgärder för att komma till rätta med problemen?
Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition