Moderaterna vill se examensbonus för sjuksköterskor

Av , , 2 kommentarer 0

Moderaterna vill införa en examensbonus för sjuksköterskor och även lärare som fullföljer och slutför sin utbildning i planerad tid. Det presenterade Anna Kinberg Batra, moderaternas partiledare tidigare idag.

M-förslaget innebär att de studenter, på till exempel sjuksköterskeutbildningar eller lärarutbildningar, som tar examen i avsedd tid ska få en bonus. En grundutbildning på tre år ska ge 50.000 kronor och alla terminer därutöver ska generera ytterligare 10.000 kronor.

Studenten ska kunna ta ut bonusen antingen som en skattefri bonus vid utbildningens slut alternativt som avskrivna studielån. Den årliga kostnaden för förslaget är 500 miljoner kronor, enligt Sveriges Radio.

Jag välkomnar det och hoppas det finns en bred uppslutning bland alla partier för förslaget. Personalförsörjning till välfärden är en av de stora utmaningarna vi brottas med och förslaget skulle vara en del av att försöka säkra kompetent personal, även i framtiden.

Moderaterna säger nej till länskliniker

Av , , Bli först att kommentera 2
Pressmeddelande 160926: Moderaterna säger nej till länskliniker

 

Förslaget om en ny länsstruktur har varit på tapeten den senaste tiden i media. Flera allianspartier har gått ut och sagt nej till det förslag som ligger på bordet. Moderaterna går nu ut med sin uppfattning. 

 

Moderaterna menar att förslaget om en ny länsstruktur för vården i Västerbotten visar på den sittande S-majoritetens idélöshet när det gäller att komma tillrätta med sjukvårdens stora utmaningar med dålig ekonomi och tillgänglighet. 

 

Moderaterna kommer att rösta nej till förslaget om ny länsstruktur och ser en annan väg framåt. Moderaterna menar att sjukvården måste i mycket högre omfattning organiseras med patientens behov i centrum, inte hur organisationen och läkarnas specialistkompetens är uppbyggd. Samtidigt som man vill framhålla att man är oerhört positiva till intraprenader som del av sjukvårdens organisatoriska lösningar.

 

Lena Riedl (M) och Anna-Karin Nilsson (M) ledamöter i Hälso- och sjukvårdsnämnden säger följande om moderaternas inställning till frågan:

 

–       Moderaterna sätter patienten först och därmed vill vi se ett bättre omhändertagande som sätter patienten i centrum och dess sjukdomstillstånd. Därför kommer vi att rösta nej till förslaget om nya länskliniker och ja till vårt förslag, att sjukvården i länet ska organiseras efter sjukdomstillstånd.

 

 
Moderaternas förslag/yrkande i sin helhet:

 

Ang förslaget till ny länsorganisation av sjukvården 

 

Motiv

 

Förslaget om en ny länsstruktur visar på den sittande S-majoritetens idélöshet när det gäller att komma tillrätta med sjukvårdens stora utmaningar med dålig ekonomi och tillgänglighet samt en personal som känner en stor frustration över att känna att man inte räcker till. 

 

För att lösa många av de utmaningarna är det extremt viktigt med ett starkt, lokalt och närvarande ledarskap med ett tydligt mandat. För den enskilda medarbetaren är inte frågan om vart verksamhetschefen sitter det viktigaste utan att sin närmaste chef har ett tydligt mandat och befogenhet att vara ledare. Hur det lokala ledarskapet formas är en tjänstemannafråga. 

 

Moderaterna vill framhålla att vi är oerhört positiva till intraprenader som del av sjukvårdens organisatoriska lösningar. De har visat ge bättre förutsättningar för medarbetarna att känna ökad delaktighet och ett ledarskap som har mandat och befogenhet. Intraprenadlösningar måste dock vara en del i en länsstruktur där det sker samma bedömningar när det gäller medicinska beslut samt från samma väntelista som gäller för hela länet. 
Grundproblemet kommer fortsatt att vara densamma även med detta förslag. Förslaget bryter inte upp den organisationsform som gällt i årtionden. Svensk sjukvårdsstruktur bygger på att patienter går till specifika avdelningar som bygger på läkarkårens specialisering och inte efter den sjukdom som patienten har. Det behövs ett genomgripande nytänkande. Sjukvården måste i mycket högre omfattning organiseras med patientens behov i centrum, inte hur organisationen och läkarnas specialistkompetens är uppbyggd. Goda exempel på sådana lösningar existerar och uppvisar goda resultat. 

 

Ett sådant tydligt exempel är hur vården är organiserad på bröstmottagning. En patient som söker mottagningen på grund av en knöl i bröstet kan få sin diagnos klar inom ett dygn – efter att ha fått en samlad bedömning av olika specialister – och lämnar mottagningen med ett färdigt behandlingsprogram. Ett annat exempel skulle vara en smärtmottagning för patienter med symptom på smärta. 

 

Från Moderaterna anser vi att patientens resa genom vården måste organiseras mer efter sjukdomstillstånd än efter specialitet eller vårdnivå. Dessutom måste sjukdomstillstånd i mycket högre utsträckning handläggas av multidisciplinära team med olika specialiteter och vårdnivåer representerade något dagens struktur motverkar. Dagens traditionella organisationsform bidrar därmed till en begränsning i sjukvårdens utveckling. 

 

Från Moderaterna sätter vi patienten först och därmed vill vi se ett omhändertagande som sätter patienten i centrum och dess sjukdomstillstånd. 

 

Förslag till beslut

 

Moderaterna yrkar:

 

Att förslaget om länskliniker avslås.
Att sjukvårdens organisation i länet organiseras efter sjukdomstillstånd.

S/MP-regeringen presenterar en budget som går åt fel håll

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag presenterade den rödgröna regeringen sin budget. Det råder högkonjunktur i Sverige, men trots det går man med underskott. Regeringen höjer skatterna med 40 miljarder vilket i praktiken betyder det att 6 av 10 får lägre disponibel inkomst. Regeringen gör det mindre lönsamt att arbeta mer och mindre lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Vänsterpartiet försöker få det till att det är en liten klick rika människor som drabbas. Men verkligheten är en annan det är till exempel poliser, barnmorskor, specialistsjuksköterskor och elmontörer som drabbas av skattehöjningar. ­Sammantaget innebär regeringens politik kostnadsökningar på över 19 000 kronor om året för en barnfamilj där både föräldrarna arbetar

­Regeringen förmår inte heller att ta krafttag mot problemen på arbetsmarknaden. Motsvarande upp emot 1 miljon människor befinner sig i utanförskap och bidragsberoende i Sverige. Dagens presentation av budgeten visar att det är en påtaglig brist på reformer

En offensiv satsning på sjukvården för att möta framtidens utmaningar förutsätter fler människor i arbete och lägre trösklar in på arbetsmarknaden – och då måste det alltid löna sig att arbeta.

Titta bara på den demografiska förändringen Sverige står inför, antalet personer som jobbar ska försörja allt fler så måste man inse att en bra  jobbpolitik är den högsta prioriteten. Jobben är den allra viktigaste frågan för att kunna möta utmaningar för den gemensamt skattefinansierade sjukvården. När fler jobbar får vi mer resurser till fler ambulanser, mer personal och nya läkemedel. Det är alltså med fler arbetade timmar som vi skapar vårt välstånd och en bättre sjukvård. När regeringen gör det mindre lönsamt att arbeta och göra rätt för sig går det åt fel håll.

Missförhållanden får inte tystas ned

Av , , Bli först att kommentera 2

Landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) anser i ett svar i Folkbladet (den 6 september) att det inte råder någon tystnadskultur inom landstinget.

Jag tror alla har ett intresse av att missförhållanden inte tystas ned. Moderaterna i landstinget har under en lång tid drivit frågan om att införa ett visselblåsarsystem.

Avsikten med införandet är i första hand att hjälpa och underlätta för verksamheterna är att upptäcka missförhållanden på arbetsplatserna. Det kan tyckas självklart att man inte alltid som anställd kan gå till sin närmaste chef och meddela detta på grund av rädsla för negativa konsekvenser.

Om Olofsson (S) inte anser att det inte finns en tysthetskultur borde det inte vara några problem att införa en modell för visselblåsning.

Nicklas Sandström (M) Oppositionslandstingsråd

Fortsatt högt antal utskrivningsklara patienter som blir kvar på länets sjukhus i onödan

Av , , Bli först att kommentera 2

Pressmeddelande 160807: Fortsatt högt antal utskrivningsklara patienter som blir kvar på länets sjukhus i onödan 

I en sammanställning utifrån landstingets egna rapporterade siffror är antalet utskrivningsklara patienter som blir kvar inom landstinget fortsatt höga. Bara under maj månad motsvarade patienter som är utskrivningsklara men som inte kan åka hem, en och en halv vårdavdelning. (Uträkning se – motion).

Oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström (M) menar i en motion att i dagsläget blir ofta multisjuka äldre lidande och tillgängligheten försämras för dem som väntar på sjukvård i en lång vårdkö.

 

  • Det här är en av de största möjligheterna att effektivisera och få en lägre kostnad samtidigt som vi kan skapa bättre vård och omsorg för den kroniskt sjuka patienten. Därför föreslår jag att landstinget tar initiativ till att hitta lokala samverkansformer för att minska antalet som blir kvar på sjukhusen i onödan. I dagens läge finns ett organisatoriskt mellanrum där ingen tar det fulla ansvaret. Det är ett mellanrum som bör täppas till.

     

Mer information

Nicklas Sandström
0702544515

  • Motionen i sin helhet:

Fortsatt högt antal utskrivningsklara patienter som blir kvar på länets sjukhus i onödan

Många gånger fungerar tyvärr inte övergången för patienter mellan landsting och kommun. Vården för multisjuka äldre är i dag okoordinerad och fragmentiserad. I en liten grupp av befolkningen, cirka fem procent, som konsumerar mer än 50 procent av vårdens resurser är gruppen utskrivningsklara patienter som blir kvar på sjukhuset som störst.

I en sammanställning utifrån landstingets egna rapporterade siffror är antalet utskrivningsklara patienter som blir kvar inom landstinget fortsatt höga.

Varje vårdplats genererar per månad 30 vårddygn, så om en vårdavdelning är på 20 platser ger en vårdavdelning 600 vårddygn per månad.

I maj månad 2016 fanns 919 dagar då patienter varit utskrivningsklara, detta motsvarar då ca 30 vårdplatser eller ungefär en och en halv vårdavdelning (bilaga 1).

Här finns en av de största möjligheterna att effektivisera och få en lägre kostnad samtidigt som vi kan skapa bättre vård och omsorg för den kroniskt sjuka patienten. I dagens läge finns ett organisatoriskt mellanrum där ingen tar det fulla ansvaret. Det är ett mellanrum som bör täppas till.

I Västerbotten skulle det till exempel handla om att hitta fungerande samverkansformer som kan skilja sig åt mellan Umeå och Skellefteå och mellan övriga kommuner i länet.

En vinst med dessa lokala samverkansformer är att det borde finnas betydligt bättre förutsättningar att hitta bra lösningar för medicinskt färdigbehandlade patienter. Här skulle lösningar kunna hanteras betydligt mer ändamålsenligt. Den äldre multisjukas behov måste få vara i centrum och inte dagens organisatoriska mellanrum där ingen tar det fulla ansvaret.

Med hänsyn till ovanstående yrkar moderaterna på att

 

  1. Västerbottens läns lansting tar initiativ till att hitta lokala samverkansformer med länets kommuner som tar sin utgångspunkt att minska antalet medicinskt färdigbehandlade patienter som blir kvar på länets sjukhus i onödan.

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Bilaga 1

 Skärmavbild 2016-09-05 kl. 13.06.30

 

Moderaterna skeptiska tilltänkta storregionen

Av , , Bli först att kommentera 5

För Moderaterna i Västerbotten är bildandet av storregion inte en prioriterad fråga som en del i att lösa utmaningarna med framtidens hälso- och sjukvård. Nya större regioner har inte visat sig ge bättre sjukvård utan det är fortsatt mindre landsting som visar bäst resultat när det gäller medicinska resultat och ekonomi. Rekryteringen har inte heller visat sig underlättas med en större regionbildning.

Situationen är den att Socialdemokraterna i Norrland tillsammans med regeringen vill gå vidare med en regionbildning i hela Sverige och de fyra länen i Norrland. Det är något Moderaterna lokalt måste förhålla sig till och därmed bidra konstruktivt i arbetet med att hitta en lösning som blir så bra som möjligt för medborgarna som förväntar sig offentlig service av högsta kvalitet.

Om det nu ska bildas en större region är en lösning med de fyra nordligaste länen den enda logiska för att åstadkomma ett tillräckligt stort patientunderlag för kunna bedriva högspecialiserad sjukvård och utbildning. En halvmesyr med två eller tre län riskerar att mycket kraftigt skada den högspecialiserade sjukvården i Norrland och skapa år av omorganisering av ledningsstrukturer. Om inte alla fyra län kan ingå i en gemensam storregion är det således mycket bättre att avvakta till dess att det är möjligt att samla alla län samtidigt.

För Norrland är den helt avgörande frågan Norrlands universitetssjukhus framtid och fortsatta utveckling. Därför är organiseringen efter sjukvårdens förutsättningar helt avgörande.

Om Nus skulle tappa ett läns befolkningsunderlag skulle det betyda att regionsjukvården skulle falla ihop likt ett korthus på grund av ett allt för litet patientunderlag. Redan i dag skulle det behövas över en miljon patienter för många högspecialiserade vårdingrepp. De fyra norrlandslänen har redan i dag för få patienter sett till vad en region och ett universitetssjukhus behöver för att upprätthålla jourlinjer och spetsverksamhet.

Moderaterna är skeptiska till den omfattande förändring som nu föreslås. Om förändringar i den regionala indelningen ska ske måste de motiveras i det enskilda fallet, bygga på tydlig medborgarnytta och ha stark förankring hos dem som faktiskt berörs: människor runtom i länen.

Vägen är dock lång innan förslaget kan bli verklighet med många frågor som måste lösas och ett slutgiltigt ett beslut i riksdagen. En av de frågor som måste lösas är på vilket sätt det blir bättre för medborgarna? Medborgarnyttan måste vara i fokus, inte teoretiska argument om stordriftsfördelar och regionförstoring.

Hur bidrar förändringen till bättre kvalitet, tillgänglighet och service? En ny region för hela Norrland innebär en vidsträckt geografi med stora utmaningar, till det hör en i många delar eftersatt infrastruktur där möjlighet till kollektivt resande med exempelvis tåg saknas från flera orter, och där vägnätet lämnar mycket att önska när det gäller framkomligheten. Till det krävs en analys hur en större region påverkar sjukvårdens tillgänglighet och struktur. Tidsplanen till 2019 kan tyckas vara lite väl optimistisk med så många frågor olösta.

Det finns glädjande nog en majoritet i Sveriges riksdag för att lyssna in medborgarnas vilja innan nya större regioner bildas. I Sverige finns en lång och god tradition av bred samsyn över blockgränsen när politikens spelregler ska förändras.

Något som är mycket alarmerande i denna process är att Socialdemokraterna i hemliga förhandlingar verkar ha förhandlat bort Umeå som regionhuvudstad. Utifrån att Umeå är norra Sveriges största stad och utgör en geografisk och naturlig centralpunkt samt har fungerande och effektiva kommunikationer skulle det vara naturligt att den stad som i dag uppfattas som centralort även blir det i en ny regionbildning.

Residensstad, länsstyrelse, säte för landshövding och förvaltning av en större region handlar om väldigt många arbetstilfällen. Om Umeå skulle tappa stora delar av den strategiska samhällsutvecklingen riskerar dels många jobb men även på sikt en försämrad tillväxt. Tillväxt och Umeås konkurrenskraft mot övriga Sverige är inte något som kan tas för givet hur gärna Socialdemokraterna än verkar tro det. Vad mer har förhandlats bort i hemliga överläggningar? Hur många tjänster har förhandlats bort i landstinget och länsstyrelsen av Socialdemokratin i länet?

En fortsatt starkt s-styrd storregion skulle kunna bli ett kraftfullt politiskt verktyg för ökad centralisering, sjukhusnedläggningar, byråkratisering och en stärkt organisationskultur som bidrar till att avståndet mellan personal på golvet och ledningen ökar kraftigt.

Utifrån detta anser Moderaterna att regionfrågan inte är högst upp på agendan utan andra frågor kring sjukvårdens ekonomi, tillgänglighet och personalens situation har större vikt för att utveckla sjukvårdens innehåll. Det finns massor av frågor som måste lösas. Den viktigaste frågan är och förblir på vilket sätt regionbildningen blir bättre för västerbottningarna? Sammantaget finns all anledning att inta en skeptisk hållning till det som nu sker i regionfrågan.