Hårdare straff för dem som saboterar för blåljuspersonal

Av , , 3 kommentarer 9

Polisens interna rapport visar nu att långt fler poliser skadades under påskupploppen än vad som tidigare varit känt. 183 stycken. Och 16 poliser skadades så allvarligt att de var tvungna att sjukskriva sig. Det rör sig om såväl hjärnskador som psykiska trauman. Svenska poliser måste kunna gå till jobbet och vara säkra på att komma hem oskadda. Spräckta polishjälmar täckta av blod hör inte hemma i ett fungerande rättssamhälle. Den som kastar sten på en polis ska kastas i fängelse – utan straffrabatt

Lös vårdkrisen på NUS

Av , , Bli först att kommentera 5

Norrlands universitetssjukhus har hamnat i ett allvarligt läge med farligt låga nivåer av vårdplatser. Det innebär att fler operationer ställs in, patienter vårdas på fel vårdavdelning och patienter skrivs hem tidigare än vad som är önskvärt.

NUS bedriver inom många områden landets bästa och mest avancerade behandlingar. Det är inte givet att det kommer vara så om situationen fortsätter att försämras för vården.

Lägesbilden är på inget sätt ny utan varit en del av en långsiktig trend där universitetssjukhuset sakta men säkert urholkats. När fokus bara är att hantera den dagsaktuella akuta situationen minskar också möjligheten att bedriva forskning och utveckling.

Den S-styrda majoriteten lovar år efter år att det ska satsas mer på kärnverksamheten, men varje år blir det tuffare och tuffare att få verksamheterna att gå ihop på ett patientsäkert sätt. I stället ökar den ej vårdnära administrationen dubbelt så mycket som läkare och omvårdnadspersonal.

Våra prioriterade satsningar för att vända utvecklingen:
✅ En stor personalsatsning på 70 miljoner som ska gå till en utökad lönepott, personalfond, karriärvägar samt förbättrad arbetsmiljö på vårdavdelningar med hög vårdtyngd!
✅ 30 miljoner mer till förlossningsvården i hela länet för att bidra till en lösning av förlossningskrisen!
✅ Ambulanssjukvården får 12 miljoner för att trygga akutsjukvården i hela länet!
✅ Länets långa vårdköer ska minskas med en satsning på 100 miljoner kr!

Förslagen finansieras framför allt genom:
✅ minska på kostnader för den administrativa överbyggnaden – färre administratörer
✅ minska behovet av hyrpersonal, ökade intäkter genom egenfinansiering i linje med riksgenomsnitt
✅ förbättrad avtalsuppföljning med tydligare och effektivare inköpsprocess

 

Läs hela artikeln här.

Tillåt att göra hemaborter

Av , , 2 kommentarer 0

Igår röstade riksdagen JA till Moderaternas förslag om att modernisera abortlagen. Konkret handlar det särskilt om att göra det tillåtet med hemabort. När abortlagen trädde ikraft 1975 var abort alltid ett kirurgiskt ingrepp. Idag görs 9 av 10 aborter på medicinsk väg. Trots den medicinska utvecklingen finns bestämmelsen om att abort bara får göras på sjukhus kvar i lagen. Men nu kräver riksdagen alltså att lagen ska moderniseras. Ett mycket bra beslut!

Det som har gått sönder i vården behöver byggas starkt igen. Vi behöver en vård vi kan lita på.

Av , , 2 kommentarer 2

År 2021 påminde oss återigen om allvaret och de stora strukturella problem och utmaningar hälso- och sjukvården i Västerbotten har. Pandemin har på många sätt blixtbelyst just detta. Förvisso är det inget nytt för dem som valt att lyssna på vårdens medarbetare som påtalat detta under många år. För alla som lyssnat på alla de berättelser ifrån patienter med stora behov som fått vänta ibland flera år på att få sin behandling. Många av dem är glädjande nog nöjd med vården när de väl har fått den. Dessa allvarliga problem är inget nytt utan fanns redan före pandemin. Pandemin har bara förvärrat dem.

Senast förra veckan var det Lennart som vittnade om att smärtan är olidlig i väntan på operation. Ungefär samtidigt gjordes vårdpersonalen på en av länets största kliniker en anmälan till arbetsmiljöverket om bristande arbetsmiljö. I närtid berättade Emelie, Kajsa och Jonna om att de inte står ut i väntan på att deras barn ska få hjälp från BUP. Det är bara från förra veckan. Exemplen är så många fler.

Ett flertal anmälda avvikelser såväl under 2021 som tidigare och nu i närtid beskriver händelser där vården på grund av resurs eller vårdplatsbrist har tvingats bortprioritera eller senarelägga medicinska åtgärder eller flytta patienten mellan vårdavdelningar. Resultatet för den enskilda patienten är en betydligt försämrad medicinsk situation, utvecklingen av komplikationer eller så har det i värsta fall bidragit till patientens död. Vi har i många avseenden en dysfunktionell vård som på grund av resurs eller vårdplatsbrist leder fram till dyra och dåliga lösningar för såväl patienter som skattebetalarna.

Herr ordförande

2021 års årsredovisning är bara ett i raden av konsekvensen av åratal av politisk försummelse och vanstyre av vården i länet. Det är så uppenbart att den socialdemokratiskt ledda majoriteten även under 2021 misslyckats med att styra, leda och utveckla sjukvården i länet. Det gör nu att vi har en akut situation där vårdpersonal bävar inför hur sommaren ska bli när antalet vårdplatser ska minskas ytterligare. Redan i februari började de första interna orosrapporterna inför sommaren komma. Det finns tveksamheter om ens akutuppdraget under sommaren kommer att kunna hanteras. En situation som ser likvärdig ut i hela länet. Under 2021 var BB i Lycksele stängt två gånger. Trots mycket tydliga krav från verksamhet och barnmorskorna om akuta åtgärder så att detta inte inträffar igen så står vi inför en sommar där endast ett mirakel skulle medföra att BB i Lycksele inte sommarstänger återigen. För att vara tydlig så ska inte vårdens planering och bemanning utgå från tron om mirakel, det finns det andra som får syssla med.

För NUS del ser vi att 2021 har varit del av en långsiktig trend där en urholkning ständigt sker av möjlighet att erbjuda högkvalitativ vård för länets och den norra sjukvårdsregionens patienter. När fokus bara är att hantera dagsaktuella akuta situationen minskar också möjligheten att bedriva forskning och utveckling. Detta kommer framför allt märkas om några år då områden där vi idag är starka och delvis internationellt ledande förvandlas till att vara hjälplöst efter andra universitetssjukhus och länder. Även om det skett investeringar på NUS så är det inte ens i närheten av behovet för att hantera nuet, än mindre hantera de strategiska behov som är nödvändiga på några år sikt. Inte minst i arbetet med de nationella processerna kring vart den mycket sällanförekommande högt specialiserade vården ska bedrivas. Att vara ett riktigt kvalificerat universitetssjukhus med bland annat läkar- och tandläkarutbildning är inget som går att ta för givet utan en position som måste försvars varje dag.

Herr ordförande

När det uppstår ett gap mellan vad chefer samt politiker säger och vad vårdpersonalen och patienterna upplever ute i verksamheten skadas förtroendet för ledningen. Den politiska S-styrda majoriteten lovar år efter år att det ska satsas mer på kärnverksamheten, men varje år blir det tuffare och tuffare att få verksamheterna att gå ihop på ett patientsäkert sätt. I stället ökar den ej vårdnära administrationen dubbelt så mycket som läkare och omvårdnadspersonal. Trots tomt prat om åtgärder för att få en ekonomi i balans har regionen fortsatt ett strukturellt underskott på 200 mkr. Den så kallade omställningsplanen var inget annat än ett luftslott.

Vi behöver prioritera det som är viktigt på riktigt som kan frigöra resurser till den direkta vården. En av de viktigaste prioriteringarna är att förbättra arbetsmiljö, karriärvägar, fortbildning och löner för de yrkesgrupper som sköter den patientnära vården som bedrivs året runt dygnets alla timmar. Om vi lyckas där är det möjligt att rekrytera och behålla vår personal. Utan personal kan vi inte säkerhetsställa att vi har ett starkt universitetssjukhus, fungerande akutsjukhus i Skellefteå och Lycksele samt en fungerande primärvård.

Herr ordförande

Det som har gått sönder i vården behöver byggas starkt igen. Vi behöver en vård vi kan lita på. En vård utan köer. En vård där att träffa patienter och bota, lindra och trösta patienter är viktigare än att skriva rapporter som ingen har efterfrågat.  Regionen behöver en nytt politiskt, borgerligt, ledarskap som kan få vården att hänga ihop på ett bättre sätt och skapa en framtidsoptimism bland vårdens medarbetare. Ett ledarskap som tar tillvara våra fantastiska medarbetares vilja och engagemang när säger att de har världens bästa jobb som gör skillnad på riktigt men att det finns problem som måste fixas. Ett ledarskap som skapar framtidsoptimism inför de problem som måste lösas och hantera de utmaningar som vi står inför. Helt enkelt något som vi inte har idag men som vi kan få efter nästa val.

 

Avslutningsvis yrkar jag bifall till alliansen yrkande och protokollsanteckning.

 

Vi kan inte ta NUS gör givet om 15 år

Av , , Bli först att kommentera 5

Vi kan inte ta NUS gör givet om 15 år

Läget är minst sagt ansträngt på Norrlands universitetssjukhus (NUS). Bristen på framför allt sjuksköterskor gör att antalet öppna vårdplatser är nere på en farligt låg nivå. 2010 fanns närmare 700 vårdplatser, för fem år sedan cirka 400 och nu närmar sig siffran 350. Den förändringen hör framför allt ihop med personalbrist i den vårdnära verksamheten även om den medicinska utvecklingen med ökad dagkirurgi kan förklara en del. Effekterna av den dramatiska minskningen av vårdplatser är många; operationer ställs in, patienter vårdas på fel vårdavdelning och patienter skrivs hem tidigare än vad som är önskvärt. Ett flertal avvikelser beskriver situationer där man på grund av resurs eller vårdplatsbrist har tvingats bortprioritera eller senarelägga medicinska åtgärder eller flytta patienten mellan vårdavdelningar. Resultatet för den enskilda patienten är en betydligt försämrad medicinsk situation, utvecklingen av komplikationer eller så har det i värsta fall bidragit till patientens död. Att man på grund av resurs/vårdplatsbrist ständigt förändrar den medicinska vården och omhändertagandet medför även en kostnadsökning som läggs ovanpå den kostnad som tillståndet skulle medföra om det åtgärdades i tid.

Att man ständigt ställer in operationer eller andra åtgärder på grund av vårdplatsbrist kan jämföras med att pausa Volvofabriken på grund av lagret med färdiga hytter är fullt. Allt material finns på plats, ingenjörerna och montörerna har sina ritningar klara, maskineriet är välsmort och redo, men det saknas en uppställningsplats. Hur länge är medborgarna beredda att betala för en fabrik som inte producerar vård? Ytterligare ett perspektiv är att senior vårdpersonal använder en orimligt stor del av sin arbetstid för att leta vårdplatser som inte finns. Vårdnära chefer behöver hantera dagssituationen i stället för att fokusera på verksamhetsutveckling.

Detta är en akut lägesbild och många bävar inför hur sommaren ska bli när antalet vårdplatser ska minskas ytterligare. Redan i februari började de första interna orosrapporterna inför sommaren komma. Det finns tveksamheter om ens akutuppdraget under sommaren kommer att kunna hanteras. Genom att situationen på Skellefteå lasarett är minst lika allvarligt så finns det ingen avlastning i länet utan risken är stor att NUS behöver hantera patienter som annars inte skulle behövt komma.

Lägesbilden är på inget sätt ny utan varit en del av en långsiktig trend där universitetssjukhuset sakta men säkert urholkats. När fokus bara är att hantera den dagsaktuella akuta situationen minskar också möjligheten att bedriva forskning och utveckling. Detta kommer framför allt märkas om några år då områden där vi idag är starka och delvis internationellt ledande förvandlas till att vara hjälplöst efter andra universitetssjukhus och länder. Även om det skett investeringar på NUS så är det inte ens i närheten av behovet för att hantera nuet, än mindre hantera de strategiska behov som är nödvändiga på några år sikt. Inte minst i arbetet med de nationella processerna kring vart den mycket sällanförekommande högt specialiserade vården ska bedrivas. Om NUS ska få tillstånd att erbjuda nationell vård måste strategiska satsningar ske i närtid. Att vara ett riktigt kvalificerat universitetssjukhus med bland annat läkar- och tandläkarutbildning är inget som går att ta för givet utan en position som måste försvars varje dag.

När det uppstår ett gap mellan vad chefer och politiker säger och vad personalen och patienterna upplever ute i verksamheten skadas förtroendet för ledningen. Den politiska S-styrda majoriteten lovar år efter år att det ska satsas mer på kärnverksamheten, men varje år blir det tuffare och tuffare att få verksamheterna att gå ihop på ett patientsäkert sätt. I stället ökar den ej vårdnära administrationen dubbelt så mycket som läkare och omvårdnadspersonal. Sammantaget arbetar människorna inom dessa yrken ofta via möten. Den ökade graden av möten leder till dominoeffekter i form av ännu fler möten som vårdpersonal måste delta på i stället för att träffa patienter. Här måste antal ej vårdnära tjänster kraftigt minskas så utrymme finns att satsa på vårdnära personal och viktiga framtidsinvesteringar för NUS. Det finns ytterligare skäl att överväga huruvida vårdnära chefer ska jobba minst 25 procent kliniskt så det sätts en press på att minska byråkratin i regionen.

Genom att vilja prioritera det som är viktigt på riktigt frigörs resurser för den direkta vården. En av de viktigaste prioriteringarna är att förbättra arbetsmiljö, karriärvägar, fortbildning och löner för de yrkesgrupper som sköter den patientnära vården som bedrivs året runt dygnets alla timmar. Mandat och befogenheter måste flyttas närmare första linjens chef som gör att det vårdnära ledarskapet har förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag. Antalet vårdplatser måste bli fler och differentieras så att det finns en mellanvårdsavdelning (intermediärvård) samt i samverkan med Umeå kommun skapa en utskrivningsavdelning för patienter som inte behöver sjukhusvård men en högre vårdnivå än vad ett särskilt boende kan erbjuda.

För att säkerhetsställa att NUS även om 15 år är ett starkt och välfungerande universitetssjukhus krävs ett nytt politiskt ledarskap och tuffa prioriteringar. Ett ledarskap som kan få vården att hänga ihop på ett bättre sätt och skapa en framtidsoptimism bland vårdens medarbetare. Det är så många som säger sig ha världens bästa jobb som gör skillnad på riktigt men att det finns problem som måste åtgärdas. Moderaterna har gett några av de svar som krävs och avser att ge ännu fler svar fram till valet. Dels som enskilt parti, dels gemensamt med C, L och KD som vi kommer att utgöra ett samlat politiskt alternativ till den styrande rödgröna majoriteten.

 

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition

Tobias Kyrk (M)
Läkare på Norrlands universitetssjukhus

 

Artikeln är publicerad på VK-debatt, länk här.

 

 

 

Sverige kan bättre

Av , , 1 kommentar 8

Under helgen har poliser skadats under våldsamma upplopp. Polisbilar har plundrats, kapats och satts i brand. Det kan inte undgå någon att Socialdemokraterna har tappat greppet om den inre säkerheten och misslyckats med en av statens mest grundläggande uppgifter – människors trygghet.

Är det mer resurser som krävs måste polisen få det. Är det nya verktyg som krävs, måste polisen få det. Är det andra arbetsmetoder som måste prövas, pröva dem.

Sverige kan och förtjänar bättre.

Patientsäkerheten först!

Av , , Bli först att kommentera 2

Socialdemokraterna i regionen menar i en replik att Moderaterna skulle strunta i patientsäkerheten (Norran 12/4). Inget kan vara mer fel. Att så skulle vara fallet menar de skulle bero på att vi kraftigt  vill minska den ej vårdnära administrationen. En administrativ överbyggnad som har mycket lite att göra med vad som faktiskt händer på golvet. Tvärtemot Socialdemokraterna så anser Moderaterna att det inte är fler regioncentralt placerade handläggare, än fler chefled, administratörer, kommunikatörer och annan ej vårdnära byråkrati som är lösningen på primärvårdens problem. Vi vill minska dessa för att kunna göra satsningar på vårdpersonalen för att möjliggöra en arbetsmiljö  där våra medarbetare trivs, kan blomma ut och vill stanna kvar i regionen. Den viktigaste delen för att trygga patientsäkerheten är att ha en bemanning som möjliggör en god tillgänglighet och kontinuitet i kontakten mellan patient och vårdpersonal. Det är på detta sätt som patientsäkerheten tryggas och säkras, inte genom att som ni skriver anställa flera chefer och administratörer.

(S)lyfter fram att det under en tid funnits ett bristande intresse av att arbeta som läkare inom primärvården, men ställer er inte frågan varför det är så. Vi välkomnar detta sena uppvaknande. I grunden handlar det inte om att regionen utbildar för få nya distriktsläkare eller att storstadsregionerna snor åt sig dem utan villkoren för att stanna är för dåliga. Att det är svårt att rekrytera distriktsläkare beror i huvudsak på den urusla arbetsmiljö som Regionen under nuvarande ledning erbjuder. Det saknas över 100 distriktsläkare i Region Västerbotten och det är inte konstigt att detta orsakar problem.

Det behövs en långsiktig handlingsplan som skapar en framtidstro inom sjukvården. Uppdraget bör begränsas och bättre definieras. Det handlar i grunden om att skapa en hållbar arbetsmiljö för samtliga anställda där uppdrag och resurser hänger ihop. Förutsättningar för kompetensutveckling behöver säkras, listningstak och listning på namngiven distriktsläkare med tillhörande vårdlag behöver komma på plats samt förutsättningarna för att kunna påverka sin arbetssituation förstärkas. Det är genom  sådana åtgärder som patientsäkerheten säkras.

 

Ulf Wahllöf (M)

Distriktsläkare och f.d. verksamhetschef i primärvården

Kandidat till Regionfullmäktige i Region Västerbotten

 

Artikeln är publicerad i VK, länk här.

BUP har återigen landets längsta vårdköer

Av , , Bli först att kommentera 1
Socialdemokraternas största misslyckanden inom vården i Västerbotten fortsätter. Återigen har BUP i Västerbotten bland landets absolut längsta vårdköer. Endast 6% får vård inom vårdgarantins 30 dagar!
Moderaterna har föreslagit en rad åtgärder lokalt och nationellt:
✅ Säkerställ mer resurser till BUP. Vi föreslår att delar av kömiljarderna kopplas till en lagstadgad vårdgaranti riktad till barn- och ungdomspsykiatrin med syfte att korta köerna. I ett första steg handlar det om 500 miljoner kronor per år. I Region Västerbotten har vi dessutom med övriga borgerliga partier lagt förslag på extra resurser till BUP och ungdomshälsan.
✅ Inför ett fritt vårdval så att flera aktörer kan erbjuda skattefinansierade alternativ. Upphandla psykiatriska utredningar för att korta de extremt långa köerna och ta bort remisskravet till BUP.
✅ Ge patienten laglig rätt att få möjlighet till digitala vårdmöten när så önskas. I Jämtland/Härjedalen har exempelvis en årslång kö till att få träffa psykolog snabbt kunnat betas av med hjälp av digital vård hos utbildade psykologer.