Att vara bäst i klassen straffar nationens möjlighet till forskningsframsteg

Av , , 1 kommentar 8

 

Varje år producerar hälso- och sjukvården enorma mängder värdefulla data som är en guldgruva för våra forskare. Forskningsdata som legat till grund för många viktiga vetenskapliga upptäckter. Samarbetet mellan regionerna och akademin har sedan länge varit välfungerande och omgärdat med fungerande skyddsmekanismer såsom hantering av personuppgifter och etikprövning.

I Sverige hämmas nu utvecklingen av användningen av hälsodata av rådande regelverk. Juridiken runt hälsodata är komplex och svår att överblicka, vilket försvårar samarbetet mellan hälso- och sjukvården och akademin. Bland annat belyses detta i Forska Sveriges rapport för år 2019.

I vissa fall kan det röra sig om okunskap om  gällande nya regelverk och hur de ska tolkas och att ansvarsfördelningen är oklar. Följden kan bli att personalen gör fel, vilket kan få juridiska konsekvenser. Alternativt kan följden bli att personalen inte vågar agera och viktig utveckling vad gäller hantering av vårddata riskerar att hamna på efterkälken. Det drabbar  både forskning och i slutändan  patienterna.

Ett av många exempel är luftvägsregistret, ett nationellt kvalitetsregister för astma och kol. Eftersom alla regioner arbetar olika med detta sker ingen automatisk överföring av data till relevanta register. Detta gör att vården inte kan överblickas och jämföras, trots ett nationellt kvalitetsregister. Enkla brister i journalsystem, dataöverföring och samordning gör att vården inte kan utvecklas. Ett annat problem är att kliniska forskare har mycket svårt att få etiktillstånd för att få ut journaldata.

I nuläget får både forskare och hälso- och sjukvårdspersonal försöka hitta egna lösningar och svar, vilket skapar osäkerhet och fördröjer eller till och med förhindrar utvecklingen. Inte minst osäkerhet runt GDPR är i nuläget ett stort problem. Ett problem som även har inneburit ökad byråkrati vid hantering av personuppgifter utan att det tillför någon egentlig nytta  jämfört med hur det fungerat tidigare.

Sverige skulle kunna ta lärdom av grannlandet Finland. De har löst problematiken smidigare. I mars år 2019 antogs ett förslag om nya regler för användningen av data från social- och hälsovården inom forskning, utveckling och innovation. Finland anses därefter  fått en internationell konkurrensfördel inom life science.

Sverige har en enorm potential med våra kvalitetsregister, befolkningsregister, personnummer, biobanker och hälsodataregister. Tyvärr nyttjas inte denna potential fullt ut. Regeringen måste genomföra en omgående översyn av lagar, regler och regleringsbrev som möjliggör att för akademi och regioner  att kunna samla, dela och använda hälsodata. Samtidigt  måste individers integritet skyddas. Patienters rätt att använda sin egen data behöver tydliggöras och stärkas.

Sveriges vilja att vara bäst i EU-klassen att tolka GDPR på hårdast möjliga sätt riskerar nu att vi att hamnar på efterkälken. Det är hög tid att justera lagarna vad gäller hälsodata för patienternas skull och för att vi inte ska hamna efter andra länder.

 

Camilla Waltersson Grönvall (M)

Socialpolitisk talesperson

 

Marie Morell (M)

Ordförande SKL sjukvårdsdelegation

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd Västerbotten

 

 

Artikeln finns publicerad på Dagens medicin, klicka här: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/10/23/viljan-att-vara-bast-i-klassen-kan-ge-farre-forskningsframsteg/

 

Sjukvårdens ekonomi är i fritt fall – utvecklingen måste vändas

Av , , Bli först att kommentera 3

I dagarna kom Moderaternas förslag till budgetmotion vilket föreslår mer pengar till sjukvården än regeringen med stödpartier. Det är en viktig signal om att vi prioriterar välfärdens framför friår och bidrag. Dessa resurser hade varit välbehövliga för Västerbottens del. Regionens ekonomi är i fortsatt fritt fall. Just nu pekar prognosen på ett underskott på över en halv miljard. Vårdköerna är dessutom bland de längsta i landet. Det är en ohållbar situation och utvecklingen måste vändas. Effekterna av ett långvarigt Socialdemokratiskt styre i Västerbotten och i riket börjar bli allt mer kännbart.

Kärnuppdraget måste värnas och det som inte är sjukvård som till exempel onödig administration och byråkrati behöver minskas ned. Tyvärr kommer det även nu innebära att personalstyrkan behöver minskas. Några andra förslag är behovet av förbättrade och mer sammanhållna vårdkedjor så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vården inom regionen och mot kommunerna behöver bli sömlös. Vi vill också stärka primärvården och införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam.

Arbetsmiljön måste förbättras så regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägarna är få för och behöver bli fler. Ledarskapet måste stärkas och fortbildning behöver vara en självklarhet i det livslånga lärandet. Vårdköerna är för långa och behöver kortas så att regionen får ta del av de nationella kömiljardspengarna. Vi föreslår även en ny ekonomisk styrmodell där fler av besluten ska fattas av de närmsta cheferna, mer självstyre för sjukhusen, fler vårdval, såväl som satsningar på primärvården som på sjukhusen samt på våra medarbetares arbetsmiljö.

Att det blivit så här är framför allt effekterna av ett långvarigt socialdemokratiskt styre som skjutit problemen framför sig. 

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

 

Rödgröna dimridåer för att dölja sina misslyckanden

Av , , Bli först att kommentera 3

Hälso- och sjukvården i länet är i en mycket allvarlig situation. Regionen riskerar att lämna år 2019 med underskott på 545 miljoner kronor som måste återbetalas inom tre år. I Sveriges kommuner och landstings (SKL) ekonomirapport för oktober har Region Västerbotten näst högst underskott per innevånare. Till det har även länet högst pensionsskuld per innevånare. Regionen har dessutom de senaste åren börjat låna till nyinvesteringar och det sista året även till reinvesteringar.

Det är därför förståeligt att den politiska majoriteten (S+V+MP) väljer att lägga ut dimridåer istället för att diskutera de faktiska problemen (VK 18/10). De menar att vi som opposition inte står upp för den åtgärdsplan som alla partier i regionfullmäktige ställde sig bakom i juli. Det stämmer inte. Om de faktiskt läser de förslag som presenteras från oss, står det uttryckligen att vi gör det men med andra prioriteringar. För dem verkar det vara enklare att förhålla sig till den politiska oppositionen, än de reala och massiva problem sjukvården i länet står inför.

Utvecklingen måste vändas. Från Alliansen i Region Västerbotten är vi bekymrade över den avsaknad av krisinsikt som finns hos de styrande rödgröna partierna. Vi ser de ekonomiska utmaningar som finns på kort och lång sikt, utmaningar som tyvärr bara förvärrats under den senaste åren. Inte nog med att ekonomin har försatts i fritt fall, vårdköerna har också blivit längre. Västerbotten är fortsatt bland de regioner som ligger mycket dåligt till när det gäller tillgänglighet.

De rödgröna partierna har invändningar mot att vi prioriterar om inom fastställda budgetramar för Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Regionstyrelsen. Detta gör vi genom att minska på till exempel administration, ökad samordning av sjukresor, slopad slutenvårdsrabatt, centrala anslag och köp av konsulttjänster. Detta för att ha råd att genomföra viktiga satsningar på en primärvårdsreform för att stärka den nära vården, fler AT/ST-block samt satsningar på personal och fler karriärvägar.

Det krävs kraftfulla åtgärder för att vända denna utveckling. Vi har lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vi vill också stärka primärvården och införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till en lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

Vi har även föreslagit en ny ekonomisk styrmodell, där flera av besluten ska fattas av de närmsta cheferna. Mer självstyre för sjukhusen, fler vårdval, såväl som satsningar på primärvården som på sjukhusen samt arbetsmiljön för våra medarbetare. Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop, för att undvika dyra lösningar som ger en sämre kvalité för patienten. Dessutom krävs ett ständigt arbete med att minska vårdskador samt minimera kvalitetsbrister.

Allt detta är utmaningar som kräver åtgärder omgående. Då krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra sjukvården. Ett grundproblem är att maktinnehavet med mer än 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar.  Det krävs ett nytt ledarskap med nytänk och ny kraft i Region Västerbotten!

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare

 

Carin Hasslow (L)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Sjukvårdens ekonomi är i fritt fall – utvecklingen måste vändas

Av , , Bli först att kommentera 3

I dagarna kom Moderaternas förslag till budgetmotion vilket föreslår mer pengar till sjukvården än regeringen med stödpartier. Det är en viktig signal om att vi prioriterar välfärdens framför friår och bidrag. Dessa resurser hade varit välbehövliga för Västerbottens del. Regionens ekonomi är i fortsatt fritt fall. Just nu pekar prognosen på ett underskott på över en halv miljard. Vårdköerna är dessutom bland de längsta i landet. Det är en ohållbar situation och utvecklingen måste vändas. Effekterna av ett långvarigt Socialdemokratiskt styre i Västerbotten och i riket börjar bli allt mer kännbart.

Kärnuppdraget måste värnas och det som inte är sjukvård som till exempel onödig administration och byråkrati behöver minskas ned. Tyvärr kommer det även nu innebära att personalstyrkan behöver minskas. Några andra förslag är behovet av förbättrade och mer sammanhållna vårdkedjor så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vården inom regionen och mot kommunerna behöver bli sömlös. Vi vill också stärka primärvården och införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam.

Arbetsmiljön måste förbättras så regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägarna är få för och behöver bli fler. Ledarskapet måste stärkas och fortbildning behöver vara en självklarhet i det livslånga lärandet. Vårdköerna är för långa och behöver kortas så att regionen får ta del av de nationella kömiljardspengarna. Vi föreslår även en ny ekonomisk styrmodell där fler av besluten ska fattas av de närmsta cheferna, mer självstyre för sjukhusen, fler vårdval, såväl som satsningar på primärvården som på sjukhusen samt på våra medarbetares arbetsmiljö.

Att det blivit så här är framför allt effekterna av ett långvarigt socialdemokratiskt styre som skjutit problemen framför sig. 

  

 

Alliansen i regionen lägger fram en alternativ verksamhetsplan för Hälso- och sjukvårdsnämnden

Av , , Bli först att kommentera 1

Pressmeddelande 191003: Alliansen i regionen lägger fram en alternativ verksamhetsplan för Hälso- och sjukvårdsnämnden

 

Idag presenterar Alliansen i regionen sin alternativa verksamhetsplan för Hälso- och sjukvårdsnämnden år 2020. En nämnd som dras med stora ekonomiska problem och långa vårdköer.

Alliansen genomför  omprioriteringar och satsningar på 20 miljoner för att vända utveckling. Som innebär pengar till en nära vård/primärvårdsreform, personalsatsning inkl stärkta karriärvägar och resurser för att minska vårdköer.

 

Alliansens verksamhetsplanen innehåller utöver det ett 40-tal olika förslag och åtgärder som Alliansen menar att nämnden borde arbeta med inom ekonomi, styrning och ledning, korta vårdköer och hur nämnden ska bli en bättre arbetsgivare.

– Det behövs ett nytt ledarskap för Region Västerbotten! Aldrig förr, under det över 40-åriga Socialdemokratiska ansvaret för sjukvården i länet, har behovet av en ny ledning varit så stort som nu. Åratal av underlåtenhet att leda och styra verksamheten har medfört att Regionfullmäktige tagit ett historiskt stort sparpaket som omfattar 565 miljoner kronor. Projekt balans år 2012 omfattade cirka 140 miljoner kronor. Regionens ekonomi är helt enkelt i fritt fall, säger Lars Bäckström

– Alliansen är mycket oroad över den ekonomiska situation som Region Västerbotten befinner sig i. Verksamheterna går med stora och ständiga underskott. Ekonomin räddas på sista raden med aktieaffärer som inbringar kapital som borde gå till investeringar och pensionsavsättningar alternativt spara i ladorna för sämre tider, inte täcka upp ständiga driftsunderskott. Samtidigt som vårdköerna inte minskar nämnvärt och det är ännu mer anmärkningsvärt, säger företrädarna för Alliansen i nämnden i ett gemensamt uttalande.