Är landstinget tillräckligt förberedd på den nya lagstiftningen för utskrivningsklara patienter?

Av , , Bli först att kommentera 4

Pressmeddelande 171030: Är landstinget inte tillräckligt förberedd på den nya lagstiftningen för utskrivningsklara patienter?

Den 1 januari 2018 träder en ny lag i kraft. Den är tagen från den statliga utredningen Effektiv Vård och syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte vara på sjukhus när de inte behöver.

Moderaterna skriver i en interpellation till landstingsfullmäktige att man har uppgifter som hävdar att landstinget inte kommer klara av att implementera lagstiftningen den 1 januari utan kommer vänta tills april 2018. Nicklas Sandström kommenterar Moderaternas interpellation.

– I och med den här lagstiftningen kommer hälsocentralerna att få ett utökat uppdrag och landstinget verkar inte stå redo för förändringen i tid.

– Jag är också oroad att majoriteten inte satsat tillräckligt på utbyggd primärvård för att klara av detta. Det behövs klarhet i frågan och det därför jag skriver interpellationen. 

 

Mer information

Nicklas Sandström

 

Interpellationen i sin helhet:

 

Hur går arbetet med den nya samverkan för utskrivningsklara patienter?

 

Som ett delresultat av utredningen Effektiv vård kom en ny lagstiftning: Trygg och säker utskrivning från slutenvården, betalningsansvarslagen. Det blev sedan ny lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2018.

Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte vara på sjukhus när de inte behöver.

Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från den slutna vården behöver in-satser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården.

Enligt uppgift kommer inte implementeringen av den nya lagstiftningen vara på plats förrän den 1 april 2018 istället för den 1 januari som var intentionen.

 

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande fråga till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

 

1. Varför kommer inte samverkan mellan kommun, slutenvård och primärvård på plats förrän först 1 april 2018?

2. Finns det fullgoda riktlinjer från slutenvård – primärvård och kommunal omsorg på plats för att understödja denna förändring?    

3. Har primärvården kapacitet att klara detta nya större och mer omfattande samordnande uppdrag för patienten?

4. Kommer de medicinskt färdigbehandlade patienter-na i Västerbotten snabbare kunna lämna sluten-vården?

5. Är din bedömning att kommunerna har kapacitet att snabbare ta emot utskrivningsklara patienter från slutenvården?

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Alliansen extremt kritisk till politiskt besked om när medborgarna ska få snabbare vård

Av , , Bli först att kommentera 2

Ansvarigt landstingsråd för sjukvården i länet uttalar sig under dagen om att det kommer att ta minst fyra år innan man når genomsnitt för övriga landet. Nu likt de senaste sju åren har Västerbotten innehaft bottenplacering när det gäller att vänta länge på vård.

Denna utfästelse får allianspartierna att starkt kritisera den styrande politiska majoriteten. Minst fyra år är orimligt menar de. De påminner även om att i valrörelsen lovade socialdemokraterna annorlunda. Då skulle ingen behöva vänta längre än fyra veckor för att få sin cancerbehandling. Detta löfte klarar de inte att hålla. Situationen har kraftigt försämrats och särskilt inom urologi och kirurgi för huvud- och halscancer. Nu kräver alliansen besked om det svikna vallöftet.

De menar samtidigt att med ett nytt ledarskap efter nästa val skulle kötiderna för vård kortas rejält.

Interpellationen i sin helhet:

När blir vallöftet om ingen ska vänta längre än fyra veckor för cancerbehandling verklighet?

Socialdemokraterna gick till val med ett vallöfte om att ingen cancerpatient ska behöva vänta längre än fyra veckor på en behandling efter remiss.  Två miljarder från staten för perioden 2015-2018 skulle säkerställa detta vallöfte i alla landsting.

Vid en genomgång av aktuella kötider går det att konstatera att många patienter behöver vänta betydligt längre än fyra veckor på behandling. För den maximala väntetiden (60 dagar) enligt standardiserade vårdförlopp (SVF) inom högrisk prostatacancer får 39 % av patienterna inte behandling inom 60 dagar i Västerbotten. Inom den maximala ledtiden (30 dagar) enligt SVF för huvud- och halscancer kirurgi får 62 % inte behandling i Västerbotten.

Det går efter en enkel genomgång av statistiken , att konstatera, att man är långt ifrån vallöftet om att ingen cancerpatient ska behöva vänta längre än fyra veckor på behandling.

Allians för Västerbotten vill utifrån ovanstående ställa följande fråga till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):

 

1.                   När kommer vallöftet om att ingen ska vänta längre än fyra veckor för att få sin cancerbehandling bli verklighet i Västerbottens läns landsting?

2.                   Är majoriteten nöjda med väntetiderna för cancervården?

 

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)                              Ewa-May Karlsson (C)

Oppositionslandstingsråd                           Gruppledare

 

Marianne Normark (L)                              Birgitta Nordvall (KD)

Gruppledare                                               Gruppledare

 

Politik som inte fungerar

Av , , 3 kommentarer 4

Sedan den nuvarande regeringen 2014 tillträdde och socialdemokraterna fick ansvar för socialdepartementet har vårdköerna ökat lavinartat.
Kömiljarden, den prestationsbaserade ersättningen för landstingen att korta köerna togs bort och nu ser vi konsekvenserna.

I den senaste statistiken från augusti 2017 har 9478 västerbottningar väntat längre än 90 dagar på vård och behandling vilket är gränsen för vårdgarantin. Det är en försämring med närmare 30 procent. Detta är en oacceptabel utveckling och västerbottningen förtjänar bättre.

De skriver att till skillnad från de borgerliga regeringsåren så håller politiken ihop, såväl nationellt som regionalt. Inget kan vara mer fel.
Vi ser ökande klyftor på arbetsmarknaden mellan de som har ett jobb och de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi ser ökade vårdköer och höga stafettkostnader för att bemanna specialistvården, hälsocentraler och sjukstugor med läkare och sjuksköterskor.

Det är bra med mer pengar till verksamheterna. Men för att vända den nedåtgående trenden med ständiga underskott i verksamheten behövs effektivare åtgärder. De förslag som presenteras är på inget sätt nya. Vi har svårt att se att dessa miljoner skulle lösa problemet med långa vårdköer, höga sjukskrivningstal och personalbrist den här gången heller. Problemet är djupare rotat än så.

Grundproblemet är avsaknad av politisk förändringskraft för att utveckla och förbättra sjukvården. Ett politiskt maktinnehav i närmare 40 år har skapat en trötthet, avsaknad av idéer och vilja att pröva nya lösningar.

För att möta de utmaningar sjukvården står inför måste vi ha bättre fungerande vårdkedjor samtidigt som vi tar ett krafttag kring personalförsörjning och stärkt primärvård.
Vi vill se en personcentrerad vård där vården organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten. Ett ständigt arbete måste pågå med att minska vårdskador samt minimera kvalitetsbrister.

Det behövs en ny politik och ett nytt politiskt ledarskap för framtidens hälso- och sjukvård som tar ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling och utmaningar. Tillsammans söker Alliansen mandatet att ta över ansvaret för sjukvården i länet.

Nicklas Sandström (M)
oppositionslandstingsråd
Ewa-May Karlsson (C)
landstingsgruppledare
Marianne Normark (FP)
landstingsgruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
landstingsgruppledare

Så får sjuka vård i tid

Av , , Bli först att kommentera 2

Tidigare i veckan skrev jag en debattartikel tillsammans med M-kollegor runt om i landet i Dagens Samhälle. Här är artikeln i sin helhet:

Det är oacceptabelt när det tar ett halvår från en cancerdiagnos till att behandlingen startas. M vill återinföra kö- och samordningsmiljarden för att korta vårdköerna. Det är ett av flera besked när Moderaterna nu utvecklar sin vårdpolitik.

Sjuka ska få vård i tid utan onödiga köer, den nära sjukvården måste utvecklas och vårdens medarbetare måste få bättre förutsättningar att klara sina viktiga jobb. Därför utvecklar vi moderater vår politik för en bra sjukvård i hela landet.

Moderaterna har haft ett lågt förtroende i sjukvårdsfrågor hos väljarna. Vi har inte haft rätt svar för att lösa sjukvårdens utmaningar. Nu har vi omprövat och förnyat. Vi har format svar på viktiga frågor om hur sjukvården i hela Sverige kan utvecklas och bli bättre.

För att vården i varje läge ska sätta personen, och inte bara sjukdomen, i centrum krävs förändringar både i grundsyn och i arbetssätt. Vi pekar här på några områden där politik och arbetssätt behöver utvecklas.

  • Vård i tid. Vi ser nu hur väntetiderna ökar i delar av vården, framförallt i (S)-styrda landsting. Både beroende på bemanningsproblem, men också för att fokus på tillgänglighet inte varit tillräckligt starkt. Det är viktigt för den som är sjuk att snabbt få rätt behandling. Det är oacceptabelt när det tar ett halvår från en cancerdiagnos till att behandlingen startas. Det är också viktigt att få besked om var, när och hur man kan få sin vård, ”resan” genom vården. Vi vill återinföra en ”kö- och samordningsmiljard” för att korta köerna i vården. Sverige måste kunna klara 0-3-30-30.

  • En modern primärvård och nära vård. Vi vill stärka och utveckla primärvården och den nära vården. Den ska vara den naturliga första ingången till vården. Den ska var lättillgänglig och med bra öppettider, man ska inte behöva söka akuten för att snabbt få kontakt med vården. Vi vill att varje patient ska ha rätt att välja en fast läkarkontakt. En bättre nära vård är särskilt viktigt för kroniker och sjuka äldre. Vi måste rikta mer av sjukvårdens samlade resurser till primärvården och den nära vården. Vi ser att modern teknik med digitala lösningar behövs i den nära vården.  Vården ska komma närmare patienten.
  • Medarbetarna – vårdens största tillgång. Vården måste bli en attraktiv arbetsplats med möjlighet att utvecklas, göra karriär men också att få livspusslet att fungera. Ska läkare, sjuksköterskor och andra medarbetare kunna göra ett bra jobb och ge bra vård måste de ges bättre förutsättningar. Det kräver bra it-system, bra beslutsstöd, vettiga arbetsscheman, bra kompetensutveckling och att fler yrkesgrupper är med och bidrar. Det ska vara roligt och stimulerande att gå till jobbet i sjukvårdens olika yrken.

I ett Sverige lett av moderater ska varje person vara säker på att få den bästa vården – och också ha eget inflytande över den. Alla ska ha tillgång till en trygg mödra- förlossnings- och barnsjukvård i hela landet. Det ska vara enkelt att nå vården och du som patient involveras i behandlingsvalen, utan att avkall görs på medicinsk kompetens.

Våra gamla förtjänar vård i tid och förebyggande insatser, utan att behöva vänta på att bli ”tillräckligt dålig”. Ett Sverige lett av Moderaterna ser varje enskild människas behov av vård, det är grundbulten i vår sjukvårdspolitik.

Regeringen hotar vården i hela Norrland

Av , , 1 kommentar 5

Vid det senaste sammanträdet med Rikssjukvårdsnämnden diskuterades den fortsatta processen för hur den högspecialiserade vården ska koncentreras. Jag har sedan tidigare haft invändningar emot den föreslagna processen för detta.

Jag menar att med det nuvarande föreslaget hotar detta delar av den högt specialiserade vården vid bland annat Norrlands universitetssjukhus (NUS). Jag tänker framför allt på redan idag små volymer såsom Neurokirurgi för patienterna i Norrland. Det hela leder till ett avancerat plockepinn där oväntade drag kan i sin tur till exempel hota läkarutbildningen för norra Sverige.

Det framkom vid mötet att påståendet om att det skulle gå att rädda 500 räddade liv per år inte stämmer med hur uppdraget är utformat. Till detta är inte heller konsekvenser av ett förändrat och minskat akutuppdrag i nationen medtaget.

Som vald av medborgare i Västerbotten och företrädare för norra regionen för frågor som handlar om rikssjukvård kommer jag att fortsätta att kämpa för att den fortsatta processen inte slår sönder sjukvården i Norrland. Som förslaget nu ska genomföras kommer det att gå väldigt snabbt och det finns ingen tid för eftertanke eller möjlighet att förändra processen. Som folkvald politiker kommer vi ha mycket svårt att ta ansvar för att helheten blir bra för medborgarna.

Vi föreslår en lösning för köerna till hörapparater

Av , , 5 kommentarer 3

Både Folkbladet och VK har nu uppmärksammat hur illa ställt det är inom audiologi i Västerbotten. Över 1000 västerbottningar har väntat över 90 dagar på en utprovning av hörapparat i länet. Det gör oss en bottenplats i landet. Det finns flera fall där man väntat allt från 8 månader till 18 månader!! (https://www.folkbladet.nu/plus/1934125/ulf-vantade-i-atta-manader-pa-horapparat och https://www.vk.se/plus/2065805/over-18-manaders-vantan-i-vardkon)

Det är inget nytt med långa vårdköer för patientgruppen men köerna har kraftigt blivit längre de senaste året. Det behövs en varaktig lösning på problemet.

Därför föreslår vi moderater att vi utreder ett införande av vårdval inom audiologi. Jag har skickat in en motion till fullmäktige och hoppas få stöd för vårt förslag.

I Stockholm där man redan har ett vårdval för utprovning av hörapparater (Audiologi) kan man konstatera att köerna knappt existerar.

Stockholm uppfyller vårdgarantin under augusti månad till 93 % för patientgruppen. Jämfört med Västerbotten där endast 34 % uppnås inom 90 dagar, bland dem sämsta i landet.(Källa: vantetider.se)

 

 

 

 

En budget för dem som arbetar, vill arbeta och har arbetat

Av , , 2 kommentarer 6

Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade i dag Moderaternas budgetmotion för 2018. Det handlar om en samlad reformagenda med tydligt fokus på att det ska löna sig att arbeta, fler jobb och viktiga trygghets- och välfärdssatsningar. Samtidigt måste Sverige rustas inför tuffare tider genom en ansvarsfull ekonomisk politik.

Moderaterna satsar främst på att fler ska komma i arbete. Det känns tryggt, för det är endast genom fler i arbete som vi långsiktigt kan klara av finansieringen av framtidens välfärd.

Reformer för fler i arbete:

• Moderaterna stärker arbetslinjen genom att sänka skatten med tydlig inriktning mot vanliga löntagare och lägre inkomster.

• För en familj med två heltidslöner handlar det om nästan 1000 kronor mer per månad.

• Vi höjer också brytpunkten för när man betalar statlig inkomstskatt. Det gör att över 90 procent av grundskolelärarna slipper betala statlig inkomstskatt.

• Detta är sammantaget den största skattereformen sedan jobbskatteavdragen infördes 2006.

• För att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att leva på bidrag föreslår vi att ett bidragstak införs inom ramen för en stor bidragsreform.

• Moderaterna sänker också skatten för Sveriges pensionärer, samtidigt som vi även gör det mer lönsamt att stanna kvar i arbete något eller några år längre.

Moderaterna gör även flera satsningar på välfärdens kärna. Polis, militär och sjukvård. Särskilt välkommet är att man prioriterar kortare vårdköer. Efter att alliansregeringen kortat vårdköer i över 10 år så har vårdköerna fördubblats sen 2014 under den rödgröna regeringen.


Reformer för Sveriges stora problem:

• Moderaterna gör den största satsningen på lag och ordning i Sverige på över tjugo år. Det handlar om att bekämpa vardagsbrottsligheten och öka den grundläggande tryggheten i hela Sverige. Poliserna ska bli fler och få bättre löner och villkor.

• Vårdköerna har fördubblats under nuvarande regering. Detta skapar oro, lidande och undergräver tilltron till att välfärden finns där när vi behöver den. Totalt satsar vi därför 19 miljarder kronor den kommande budgetperioden för att korta köerna och höja kvaliteten i vården.

• Integrationen fungerar inte. Därför föreslår vi bland annat att det införs en integrationsplikt samt att fler får möjligheten att lära sig jobbet på jobbet genom att tillsammans med Alliansen satsa på inträdesjobb.