För varje ny sjuksköterska sedan 2018 har S-ledda regionen anställt sex nya administratörer

 Sedan 2018 har regionen i antal 235 nya administratörer anställda men bara 37 nya sjuksköterskor. Mäter man från 2019 har antalet sjuksköterskor minskat i regionen. Det här håller inte.

 Att få en välfungerande vård som är köfri med vårdpersonal som trivs är vår främsta prioritet om vi vinner regionvalet i höst. Men då behövs en ny politik som vågar skära ned på administration för att kunna satsa på sjukvård och vårdpersonal för att kunna göra vården köfri.

 Vården är till för våra patienter inte för regionens byråkrater. Den regionala övergripande byråkratin i Region Västerbotten har under åren svällt ut kraftigt.

Centrala förslag från Moderaterna för att få mer vård för skatten:

• Spara 200 miljoner kronor på administration, överbyggnad och ej vårdnära verksamheter för att prioritera vården.
• En stor personalsatsning på 70 miljoner som ska gå till en utökad lönepott, personalfond, karriärvägar samt förbättrad arbetsmiljö på vårdavdelningar med hög vårdtyngd.
• 100 miljoner till vårdavdelningarna för att korta de långa vårdköerna.
• Avdelningarna och chefer ska ha mer makt och ansvar över beslut och ekonomi.
• Det ska löna sig bättre att utbilda och kompetensutveckla sig och alla yrkesgrupper ska ha fler karriärvägar.
• Bättre löneutveckling för specialistutbildad vårdpersonal.
• Stopp för överföring av administrativa arbetsuppgifter till vårdpersonal.
• Överväg att alla vårdchefer jobbar en del av sin tid ute i verksamheten.
• Fler öppna vårdplatser samt för intermediärvård (mellanvårdsform) och en utskrivningsavdelning.
• Satsningar på primärvården så att patienter får vård där och inte behöver komma till sjukhusens akutmottagningar i onödan.
• Bättre samverkan mellan region och kommunernas äldreomsorg för att förhindra onödiga inskrivningar av multisjuka äldre som kan bättre vårdas vid sitt särskilda boende om de får rätt medicinskt stöd från regionen.

Ny kärnkraft. Mer pengar kvar i plånboken. Och en helt ny rättspolitik som sätter brottsoffret först. Tre bra saker som kan bli verklighet den 11 september. Mindre än två veckor kvar!

Sjukvården i Västerbotten befinner sig i en kris som kraftigt förvärrats de sista åren. Det saknas personal för att hålla vårdplatser öppna och vårdköerna är rekordlånga. På många håll beskrivs situationen som ohållbar. Utvecklingen måste vändas för att få en fungerande hälso- och sjukvård i hela länet. Framför allt måste den administrativa överbyggnaden minskas och fokus riktas till att värna och utveckla den patientnära vården. Då krävs det att regionen blir en attraktiv arbetsgivare som gör att vårdpersonal vill stanna kvar och välja sjukvården. För att det ska bli verklighet måste arbetsmiljön förbättras och löneutvecklingen bli bättre. Det krävs även fler karriärvägar och möjligheter att utvecklas på jobbet. Innovativa och nya lösningar som gör att det patientnära arbetet underlättas är prioriterat. Utan vårdpersonal går det inte att bedriva vård. Utan en fungerande arbetsmiljö och goda villkor går det inte att vare sig rekrytera eller behålla nya medarbetare. Utöver detta ska naturligtvis sjuksköterskor och all vårdpersonal göra det som de är de är utbildade för, inte som nu i växande omfattning sköta administration med tveksamt värde. Personalens kompetens tillsammans med en bra arbetsmiljö är viktiga för vårdkvaliteten. De otroligt viktiga insatser som vårdpersonalen gör måste löna sig. Det ska vara ett attraktivt val att arbeta inom sjukvården.

Efter en valvinst i höstens val kommer krävs ett maktskifte som sedan resulterar i en ny kurs för regionen där det vårdnära arbetet prioriteras och de rekordlånga köerna jobbas bort. Låna ut din röst till Moderaterna för att detta ska bli verklighet.

Robert Winroth (M)

Kandidat till Regionfullmäktige och tidigare miljöpartistiskt regionråd

Artikeln är publicerad i Norran, länk här

Länets socialchefer skrev i en gemensam och unik debattartikel i länets tidningar om att vårdkrisen i regionen även påverkar länets kommuner. De skriver bland annat följande ”Vi önskar därför att den debatt som handlar om sjukvårdens brist på både vårdplatser och personal även inkluderar kommunerna. Att vårdövervältringens konsekvenser synliggörs och att eventuella framtida politiska åtgärder tar hänsyn till kommunernas utmaningar att bemanna, vårda tryggt och säkert.” Länets socialchefer har aldrig förr kritiserat regionen på det sättet offentligt.

Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition, instämmer helt i den kritik som länets socialchefer riktar mot regionen. Sandström menar att det är samma kritik som han har mot styrande och ansvariga socialdemokrater i regionen som han menar monterat ned sjukvården och att konsekvenserna av det är antalet vårdplatser är rekordfå.

• Sandström menar att S-ledningen har låtit den administrativa överbyggnaden breda ut sig medan den faktiska vården fått krympa. Antalet vårdplatser har minskat dramatiskt de senaste åren, vilket har mer att göra med personalbrist och sparförslag än att vården har utvecklats. Bristen på vårdplatser medför även att många planerade operationer behövts ställas in.

Därför har Moderaterna i regionen presenterat ett åtgärdspaket som innebär att de vill spara på administration, överbyggnad och ej vårdnära verksamheter för att prioritera vården. De vill satsa på vårdpersonal som jobbar patientnära, bättre arbetsmiljö och en stärkt primärvård. På så vis kan de få fram fler vårdplatser samt därmed även få ett slut på övervältringen av medicinsk ej färdigbehandlade till länets kommuner.

Bakgrundsinformation för att förstå vårdplatsbristen

Antalet disponibla vårdplatser för patienter som behöver sjukhusvård (somatisk) var utifrån regionens vårdplatssystemet Pluto den 22 augusti var totalt 403 tillgängliga vårdplatser på länets tre sjukhus. Av dessa totala antal vårdplatser fanns det få lediga och sjukhusen hade redan cirka 30 överbeläggningar den dagen. Det är dessa vårdplatser som exempelvis kirurgi, ortopedi och medicin kan använda för att vårda sina patienter på. Dessa för dagen 403 vårdplatser ska även räcka till för den norra sjukvårdsregionens patienter som har behov av specialiserad sjukhusvård på NUS.

Det finns fler vårdavdelningar på sjukhusen i form av BB, rättspsykiatri, psykiatri samt intensivvårdsplatser. Det är vårdplatser som inte är lämpliga att vårda sjuka patienter som har fått exempelvis ett benbrott, multisjuka äldre eller återhämtning från en planerad operation utan måste finnas tillgänglig för de patienter som har behov av just den vården. Dessa vårdplatser ingår inte heller i sjukhusens system för satellitpatienter/hantering av överbeläggningar.  Antalet chefer i Region Västerbotten var strax innan sommaren 492, vilket är 41 fler än 2018 (Regionens egen personalstatistik). Resultatet blir detsamma om man räknar in psykiatrin i antal vårdplatser. Vårdplatserna på sjukstugorna är inräknad i statistiken.

Det är alltså dessa för dagen, 22 augusti, 403 vårdplatser som vårdpersonalen har att använda för att klara sitt uppdrag. Det är alltså detta som får konsekvenser som ansvariga läkare beskriver som patientfarlig och som länets kommuner menar på att patienter skrivs hem alldeles för tidigt. Det menas ibland att länet har många vårdplatser sett per 100 000 innevånare. Det bygger då på att samtliga fastställda (alltså inte disponibla och tillgängliga vårdplatser) räknas in i statistiken likaså exempelvis rättspsykiatri och annan verksamhet till ett regionuppdrag för hela Norrland. Västerbotten har alltså ett stort universitetssjukhus givet en liten befolkning. Men uppdraget är alltså för hela norra sjukvårdsregionens patienter. Så att jämföra vårdplatser per 100 000 innevånare blir att jämföra äpplen mot päron.

De förslag Moderaterna presenterar i sitt åtgärdspaket för att få fler vårdplatser

• Spara 200 miljoner kronor på administration, överbyggnad och ej vårdnära verksamheter för att prioritera vården.
• En stor personalsatsning på 70 miljoner som ska gå till en utökad lönepott, personalfond, karriärvägar samt förbättrad arbetsmiljö på vårdavdelningar med hög vårdtyngd.
• 100 miljoner till vårdavdelningarna för att korta de långa vårdköerna.
• Avdelningarna och chefer ska ha mer makt och ansvar över beslut och ekonomi.
• Det ska löna sig bättre att utbilda och kompetensutveckla sig och alla yrkesgrupper ska ha fler karriärvägar.
• Bättre löneutveckling för specialistutbildad vårdpersonal.
• Stopp för överföring av administrativa arbetsuppgifter till vårdpersonal.
• Överväg att alla vårdchefer jobbar en del av sin tid ute i verksamheten.
• Fler öppna vårdplatser samt för intermediärvård (mellanvårdsform) och en utskrivningsavdelning.
• Satsningar på primärvården så att patienter får vård där och inte behöver komma till sjukhusens akutmottagningar i onödan.
• Bättre samverkan mellan region och kommunernas äldreomsorg för att förhindra onödiga inskrivningar av multisjuka äldre som kan bättre vårdas vid sitt särskilda boende om de får rätt medicinskt stöd från regionen.

Den högst ansvariga för sjukvården i länet socialdemokraten Peter Olofsson menar att Moderaterna bedriver en valrörelse på en lögn (VK 17/8). I samma andetag så medger han förvisso att Moderaterna har rätt i att regionen har ökat antalet administratörer med sex anställda för varje ny sjuksköterska. Självklart finns det förklaringar vilket är full rimligt att det gör. Däremot även om man räknar som Olofsson gör och exkluderar sammanslagningen av gamla Region Västerbotten blir det trots allt fyra nya administratörer för varje ny sjuksköterska. Faktum kvarstår att s-ledningen i regionen prioriterat ökad administrativ överbyggnad före den patientnära vården. Vi kan konstatera att antalet chefer ökat med nio procent medan vårdplatserna minskat med lika mycket. Det har nu resulterat i att det finns fler chefer i regionen än vad det finns tillgängliga vårdplatser för de som behöver sjukhusvård. På grund av hur s-ledningen valt att prioritera och inte styrt regionen har det fått till följd att exempelvis lönerna och löneökningarna inte ligger ens nära nivå med övriga riket.

Olofsson (S) borde medge att vi har en vårdkris och att socialdemokratin är ansvarig för den. Vi ser dagligen hur där vårdpersonalen larmar om att situationen börjar bli ”farlig” och vi inte har inte en värdig vård. (S)-lösning verkar vara mer av samma och fortsatt ökning av regioncentral överbyggnad. Vi vill tvärtom. Vi vill spara på överbyggnad, byråkrati samt ett totalstopp för den pågående överföringen av administration till vårdpersonal för att kunna satsa på vården, vårdpersonal, vårdplatser, nödvändiga fastighetsinvesteringar, en fungerande primärvård och fler ambulanser.

För att ta oss ur vårdkaoset och krisen behövs det ett nytt politiskt borgerligt ledarskap. Ett ledarskap som vill utveckla och inte avveckla länets tre sjukhus. Som prioriterar vårdpersonal, vårdplatser och en fungerande sjukvård. Ett nytt ledarskap som kan få vården att hänga ihop bättre och skapa en framtidsoptimism bland vårdens medarbetare. Vi måste få ett slut på vårdkrisen i länen efter ett över ett 40-årigt socialdemokratiskt styre. Det är dags nu.

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition

Artikeln är publicerad här.

Byråkrati, administration och dokumentation tar tid och kraft från vården. Detta måste kraftigt minskas. Patienterna och vården av dem är vår kärnverksamhet – inte onödig dokumentation.

Alla som har besökt sjukvården senaste åren har sett läkare, sjuksköterskor förtvivlat muttra över datasystemen. Undermåliga datasystem bidrar till allt mer ökande arbetsinsatser för personalen. Systemen som arbetsverktyg fungerar inte bra med varandra. Ofta tvingas personalen till dubbel- och trippelinloggningar. För att öka produktiviteten i sjukvården måste alla digitala system bli mycket effektivare. Det skulle spara resurser och underlätta för personal i det direkta vårdarbetet som är kärnverksamheten.

Ett annat problem är de absurda kraven på dokumentation. Både läkare och sjuksköterskor beskriver hur de tvingas dokumentera samma saker om och om igen. För samma patient, vid många tillfällen. Dock är inte all dokumentation onödig. Tvärtom. För en sjuksköterska kan det handla om riskbedömningar, planerade och utförda åtgärder, givna läkemedel och utvärdering av dess effekter. Men inte 3-4 gånger per patient och arbetspass. Dessutom så dokumenterar samtidigt ansvariga läkare många av dessa delar i sina egna journalanteckningar – ibland flera gånger.

Patientsäkerhet är ett ord som alltför ofta används som försvar i kritiken mot överadministration i vården. Vi anser att patientsäkerhet är något som främst kan öka genom ökad kontinuitet och mer tid tillsammans med patienterna. Att möta patienter och närstående, att observera och utvärdera patienters förändrade hälsotillstånd över tid – har betydligt större betydelse för patientsäkerheten. Hellreellre än att vårdpersonal ska i realtid dokumenterar varenda sak som sker och varenda tanke som finns i huvudet. Och dessutom på flera ställen.

Allt för mycket dokumentation under olika sökord bidrar också till att vården blir splittrad och uppdelad trots att vi eftersträvar helhetssyn på patienter. Helhetssyn i stället för fragmentering av vården måste premieras.

Nu när bristen på vårdpersonal i den vårdnära verksamheten är stor borde ledordet vara prioritering. Inte av patienter utan av uppgifter. Att lägga mer tid på det direkta vårdandet och mindre tid på skrivande frigör resurser, så att personal kan ta hand om några fler patienter per pass. Sjukvårdens ledning måste bestämma vilken dokumentation som är absolut nödvändig för patientsäkerheten. Och vilken som kan tas bort.

Ett skäl att dokumentation varit så central är den har varit ett viktigt mått vid utvärdering av vårdkvalitet och ett bra sätt att hitta syndabockar om något gått fel. I vården precis som inom alla andra organisationer görs trots detta fel, vilket är olyckligt. Men vi når inte målet att skapa en högkvalitativ vård om inte personalen har tid att möta och vårda patienterna, utan lägger den mesta tiden att dokumentera sina insatser i olika digitala system.

Patienter upplever tyvärr ofta att personalen är stressad, otillgänglig och att vården är splittrad då den är organiserad utifrån organ och sjukdomar. De upplever i lägre grad än i jämförbara länder att de är delaktiga i de beslut som tas kring dem. Även personalen är stressad och uppgiven och känner sig otillräcklig. Kraven på uppföljning och granskning av vården har därför ökat den administrativa bördan och antalet administratörer och chefer har därmed ökat på bekostnad av vårdnära personal och vårdplatser. Tyvärr har också vårdpersonalen tvingats in i detta och ägnar allt mindre tid åt sitt kärnuppdrag att vårda. Som medborgarna efterfrågar.

New Public Management (NPM) har styrt vården i decennier. Det är en styrmodell utifrån mål och resultat som har beslutats högre upp i organisationen. En ökad detaljstyrning uppifrån och försvårad samverkan mellan olika verksamheter har varit en negativ konsekvens av NPM. För att komma bort från NPM vill vi moderater övergå till en tillitsbaserad styrning. Där mandat och befogenheter flyttas från högsta regionledning till ansvariga första linjens chefer. Onödig dokumentering och uppföljning behöver tas bort och kärnuppdraget vård- och omsorg värnas. Alltså: Dokumentera mindre och vårda mer.

Moderaterna i Västerbotten anser att man kan spara 200 Mkr på administration och onödig verksamhet och att dessa pengar kan omfördelas till den patientnära vården. Vidare att det behöver ske ett systematiskt arbete med att minska det administrativa trycket på de legitimerade yrkesgrupperna genom att arbeta för att rätt kompetens används. All personal måste få jobba på toppen av dess kompetens. Ansvar och befogenheter ska följas åt och vara så decentraliserade som möjligt i regionens verksamheter och genomsyras av tillit. Beslut ska tas så patientnära som möjligt. Även om det finns många utmaningar och problem som behöver lösas med en ny politik finns det trots allt en optimism inför detta. Moderaterna står redo att leda Region Västerbotten.

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition

Åsa Hörnsten (M)

Distriktssköterska, professor i omvårdnad samt kandidat för (M) i regionvalet

Moderaterna presenterar nu uppgifter om att Region Västerbotten har fler chefer anställda än vårdplatser för sjukhusvård. I slutet av augusti fanns det totalt 403 vårdplatser för sjukhusvård medan det fanns cirka 490 chefer anställda.

Enligt Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition, är det ett resultat av en långvarig nedmontering av sjukvården i länet från den ansvariga socialdemokratiska ledningen som har låtit den administrativa överbyggnaden breda ut sig medan den faktiska vården fått krympa. Sandström (M) menar att antalet vårdplatser har minskat dramatiskt de senaste åren, vilket har mer att göra med personalbrist och sparförslag än att vården har utvecklats. Bristen på vårdplatser medför även att många planerade operationer behövts ställas in.

– Vårdkrisen i länet måste få ett stopp och därför vill vi moderater vidta en rad olika åtgärder för att vända utvecklingen. Framför allt vill vi spara på administration, överbyggnad och ej vårdnära verksamheter för att prioritera vården. Vi vill satsa på vårdpersonal som jobbar patientnära, bättre arbetsmiljö och en stärkt primärvård. På så vis kan vi se till att få fler vårdplatser än chefer, säger Sandström (M).

De förslag Moderaterna presenterar i sitt åtgärdspaket för att få fler vårdplatser

• Spara 200 miljoner kronor på administration, överbyggnad och ej vårdnära verksamheter för att prioritera vården.
• En stor personalsatsning på 70 miljoner som ska gå till en utökad lönepott, personalfond, karriärvägar samt förbättrad arbetsmiljö på vårdavdelningar med hög vårdtyngd.
• 100 miljoner till vårdavdelningarna för att korta de långa vårdköerna.
• Avdelningarna och chefer ska ha mer makt och ansvar över beslut och ekonomi.
• Det ska löna sig bättre att utbilda och kompetensutveckla sig och alla yrkesgrupper ska ha fler karriärvägar.
• Bättre löneutveckling för specialistutbildad vårdpersonal.
• Stopp för överföring av administrativa arbetsuppgifter till vårdpersonal.
• Överväg att alla vårdchefer jobbar en del av sin tid ute i verksamheten.
• Fler öppna vårdplatser samt för intermediärvård (mellanvårdsform) och en utskrivningsavdelning.
• Satsningar på primärvården så att patienter får vård där och inte behöver komma till sjukhusens akutmottagningar i onödan.
• Bättre samverkan mellan region och kommunernas äldreomsorg för att förhindra onödiga inskrivningar av multisjuka äldre som kan bättre vårdas vid sitt särskilda boende om de får rätt medicinskt stöd från regionen.

Källa

Antalet disponibla vårdplatser för patienter som behöver sjukhusvård (somatisk) var utifrån regionens vårdplatssystemet Pluto den 22 augusti var totalt 403 tillgängliga vårdplatser på länets tre sjukhus. Av dessa totala antal vårdplatser fanns det få lediga och sjukhusen hade redan cirka 30 överbeläggningar den dagen. Det är dessa vårdplatser som exempelvis kirurgi, ortopedi och medicin kan använda för att vårda sina patienter på. Dessa för dagen 403 vårdplatser ska även räcka till för den norra sjukvårdsregionens patienter som har behov av specialiserad sjukhusvård på NUS.

Det finns fler vårdavdelningar på sjukhusen i form av BB, rättspsykiatri, psykiatri samt intensivvårdsplatser. Det är vårdplatser som inte är lämpliga att vårda sjuka patienter som har fått exempelvis ett benbrott, multisjuka äldre eller återhämtning från en planerad operation utan måste finnas tillgänglig för de patienter som har behov av just den vården. Dessa vårdplatser ingår inte heller i sjukhusens system för satellitpatienter/hantering av överbeläggningar.  Antalet chefer i Region Västerbotten var strax innan sommaren 492, vilket är 41 fler än 2018 (Regionens egen personalstatistik). Resultatet blir detsamma om man räknar in psykiatrin i antal vårdplatser. Vårdplatserna på sjukstugorna är inräknad i statistiken.

Moderaterna har redan valt. Det ska inte bli dyrare att vara svensk. Det ska bli billigare.

Om senast 18 dagar är det din tur att välja – men förtidsröstningen öppnar redan idag.

Antalet personer som väntar mer än den lagstadgade vårdgarantins 90 dagar har ökat dramatiskt i Västerbottens län.

Det kommer krävas ordentliga reformer som vi vet vet kan korta köerna. Därför har vi föreslagit att spara 200 miljoner kronor på administration, överbyggnad och ej vårdnära verksamheter för att prioritera till vårdpersonal och att korta köer.

Våra prioriterade satsningar för att korta köerna och satsa på vårdpersonalen:

 Länets långa vårdköer ska minskas med en prestationsbaserad satsning på 100 miljoner kr!
 Nationellt behövs en kömiljard
 En stor personalsatsning på 70 miljoner som ska gå till en utökad lönepott, personalfond, fler karriärvägar samt förbättrad arbetsmiljö på vårdavdelningar med hög vårdtyngd! Dessutom krävs en fungerande individuell löneutveckling som premierar yrkeskunnande och erfarenhet.
 Mer resurser till BUP och införande av vårdval så fler aktörer kan erbjuda vård istället för en kölapp till barn och unga som behöver hjälp med psykisk ohälsa.

När Sverige eldar olja för el måste en äkta miljövän bli moderat.Läs artikeln här.