Problem i vården förskjuts medvetet till framtida generationer

Nu när Region Västerbotten gör bokslut för år 2022 kan vi konstatera att hur man än vänder och vrider på hur förra året gick så sker det fantastiska saker inom vården, dygnet runt årets alla dagar. Dagligen botas, lindras och tröstas många patienter. Vi har många verksamheter som vi kan vara mycket stolta över. Samtidigt kan vi konstatera att finansieringen av sjukvården idag bekostas av framtida skattebetalare och att så har skett under lång tid. Vi kan även konstatera att den personal som är anställd idag inte kommer att kunna ersättas i den omfattning vi är vana vid. Detta framför allt för att det helt enkelt är för få i arbetsför ålder de kommande årtionden. Vården som ges idag kommer inte att kunna garanteras framöver om man inte är öppen för förändringar. Det finns det varken personal eller pengar till.

Under det senaste årtiondet har den rödgröna politiska majoriteten skjutit jobbiga och tuffa beslut framför sig. 2022 var inget undantag. Detta leder till att regionen nu står ännu sämre rustad med tomma lador för att möta lågkonjunktur, skyhög inflation och en mycket orolig omvärld med krav på en allt högre beredskap. Vi måste inse att vi inte kommer att ha råd med allt och vårduppdragets kärnuppdrag måste värnas och skyddas. Den regionala utvecklingen måste fokusera på huvuduppdraget att skapa en attraktiv livsmiljö och ge förutsättningar för tillväxt i hela länet givet en föränderlig omvärld.

Trots att den socialdemokratiskt ledda majoriteten i regionen presenterat åtgärdsprogram med innebörden att antalet anställda som inte jobbar vårdnära ska minska kan vi konstatera att så inte blivit fallet. Antalet anställda fortsätter att öka, så även för år 2022. Sedan 2018 har antalet anställda ökat med 357 individer. Detta sätter fingret på bristande förmåga till politisk styrning och uppföljning. Samtidigt kan vi även se att överbyggnaden av ej vårdnära tjänster ökat till följd av denna expansion. Sedan 2018 har regionen i antal 235 nya administratörer anställda men bara 37 nya sjuksköterskor. Mäter man från 2019 har antalet sjuksköterskor minskat i regionen. Antalet chefer har under samma tidsperiod ökat med nio procent medan antalet vårdplatser minskat med samma siffra.

Regionen lämnar år 2022 med ett resultat på sista raden med -202 mkr. Framför allt är det de högre skatteintäkterna och statsbidragen som bidrar till att resultatet inte blir sämre än så när de finansiella kostnaderna är ovanligt stora. Vi kan konstatera att regionens soliditet är -8,6 %.  Detta indikerar i sig att regionen inte har en stark ekonomisk ställning. Utifrån en samlad bild av verksamhetens ryggsäck för år 2023 är vår bedömning att det strukturella underskottet i verksamheten är runt 350 mkr. Alltså en klar försämring mot tidigare bedömningar på runt 200 mkr. Till det har nettokostnadsutvecklingen varit bland de högsta i landet vilket i sig indikerar på att den så kallade omställningsplanen inte givit någon effekt alls.

Redan innan pandemin var vårdköerna i Västerbotten bland de längsta i landet. Pandemin förvärrade självklart förutsättningarna att jobba med att korta köerna. Samtidigt som man kan se att andra regioner kommit i gång med att korta köerna blir köerna allt längre i Västerbotten.  En orsak till de långa vårdköerna är dålig personalpolitik som inneburit att man tvingats stänga vårdplatser och skjuta upp operationer. Det krävs en ny personalpolitik som flyttar beslut längre ned i organisationen med ett tydligt lokalt och närvarande ledarskap. Personalen måste ha tydliga karriärvägar och en fungerande löneutveckling som belönar yrkesskicklighet. Arbetsmiljön i regionens verksamheter måste förbättras så att regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare.

Med ett par månader in i det nya året så pekar alla kurvor åt fel håll. Det gör sammantaget att fler problem förskjuts på framtiden. En ljusglimt är att majoriteten lagt fram förslag om att minska den administrativa överbyggnaden. Dock ska ingen bli arbetslös vilket väcker frågan om hur man nu ska kunna spara pengar. Från Alliansens sida vill vi gå tuffare fram för att vända utvecklingen. Vi väljer att vara tydlig med detta, det menar vi är att ta ansvar för de utmaningar vi står inför. Men vi gör ändå nödvändiga prioriteringar från sådant som inte är vård för att prioritera vårdpersonal. Det kan även handla om höjda taxor och avgifter så vi ligger i linje med riket. Detta gör vi för att kunna prioritera öppethållande av vårdavdelningar med patientnära arbete, för att skapa förutsättningar för en primärvård som hänger ihop och för att länets förlossningar ska kunna hålla öppet året runt.

Emellertid är problemen i regionen väsentligt mer omfattande än att en minskning av de administrativa tjänsterna kommer att räcka till. Den politiska oförmågan att styra och leda regionen är högst påtaglig och behovet av en ny ledning för regionen har aldrig varit tydligare än vad den är nu. Vi ser samtidigt att ett växande län skapar nya möjligheter men ställer också nya krav på regionen. Denna utveckling vill vi ta vara på. Vi ser trots allt optimistiskt på de utmaningar som regionen står inför och att de går att lösa. Utifrån tuffa men nödvändiga prioriteringar går det att vända utvecklingen och ta till vara den optimism som finns i länet.

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Artikeln är publicerad i VK, länk här.