Erfarenheter från besök i Kiruna
Igår besökte jag Kiruna för att undersöka hur Region Norrbotten hanterar omstruktureringen av sjukvården mot bakgrund av en omfattande samhällsförändring. Det är uppenbart att gruvnäringen dominerar och genomsyrar staden. Utöver detta finns en växande turismsektor och nya initiativ inom exempelvis rymdindustrin. Allt detta ska ske inom ramen för en befolkningstillväxt som inte står i motsvarighet till de behov av arbetskraft som finns tillgänglig. Detta gör det nästan omöjligt att rekrytera kvalificerad arbetskraft inom sektorer som besöksnäring, handel och restaurangbranschen. Dessa frågor diskuterades bland annat under en lunch med den tidigare moderata riksdagsledamoten Richard Herrey, som nu är VD för Aurora kultur och kongress som även innefattar en stor restaurang i nya Kiruna centrum.
Dagen fortsatte med ett möte med Helena, chef för det Akuta omhändertagandet vid Kiruna sjukhus, vilket var ett utmärkt exempel på betydelsen av effektivt ledarskap. Tack vare detta är kliniken inte beroende av inhyrd personal och har lyckats säkerställa en fullständig jourkedja med akutläkare, trots ett upptagningsområde på endast cirka 22 000 invånare. Akutmottagningen hanterar 12 300 patientbesök per år och har 24 platser för medicin/rehabilitering, inklusive två intermediärvårdsplatser för hjärtvård. En av de största utmaningarna är nödsituationer som kan uppstå i gruvan, där en transport till ytan från 1365 meters djup tar 45 minuter, förutom tiden det tar att nå akutmottagningen. Med 700 anställda under jord är risken för olyckor betydande.
En annan viktig fråga i Kiruna är bygget av det nya badhuset, som har kostat över 1,2 miljarder kronor – en enorm summa för ett badhus jämfört med andra platser i Sverige. Nu diskuteras även behovet av ett nytt sjukhus, eftersom det nuvarande ligger inom ett riskområde för sprickbildning. Diskussioner om kostnadsprinciper och framtida vårdbehov är centrala, med tanke på att vårdflöden och byggnadskrav har förändrats sedan sjukhuset ursprungligen byggdes på 50- och 60-talen. Kostnadsestimaten varierar enormt, med en skillnad på över 10 miljarder kronor. Helt oavsett hur det blir så ska någon ta kostnaderna för kapital- och driftskostnader när väl byggnaden är färdig.
Besöket inkluderade även hälsocentralen Norrskenet, som drivs av Praktikertjänst och är belägen i Vittangi med en filial i Kiruna och flera andra i regionens omfattande geografi. Trots utmaningar med avstånd och rekrytering, är hälsocentralen nästan fullbemannad, mycket tack vare ett framgångsrikt ledarskap. De har även uppmärksammats för sitt arbete med psykisk ohälsa bland den samiska befolkningen, ett område där regionen etablerat ett samiskt kompetenscentrum under ledning av den dåvarande borgerliga majoriteten.
De samlade intrycken är många efter en intensiv och lärorik dag. Norrbotten har många likheter med Västerbotten och utmaningarna är liknande. Kirunas samhällsomvandling med brist på arbetskraft och attraktiva bostäder samt behov av en snabb upprustning sjukvårdslokaler har stora likheter med de utmaningar som finns i Skellefteå även om skillnaderna också är påtagliga. Den största är hur synen och förväntan på vad ett statligt bolag ska finansiera och bidra med till den ort som de verkar på. Vilket är förvisso något som går att hänföra till Vattenfall och andra aktörers produktion av el genom vattenkraft i hela Norrland. Dessa intäkter är ju något som staten tar in och använder till andra områden som många gånger inte uppfattas går tillbaka till där värdet faktiskt skapades. En klyfta som måste sägas växa sig allt större uppe i norra Sverige.
Avslutningsvis vill jag rikta ett mycket stort tack till Linda Frohm och Rickhard Lantto som var värdar för dagen. Mycket bra värdskap och upplägg av dagen, mycket tacksam för det!
Senaste kommentarerna