18153552

Vägen framåt

Av , , Bli först att kommentera 0

För att alla tre strategier (som jag skrev om den 23 dec) ska lyckas krävs långsiktighet och uthållighet. Den första strategin att bli Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare är en strävan att bli en attraktiv arbetsgivare för de redan anställda, för seniorer samt för kommande generationer. Vidareutbildning och kompetensutveckling ska löna sig, landstinget ska ha konkurrenskraftiga löner. Fler måste kunna vidareutbilda sig. Rollerna i vården måste förändras, personalen måste få jobba med det som de är utbildade för. För att detta ska bli möjligt krävs ett stärkt ledarskap på alla nivåer.

Det krävs ett personcentrerat arbete i sjukvården, där patienten blir en viktig part i sin vård. Dagens traditionella organisationsform hämmar sjukvårdens utveckling.

Ska detta bli möjligt måste ekonomistyrningen blir bättre med en kraftfull utveckling av styrning och ledning av verksamheten. Antalet styrande mål måste bli färre. Fokus måste vara att stödja utvecklingen där vården skapas mellan professionen och patienten och där det lönar sig att göra rätt. I detta har ledarskapet på alla nivåer en avgörande roll för vårdens framtida utveckling.

Ekonomistyrningen måste baseras på en tydlig målbild till verksamheten om vad som förväntas av uppdraget för berörd verksamhet.

Alliansens utgångspunkter för att uppnå effekt på minskad kostnadsutveckling

  • Fullfölja planerna på nationellt oberoende av hyrpersonal.
  • Värna barn, äldre, multisjuka och personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom som är grupper som har svårt att göra sin röst hörd.
  • Betona det strategiska ledarskapet som avgörande för att klara omställningen.
  • Effektiva vårdnivåer där patienter vårdas på rätt nivå.
  • Nyttja förändringskraften i digitaliseringen.
  • Betona vikten av att aktivt jobba med personcentrerad vår.
  • Stärkt primärvård som första linjens sjukvård.
  • All sjukvårdspersonal måste få arbeta med det som de är utbildade för och andra yrkesgrupper ska sköta övriga kringsysslor.
  • Besparingar ska i första hand ske på det som inte är sjukvård, som lokaler, administration, kultur, projektmedel
Bli först att kommentera
18153552

Undanträngingseffekter av kömiljarden

Av , , Bli först att kommentera 3

Vårdköerna har fördubblats i landet sedan 2014 samtidigt som den rödgröna regeringen avskaffat Alliansreformen – den s.k. kömiljarden. M med flera är idag överens om att en nya utvecklad kömiljard borde införas snarast för att korta köerna medan de rödgröna konstant stretar emot. Skälen är flera men kärnan handlar alltid från deras sida om undanträngningseffekter och man hävdar att vård efter behov sköts åt sidan under tiden med kömiljarden. Men hur var det egentligen? Jag har gjort en sammanställning från Socialstyrelsen som haft i uppdrag att skriva rapporter i ämnet och den stora SOU:n Effektiv Vård som också berör kömiljarden och undanträngningseffekter.

För den som inte orkar läsa vidare så kan man sammanfatta ungefär såhär:
Det inte går att belägga några undanträngningseffekter alternativt att alla olika ersättnings modeller har undanträngningseffekter.

Socialstyrelsen
Undanträngning

I Socialstyrelsens uppdrag har ingått att särskilt studera undanträngnings-effekter av vårdgaranti och kömiljard.

Socialstyrelsen har i rapporten Väntetider och kömiljard – uppföljning 2009– 2011analyserat återbesöksstatistik från fyra landsting med centraliserade mätningar. Resultaten var inte entydiga, men resultaten visade på fall där undanträngningseffekter på återbesök kan misstänkas[3]. I Socialstyrelsens uppföljning av vårdgarantin och kömiljard 2013 följdes tre olika områ-den i tre olika patientgrupper inom specialistvården: väntetider och prioriteringar bland patienter som opererats för grå starr (katarakt), återbesöksfrekvens för patienter med grön starr (glaukom) samt väntetider för kontrollbesök för patienter med diabetes. Resultatet visade att i katarakt-sjukvården har väntetiden minskat för alla grupper, dock mest för de med lägre medicinsk prioritering. I de två senare grupperna glaukom och diabetes fann myndigheten inte några indikationer på undanträngningseffekter [4].

Inför årets rapport har det varit problem att få tag på tillförlitliga och relevanta data för att kunna genomföra någon form av analys av vårdgarantins undanträngningseffekter.

 

Undanträngning ett svårfångat fenomen

Socialstyrelsen konstaterar att det finns mycket som talar för att vårdgarantin och kömiljarden har påverkat prioriteringarna i sjukvården i den meningen att vissa vårdbehov och enskilda patienter har fått längre väntetider. Hur detta står i proportion till de mer generella effekter som reformen haft på väntetider har inte kunnat fastställas. Även om väntetiderna generellt har förbättrats i de delar av vårdkedjan som ingår i vårdgarantin anser myndigheten att det är viktigt att uppföljningen av väntetider fortsätter att utvecklas till att det är möjligt att följa hela patientens väg genom vården.

Det ska enligt myndigheten vara möjligt att kunna avgöra om förbättringar i del av verksamheten eller för vissa patientgrupper leder till försämringar i andra delar och för andra patientgrupper. 

Effektiv vård

 

Den s.k. ”kömiljarden” har av många professionella ansetts leda till fler och snabbare besök för de med lägre prioriterade behov men undanträngning av de patienter som har mer omfattande behov. Sådana effekter har dock inte kunnat beläggas i studier.

 

Generellt gällande ersättningssystem

Det är högst troligt att det även i praktiken förekommer olika grad av altruism och fokusering på egen ekonomisk vinning bland läkare. Även om egen ekonomisk vinst inte är det relevanta alternativet för läkare som arbetar i offentlig regi kan patientnyttan ställas mot ansträngningar och prioriteringar under arbetstid eller undanträngning av sådana aktiviter som man finner mindre intressanta. Om så är fallet blir det teoretiskt sett också omöjligt att konstruera en ersättningsprincip som passar alla.

Bli först att kommentera
18153552

Strategier för att vända utvecklingen i landstinget

Av , , Bli först att kommentera 6

Landstinget i Västerbotten går med rekordunderskott i verksamheten och den styrande majoriteten verkar ha tappat greppet igen om ekonomin trots två skattehöjningar under mandatperioden. Det finns dock inga enkla lösningar för att lösa utmaningarna i svensk hälso- och sjukvård. Det handlar om att jobba långsiktigt, uthålligt och strategiskt med det politiska ledarskapet. Ett tydligt ledarskap som visar vägen och leder utvecklingen.

Från Alliansen ser vi framför allt tre strategier som vi vill betona i detta kritiska skede för att vända utvecklingen. Dessa är:

1. Att landstinget i Västerbotten blir Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare. Vilket skulle innebära att sjukvården kan rekrytera den personal som behövs och minimera behovet av hyrpersonal.

2. Effektivare samarbete mellan sjukhusvård, primärvård och kommunerna. Alliansen vill se en organisation som tar ansvar för helheten, för att patienterna inte ska ramla mellan stolarna. Detta reducerar kostnaderna och minskar lidandet för patienter och anhöriga.

3. Det politiska ledarskapet måste ta sitt ansvar. Chefer och ledare i verksamheten måste ges befogenheter att styra och leda verksamheten. I dag finns det stora brister i förutsättningar att utöva det nära ledarskapet. För alliansen är det självklart att krav och befogenheter hör ihop.

Bli först att kommentera
18153552

Strandhäll bör läxa upp S-landstingen i norra Sverige

Av , , Bli först att kommentera 7

Tillgängligheten i landstingen i norr är sämst i landet. I den senaste statistiken från vantetider.se är Västerbotten sämst i landet när det gäller uppfyllelse av vårdgarantin för operation/åtgärd och övriga landsting i norr ligger på bottenplatserna när det kommer till uppfyllelse av vårdgarantin för ett första besök.Till skillnad från Stockholm som har bland Sveriges kortaste vårdköer återfinns de längsta i norr.

Under onsdagen träffar sjukvårdsminister Annika Strandhäll landstingsledningarna i de fyra nordligaste länen. Ministern har ofta ett fokus på Stockholms läns landsting, men Moderaterna i Västerbotten anser det är dags att ministern tar sina partikamrater uppe i norr i örat.

Landstingen i norra Sverige har de senaste åren präglats av landets längsta vårdköer, skattehöjningar, och en illa skött ekonomi. Det är på tiden att Strandhäll markerar mot hur Socialdemokraterna leder landstingen i Norrland.

Bli först att kommentera
18153552

Hela landet måste ha tillgång till bra vård

Av , , Bli först att kommentera 3

Debattartikel som jag m.fl. skrev i Aftonbladet Debatt under gårdagen:

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar kommande år. En av dem är behovet av att koncentrera den högspecialiserade vården nationellt för att skapa en ökad kvalitet och säkerhet för patienterna. Väl genomfört kan det ge bättre förutsättningar för en jämlik vård i hela landet och ett mer effektivt resursutnyttjande.

Arbetet i nuvarande Rikssjukvårdsnämnd har varit komplicerat och inte levt upp till de förväntningar som funnits.

Skälen är många och inte minst är det de mycket komplexa orsakssamband som finns inom den högspecialiserade vården. I dagsläget har runt 15 diagnosområden varit föremål för nivåstruktureringsbeslut. Det har tagit ungefär 12 år. Nu finns ett förslag om att koncentrera vård motsvarande fem procent av kostnaderna för all slutenvård i Sverige.

Sammantaget kan det handla om upp till 300–400 diagnosområden. Förslaget gör även gällande att detta ska genomföras av 80–100 arbetsgrupper och vara färdigt på tre(!) år. Det är ett oerhört omfattande arbete som nu föreslås ska genomföras på mycket kort tid.

Riskerna med ett sådant arbetssätt är betydande eftersom de olika slag av samband som finns mellan olika områden riskerar att brytas sönder. Konsekvenserna för vad som händer t ex med akutuppdraget på de olika sjukhusen är inte medtaget i konsekvensanalysen.

En påtaglig risk är att mindre universitetssjukhus kan få svårt att klara stora trauman. Utgångspunkt för resonemangen har varit Måns Rosens utredning ”Träning ger färdighet”.

Tidsplanen är ytterst teoretisk och bygger mycket på att professionen i konsensus ska göra sina ställningstaganden. Även om så skulle vara fallet ska förslagen genomföras i praktiken med de följdverkningarna av ett förändrat uppdrag innebär för ett enskilt sjukhus. Såväl ett utökad som för ett minskat vårdutbud.

En sådan här omfattande omstrukturering av svensk universitetssjukvård måste också ske utifrån ett perspektiv som säkerställer tillgång till högkvalitativ högspecialiserad vård i hela landet.

Förutom för den enskilda kliniken finns följdverkningar i form av behov ytterligare transportkedjor. Till detta finns dessutom hela arbetet med den inomregionala nivåstruktureringen kvar. Om regionens universitetssjukhus tappar ett uppdrag kan det behöva kompenseras med ökade volymer av annan verksamhet från läns- och länsdelssjukhus.

För att hantera alla arbetsgrupper är det tänkt att använda landstingens och regionernas nystartade struktur för kunskapsstyrning. En struktur som är uppbyggd för ett annat uppdrag.

Det har aldrig varit tanken att grupperna ska ta ett linjeansvar för följdverkningar av en nivåstrukturering. I den proposition som nu är lagd bortser man helt från nivåstruktureringens möjliga konsekvenser för tillgången till bra universitetssjukvård i hela landet. Men ansvaret för att hantera konsekvenserna av den kommer slutligen att vältras över till tjänstemannaledningarna i regionerna och ytterst de folkvalda politikerna.

Vår sammantagna bedömning är att förslaget i regeringens proposition för en ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården (2017/18:40) saknar den legitimitet som krävs för att genomföra denna oerhört stora omvandling av svensk hälso- och sjukvård.

Därför riskerar förslaget leda till att den nivåstrukturering som så väl behöver göras kommer haverera genom uppslitande strider och stor oro för möjligheten att bedriva universitetssjukvård i olika delar av landet. Propositionen behöver omarbetas så att ett helhetsperspektiv för vårdens utveckling blir en del av processen. Tempot för processen måste även anpassas till vad som kan bedömas som realistiskt.

Tanken om koncentration av vård är god och viktig men en ny struktur måste vara legitim och bygga på en trovärdig beslutsprocess.

Ingrid Lennerwald, Region Skåne (S)
Stefan Lamme, Region Skåne (M)
Kaisa Karro, Region Östergötland (S)
Christer Jonsson, Landstinget i Kalmar län (C)
Elise Pilhem Norberg, Västra Götalandsregionen (V)
Marie Ljungberg Schött, Stockholms läns landsting (M)
Dag Larsson, Stockholms läns landsting (S)
Elisabeth Kihlström, Landstinget i Värmland (KD)
Harriet Hedlund, Västerbottens läns landsting (S)
Nicklas Sandström, Västerbottens läns landsting (M)
Mats Eriksson, vice ordförande i sjukvårdsdelegationen, SKL (M)
Marie-Louise Forsberg-Fransson, Region Örebro län (S)
► Ledamöter, ersättare samt adjungerade i rikssjukvårdsnämnden

Bli först att kommentera
EdelPhoto - 3616 frilägd bild

Alliansen kritisk till det politiska ledarskapet för sjukvården som de nu menar är orsaken till ett sparförslag på 180 miljoner kronor

Av , , Bli först att kommentera 4

Pressmeddelande 171205: Alliansen kritisk till det politiska ledarskapet för sjukvården som de nu menar är orsaken till ett sparförslag på 180 miljoner kronor

 

Vid nästa veckas sammanträde med landstingsstyrelsen och hälso-och sjukvårdsnämnden är det tänkt att det ska sparas 180 miljoner kronor i ett nytt sparpaket. Det är 30 miljoner mer än det tidigare så omtalade Projekt balans. Förslaget handlar främst om att dramatiskt minska kostnaderna för hyrpersonal ett år före resten av övriga Sverige. Till det ska även möjlighet att jobba övertid och mertid begränsas.

Från Allianspartierna är de mycket kritiska. De menar att det har blivit såhär beror på ett svagt och kortsiktigt politiskt ledarskap från den styrande politiska rödgröna majoriteten som inte tagit ansvar att leda sjukvården. Konsekvenserna nu är att landstingets egen personal måste springa fortare och Sveriges längsta vårdköer att bli längre.

Allianspartierna presenterar tre strategier för att vända utvecklingen.
1. Att landstinget i Västerbotten blir Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare. Vilket skulle innebära att sjukvården kan rekrytera den personal som behövs och undvika behovet av hyrpersonal.

2. Effektivare samarbete mellan sjukhusvård, primärvård och kommunerna. Alliansen vill se en organisation som tar ansvar för helheten, för att patienterna inte ska ramla mellan stolarna. Detta reducerar kostnaderna och minskar lidandet för patienter och anhöriga.

3. Det politiska ledarskapet måste ta sitt ansvar. Chefer och ledare i verksamheten måste ges befogenheter att styra och leda verksamheten. I dag finns det stora brister i förutsättningar att utöva det nära ledarskapet. För alliansen är det viktigt att krav och befogenheter hör ihop.

 

Nicklas Sandström (M)
Ewa-May Karlsson (C)
Marianne Normark (L)
Birgitta Nordvall (KD)

Fakta

Åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen

Minskning av hyrpersonal                                                                          -98

Minskning av egen personals övertid och jourtid med mera             – 42

Övrig drift                                                                                                      -30

Övriga åtgärder (främst inom hälso- och sjukvårdsnämnden)            – 10

Totalt                                                                                                          180 mkr

Bli först att kommentera