Patientrörlighetsdirektivet genomförs i svensk rätt

Regeringen beslutade för en tid sedan att om ny lagstiftning i syfte att genomföra det så kallade patientrörlighetsdirektivet, vilket reglerar rätten till ersättning för vård i annat EU-land. Den nya nationella lagstiftningen reglerar bland annat villkoren för ersättning för utlandsvård, hur ersättningens storlek ska beräknas, rätten att ansöka om förhandsbesked och möjligheten att överklaga besluten till allmän förvaltningsdomstol. Vidare föreslås även landsting och kommuner överta kostnadsansvaret för viss utlandsvård.

 

Det är positivt att patientens makt stärks och möjligheten öppnas att söka vård i ett annat EU-land. Även om jag inte tror att så många kommer att nyttja den möjligheten så kommer den att finnas och stärkas. Samtidigt ställer det krav på landets landsting att tillgodose god vård med hög tillänglighet där patienter inte behöver vänta flera månader på vård. Jag har svårt att se att svenska medborgare i grunden har ska ha ett behov att söka vård utomlands. Däremot om man vänder på det hela så öppnar motsvarande lagstiftning upp för att andra EU-medborgare kan söka vård i Sverige vilket ger intäkter till den svenska sjukvården.