Kategori: Primärvård

Bättre vård med fast läkare

Av , , Bli först att kommentera 5

Att få träffa samma läkare vid besök på sin hälsocentral är något som patienter värderar väldigt högt. Sverige har medicinska resultat i världsklass, men vi brister i kontinuitet, trygghet och tillgänglighet till läkare. Särskilt problematiskt är det i primärvården. När patienter behöver berätta samma sjukdomshistoria för flera personer behövs längre tid i vårdmötet. Detta är en patientsäkerhetsrisk och ger sämre kvalitet. Det riskerar att leda till frustration för patienten och en onödigt tung arbetsbörda för den enskilde läkaren. Samtidigt är det ett ineffektivt utnyttjande av våra gemensamma skattepengar.

Att patient och läkare känner varandra är en fördel för alla, men särskilt för dem som behöver vården mest. Vi är övertygade om att detta skapar ökad trygghet, bättre tillgänglighet och högre kvalitet.

 

 Artikeln är publicerad i Västerbottningen (6/5)

Bifall på Alliansmotion om fast läkare i primärvården

Av , , Bli först att kommentera 4

På onsdagens regionfullmäktige bifölls glädjande och lite överraskande Alliansens motion om att ta fram en modell för fast läkare i primärvården. Att få träffa samma läkare vid besök på sin hälsocentral är något som patienter värderar väldigt högt. Sverige har medicinska resultat i världsklass, men vi brister i kontinuitet, trygghet och tillgänglighet till läkare. Särskilt problematiskt är det i primärvården. När patienter behöver berätta samma sjukdomshistoria för flera personer behövs längre tid i vårdmötet. Detta är en patientsäkerhetsrisk och ger sämre kvalitet. Det riskerar att leda till frustration för patienten och en onödigt tung arbetsbörda för den enskilde läkaren. Samtidigt är det ett ineffektivt utnyttjande av våra gemensamma skattepengar.

Jag kan konstatera att primärvården är den del av vården som flest personer i befolkningen har kontakt med under ett år. Omkring 70–80 procent av befolkningen besöker primärvården vid minst ett tillfälle varje år. Majoriteten av befolkningen uppger också att de har en ordinarie hälsocentral där de är listade eller som de vanligen går till. Men bara ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen uppger att de har en fast läkarkontakt eller annan fast vårdkontakt vid sin vårdcentral.

26 procent av befolkningen uppger att de har en fast läkarkontakt, vilket kan jämföras med närmare 100 procent i jämförbara länder som Norge, Danmark och Tyskland. Samtidigt upplever många fler sig ha behov av det. Vidare så anser åtta av tio anser att det är viktigt att träffa samma person när de besöker en vårdcentral.

Svensk primärvård har länge lidit av brister i tillgänglighet och kontinuitet, och frågan om fast läkarkontakt har länge funnits på agendan. Trots det visar utvecklingen i Sverige gällande andelen personer med fast läkarkontakt har det inte skett någon förbättring över tid.

Personer med fast läkarkontakt på sin vårdcentral har bättre erfarenheter av vården och upplever i högre grad att de får vara delaktiga i sin behandling jämfört med personer som inte har en fast läkarkontakt. Därför ser jag väldigt mycket framemot att Västerbotten ska komma vidare med denna fråga, inte minst för alla patienter som behöver det här stödet av vården.

Vårdförbundet kritiserar S,V, MP och SD ”vård-projekt”

Av , , Bli först att kommentera 5

I en artikel i dagens Aftonbladet kritiserar Vårdförbundet i Västerbotten Regionen som använder de statliga pengarna som uppgår till 108 mkr för uppskjuten vård till ett projekt istället för att tillföra det till verksamheten. Vårdförbundets ordförande i länet säger så här i artikeln ” — Våra medlemmar sliter så oerhört hårt och har inte kunnat få ut full semester, ställt om hela arbetet och arbetat i fronten det senaste året. Att kliva in i en pandemi och vara slutkörd redan innan har ställt stora krav på Vårdförbundets medlemmar. Att då inte använda dessa statliga medel till det pengarna är avsatta för, är under all kritik, säger Jenny Olsson.”

Från M, C, L och KD tror vi inte på fler projekt utan valde att i stället tillföra Hälso- och sjukvårdsnämnden dessa pengar. Vi är övertygade om att sjukvården behöver tydligare prioriteringar, satsningar på kärnverksamheten och mindre av projekt.

I debatten har det hävdats att det upplägg som den politiska majoriteten med stöd av SD valt att göra även används i Västra Götalandsregionen. Det stämmer inte. Deras regionstyrelse betalar ut medlen till sjukhusen efter minskade köer. Där finns det inte heller någon politisk tillsatt referensgrupp som är fallet i Västerbotten.

Regionen behöver verkligen en ny ledning som värnar vårdens kärnverksamhet och har förmåga att lyssna på personalen.

Ökad arbetslöshet ger mindre pengar till vården

Av , , Bli först att kommentera 2

Tyvärr ser vi att arbetslösheten ökar alarmerande mycket. Antalet långtidsarbetslösa är nu fler än antalet invånare i Umeå samt 30 000 personer till. Det är inget annat än ett katastrofalt misslyckande av regeringen, som inte kan skyllas på pandemin eftersom de stått utan arbete redan innan krisen.

Det behöver inte vara så här. Utvecklingen går att bryta. Moderaterna vill bland annat se nystartsjobb för de allra längst från arbetsmarknaden, bryta passiviteten genom heltidsaktiviteter som exempelvis praktik samt införa en jobbpremie så att den som varit bidragsberoende länge får upp till 2500 kr mer i månaden när den börjar jobba. Den dystra utvecklingen går att vända!

Utöver att arbetslöshet är nedbrytande för den enskilda människan drabbar det även möjligheten att finansiera välfärden. En hög arbetslöshet belastar de offentliga finanserna med minskade skatteintäkter och ökade bidragskostnader. Den svaga tillväxten gör att nya utgifter eller satsningar bara kan finansieras med lån eller omprioriteringar.  All politik som vill tillföra resurser till välfärden, polisen eller annan offentlig verksamhet behöver därför:

1) Klara jobben bättre

2) Öka tillväxten

3) Skära ner i annan offentlig verksamhet

Att höja skatterna är inte möjligt utan att ytterligare öka arbetslösheten och lägga press på tillväxten. Det är mot den bakgrunden. Det är nödvändiga prioriteringar för att skapa förbättringar som kan komma alla till del. Därutöver är det hög tid att dra åt svångremmen kring den statliga byråkratin och vrida åt bidragskranen. Det skulle göra att samhället fungerar bättre och att resurser frigörs till exempelvis fler poliser och mer tillgänglig vård. Bara genom fler arbetade timmar går det att finansiera hälso- och sjukvården i Västerbotten.

Förstärkta resurser krävs till den direkta sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 4

Det är viktigt att slå fast att Region Västerbotten hade riktigt stora och utmanande problem redan innan pandemin. Dessa problem har förvärrats i och men en lång och utdragen pandemi. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort utan är fortsatt alldeles för långa. Arbetsmiljö och regionens förmåga att jobba för att bli en mer attraktiv arbetsgivare har inte kunnat prioriteras. Däremot har pandemin inneburit att omställningen till en ekonomi i balans försvårats. Det strukturella underskottet är mellan 220-280 miljoner kronor. När det gäller kommande tio års investeringar så är sju av 15 miljarder ofinansierade. Det är oansvarigt att fortsätta att skjuta problem framför sig som rödgröna majoriteten fortsätter att göra.

Med den insikten och viljan att inte skjuta problemen framåt i tid väljer vi från M, C, L och KD att sätta ett ekonomiskt mål på omställningen av nära vård på sammantaget 60 miljoner. Det handlar kortfattat att flytta vårdkonsumtion på en lägre och mer kostnadseffektiv vårdnivå. Till det skalar vi bort 51 miljoner i sådant som inte är direkt vård. Sammantaget har vi förslag på 111 miljoner mer i strukturella åtgärder än majoriteten. Genom att prioritera vård före annat och öka tempot i omställningen av Nära vård kan vi också frigöra medel till den direkta hälso- och sjukvården.

I Alliansens förslag avsätts 105 miljoner till Hälso- och sjukvårdsnämnden för att jobba bort vårdköerna och vårdskulden när så väl pandemin är över och det är möjligt. Sammantaget tillför vi Hälso- och sjukvårdsnämnden för i år 40 miljoner mer än den rödgröna majoriteten.

Regionen behöver bli en bättre arbetsgivare

Av , , Bli först att kommentera 5

Regionen behöver bli en bättre arbetsgivare som kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. För det krävs ett batteri av förbättringar. Moderaterna tillsammans med alliansen i Region Västerbotten satsar i sitt budgetförslag 17 miljoner kronor redan i år. Tyvärr prioriterar inte den rödgröna majoriteten en sådan satsning.

 

Några av Moderaterna och Alliansens förslag

* Det ska löna sig bättre att utbilda och kompetensutveckla sig.

* Bättre löneutveckling för specialistutbildad vårdpersonal.

* Det måste löna sig bättre att jobba när andra är lediga

* Individuellt satta löner som är konkurrenskraftiga.

* Generell höjning av ob-tilläggen.

* Karriärstegar bör prövas för olika yrkeskategorier. Göra det enklare att arbeta efter 67 års ålder

* Arbeta med schemaläggning för att möta vårdens behov och bättre arbetsvillkor

* Låta fler kompetenser ta plats inom vården för att avlasta vårdens legitimerade vårdarbetare.

* All personal ska få jobba på toppen av sin kompetens

* En bättre introduktion för nya medarbetare

* Skapa fler kliniska karriärvägar i vården

* Stärka det goda och nära ledarskapet i sjukvården genom bland annat utbildning och mentorprogram.

Hur minskar vi vårdgapet mellan kommun och region?

Av , , 2 kommentarer 3

Coronapandemin har synliggjort behovet av att stärka den medicinska kompetensen inom den kommunala hälso- och sjukvården samt samverkan med regionens läkarmedverkan. Det gäller särskilt gruppen multisjuka, oftast äldre, som har stora behov av en sammanhållen vård och omsorg. Här är behovet som störst av samordning mellan och inom respektive organisation. Det är framför allt mellan kommun och regionen som problemet är som störst. Allt för ofta är såväl vård som omsorg okoordinerad och fragmentiserad. Detta är tyvärr inget nytt problem utan funnits länge och även något jag berört här på min blogg  och på debattplats vid flera tillfällen.

Från Moderaternas sida har vi under en mycket lång tid påtalat bristen av samverkan mellan länets kommuner och regionen. Dels har kritiken handlat om att medicinskt färdigbehandlade patienter blir kvar på sjukhuset i onödan. En annan del av kritiken har handlat om att patienter bollas runt mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal äldreomsorg. Ett bollande som leder till att patienter faller mellan stolorna och skapar lidande när ingen har helhetsansvaret. Något annat som även påtalats är det juridiska hindret som omöjliggör sammanhållen journalföring. Vårdpersonal i regionen och kommunen kan helt enkelt inte läsa varandras journaler fast det hade varit bäst för den enskilde patienten eller brukaren. Det finns goda skäl att stärka upp arbetet med en individuell planering som kombineras med geriatrisk bedömning, stöd och utbildning till patienter och anhöriga. Dessutom att det sker en uppföljning av patienten efter utskrivning, framför allt genom primärvården. Andra konkreta åtgärder som måste komma på plats eller förstärkas är ökad användning av teknik i samband med utskrivning, såsom videomöten samt en fast läkarkontakt med ett tillhörande vårdlag i primärvården.

Även om gruppen till antal är liten så är det viktigt att komma ihåg att de står för betydande andel av den samlade vårdkonsumtionen. Cirka fem procent av befolkningen konsumerar mer än 50 procent av vårdens resurser. Här finns en av de största möjligheterna att effektivisera och få en lägre kostnad samtidigt som det går att skapa bättre vård och omsorg för den kroniskt sjuka patienten. Snittåldern för inflyttning på ett särskilt boende är till exempel vid Umeå kommun 87 år. I genomsnitt, om även servicehus räknas in, stannar en brukare i 1,7 år. Med beaktande av hur mycket sjukvård som krävs för dessa brukare är frågan om hur ändamålsenligt de organisatoriska stuprören är mellan de olika huvudmännen är. Om inte annat behöver frågeställningen problematiseras. Ett exempel är att runt hälften de kvinnor som är 80 år och äldre skrivs in igen på sjukhus inom 30 dagar trots att det individen ansetts varit medicinskt färdigbehandlad. (Socialstyrelsen 2017). Samma rapport visade på att strax under tio procent var inskrivna på sjukhus två eller fler gånger de sista 30 dagarna i livet. Detta vansinniga bollande fram och tillbaka är många gånger orsakat av stora brister i samverkan mellan sjukhusvården, primärvård och kommunernas vård och omsorg. Detta måste brytas!

Ibland lyfts det i debatten om att bara mer resurser i sig skulle lösa de redogjorda problemen. Som bilden visar har svensk äldreomsorg och hälso- och sjukvård relativt sätt andra OECD-länder mycket resurser. Det var alltså inte relativt andra länder en ekonomisk resursbrist som orsakade att så många dödsfall inom äldreomsorgen i Sverige.

En av grunderna till att uppdelningen ser ut som den gör är 1992 års Ädelreformen som förflyttade sjukhemmen från landstingen till kommunerna. Även ansvaret för funktionshinder (LSS) överfördes 1994. Året därpå förflyttades även den psykiska långtidsvården över till kommunerna. Dessa reformer ska ses i ljuset av den lågkonjunktur Sverige befann sig i början av 90-talet vilket skapade ett tryck på offentlig sektor att hålla ned kostnaderna.  Den 1 september 2013 övertog länets kommuner ansvaret för hemsjukvården. I och med båda dessa förändringar i ansvar har kommunerna ett mycket stort åtagande för vård och omsorg.

Finland har åtminstone funderat kring dessa frågor, redan innan pandemin. I finländska Österbotten är de just nu i slutfasen av ett frivilligt bildande av ett nytt organisatoriskt välfärdsområde med start 1 januari 2021.Välfärdsområdet som skulle kunna liknas en svensk region får då en sammanhållen och integrerad specialist-, primärvård samt de ingående kommunernas äldrevård samt sociala arbete. Hittills har 11 av 13 kommuner tagit beslut om en sådan överföring. Kommunerna behålls i övrigt intakta. Även om Sverige inte skulle bestämma sig för att göra motsvarande förändring skulle det säkerligen gå att ta inspiration därifrån. Ett sådant förhållningssätt till en reell problemlösning utifrån ett organisatoriskt perspektiv skulle vara väsentligt mer framgångsrik än som många debattörer just nu hävdar att bara staten tar över så blir allt bra. Staten kommer inte själv att sköta driften av någon hälso- och sjukvård. Ansvaret kommer att delegeras som i Norges fall till ett fåtal Hälsoföretag.

Precis som Coronakommissionen konstaterade har den svenska strategin, som regeringen ytterst är ansvarig för, misslyckats med att skydda våra äldre. Det visade även den kritiska IVO-rapporten som pekade på brister i samverkan mellan landets kommuner och Sveriges regioner. Så även i Västerbotten. Med den kritiken är det lämpligt att starta en framåtsyftande diskussion om hur vi bäst åstadkommer en förbättring av vården av våra äldre. För att detta omänskliga bollande av våra äldre och multisjuka ska få ett slut måste det till politiska åtgärder och beslut. Från Moderaterna vill vi bidra och komma med de lösningar som krävs för att detta ska få ett stopp.

 

 

 

Vården måste bli mer sammanhållen där primärvården utgör navet

Av , , Bli först att kommentera 1

Vården måste bli mer sammanhållen där primärvården utgör navet

 

Att få träffa samma läkare vid besök på sin hälsocentral är något som patienter värderar väldigt högt. Sverige har medicinska resultat i världsklass, men vi brister i kontinuitet, trygghet och tillgänglighet till läkare. Särskilt problematiskt är det i primärvården.

 

En god, nära och trygg vård kräver kontinuitet. Idag slussas patienter ofta mellan olika vårdnivåer och specialiteter utan att ha någon som tar ett samlat ansvar får vården.

Patienten får upprepa sin sjukdomshistoria om och om igen. Även för hälsocentralen och läkaren leder detta till ineffektivitet och ökad arbetsbörda. I slutändan kan såväl patientsäkerhet som vårdkvalitet påverkas. En fast läkarkontakt på sin hälsocentral ger trygghet och tillit. Patienten slipper onödigt lidande, och vårdens resurser utnyttjas mer effektivt.

 

Alliansen i Västerbotten vill komma till rätta med den bristande sammanhållningen i vården. Primärvården måste utgöra navet för patienten. Ett första och viktigt steg i detta är att genomföra en primärvårdsreform med en fast läkare med tillhörande vårdteam. Vårt förslag innebär en särskild ersättning för de hälsocentraler som kan erbjuda minst 70 procent av sina patienter en fast namngiven läkare. Stimulansersättningen syftar till att göra det mer attraktivt att arbeta på en ordinarie tjänst vid någon av hälsocentralerna i regionen och samtidigt skapa ekonomiska förutsättningar för hälsocentralerna att rekrytera fler fasta läkare. Vi är även övertygade om att göra primärvården mer attraktivt att jobba i kommer vi att minska bristen på allmänläkare. När en läkare har ett helhetsansvar för sina patienter kan en välfungerande och nära vård med kontinuitet och tillgänglighet för västerbottningarna säkras.

 

Patienterna ska informeras om vem som är deras fasta läkare. Målet är en stärkt kontinuitet och en ökad tillgänglighet för patienten. Att patient och läkare känner varandra är en fördel för alla, men särskilt för dem som behöver vården mest. Vi är övertygade att detta skapar ökad trygghet, bättre tillgänglighet och högre kvalitet.

 

Alliansen i Västerbotten vill stärka primärvården och möjliggöra den viktiga primärvårdsreform som bidrar till en bättre och mer sammanhållen vård. Vid senaste budgetfullmäktige prioriterade vi 20 mkr till att genomföra denna reform med start nästa år. Tyvärr röstades detta ned av den socialdemokratiska majoriteten i regionen. 

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition                                                                                             

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Carin Hasslow (L)

Gruppledare

                                                                                      

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Kostnaderna för hyrpersonal ökar igen – nu uppe i 213 miljoner kronor totalt för region Västerbotten

Av , , 1 kommentar 1

Pressmeddelande 200227: Kostnaderna för hyrpersonal ökar igen – nu uppe i 213 miljoner kronor totalt för region Västerbotten

Region Västerbotten har under en period haft vikande kostnader för hyrpersonal. Nu har dock trenden vänt och kostnaderna för hyrpersonalen har landat för 2019 på 213 miljoner kronor. Vilket är 15 miljoner kronor mer än 2018. Dessutom blev det 136 fler anställda under samma period.

Merkostnaden för sjukvården att hyra personalen istället för att personalen är anställd beräknas vara 106 miljoner kronor.

 

Den nya trenden bekymrar regionrådet i opposition Nicklas Sandström (M). Han anser att det är ett misslyckande av den rödgröna politiska majoriteten att inte har kontroll över situationen om att bli mer oberoende av hyrpersonal. Han menar att om regionen ska bryta beroendet behöver regionen blir så attraktiv så att personal väljer att stanna. Att bli oberoende av hyrpersonal kräver även en samverkan med andra regioner.

 

Sandström (M) menar vidare att de ökade kostnaderna för hyrpersonal är mer ett symptom av andra problem som finns inom svensk hälso- och sjukvård. Därför finns det inga enkla svar eller lösningar lika lite som att om man kommer att lösa sjukvårdens kostnadsutmaningar om fenomenet med hyrpersonal försvinner. Därför behövs en kombination av lokala som nationella lösningar för att minska behovet av hyrpersonal.

 

– För att komma till rätta med problemet vill Moderaterna se ett batteri av åtgärder som ger fler karriärvägar, ökad delaktighet för personalen, förändrad arbetsfördelning, fler utbildningsplatser samt stimulera till vidareutbildning. Vi är övertygade om att det går att organisera arbetet på ett bättre sätt, säger Sandström (M).

– Läkarnas och sjuksköterskornas tid för patienterna kan utökas om till exempel medicinska sekreterare och undersköterskor tar över vissa arbetsuppgifter och att vårdnära service byggs ut. Allt detta skulle sammantaget ge ett minskat behov av hyrpersonal när nuvarande personal kan lösa de arbetsuppgifter som finns, avslutar Sandström (M).

Läs mer fakta på SKR:s senaste rapport: https://skr.se/arbetsgivarekollektivavtal/personalochkompetensforsorjning/halsoochsjukvard/bemanningstrendinhyrdpersonal.11422.html?fbclid=IwAR3S0GiXwqhvp8lZJeged3ruooQq7BgjZ0U9cq2M0–WzmdxcodWW5NVovk

 

Det rödgröna styre har tappat kontrollen över ekonomin, vårdköerna och situationen för barn- och unga med psykisk ohälsa.

Av , , Bli först att kommentera 3

Igår debatterade regionfullmäktige en ändringsbudget för det här året. Detta på grund av förändrade ekonomiska förutsättningar främst kopplat till den nya skatteutjämningen. Detta var mitt första anförande i den debatten:

 

Herr ordförande

Ledamöter

Åhörare

 

Det här är det första fullmäktige i detta decennium. Utmaningarna men även möjligheterna i sjukvården och för regionen har inte blivit färre under det decennium vi just lämnat bakom oss. Tvärtom. Kommande 10 år har vi en historisk uppgift framför oss att hantera. Vi ser hur förväntningarna på vad sjukvården kan och ska erbjuda växer.  Utvecklingen av vad ny precisionsmedicin kan åstadkomma är häpnadsväckande – men så även den tillhörande prislappen.

Den demografiska utmaningen med allt fler äldre och yngre kommer att tillta kommande år. Här är utmaningen ökade kostnader men framför allt att allt färre ska finansiera detta. Inte minst utifrån att välfärden finansieras till 60 procent av arbetade timmar. Sedan år 1970 har kostnaderna för sjukvården vuxit dubbelt så mycket som BNP. Allra mest de senaste åren. Samtidigt  har produktivitetsutvecklingen aldrig varit så låg. Bara mer resurser är och kan inte vara hela lösningen. Utmaningen är framför allt hur de resurser som finns ska nyttjas på bästa möjliga sätt för att skapa största möjliga värde för medborgarna.

Med allt färre i arbetsför ålder kommande år så är det extra utmanande att klara av att rekrytera och behålla den personal som vi behöver. Med det följer även ett medvetet och fokuserat arbete att se över vem som ska göra vilka arbetsuppgifter, vad som vi kan sluta att göra samt vad digitaliseringen kan lösa åt oss. Till det behöver sjukvården möjliggöra för alla de som kan och har möjlighet att ta ett större eget ansvar för sin egen vård.

Situationen och demografin för Region Västerbotten är långt ifrån optimal. Vi ligger flera år före resten av landet när det gäller allt fler äldre. Bristen på ekonomiskt ansvarstagande det senaste årtiondet har gjort att vi byggt upp ett samlat underskott i verksamheten på närmare två miljarder. Vi har lånat nästan 3 miljarder. Lån som ska amorteras och betalas tillbaka av kommande generationer.

Jag kan konstatera att regionens rödgröna styre har tappat kontrollen över ekonomin. Tappat kontrollen över vårdköerna. Tappat kontrollen över situationen för barn- och unga med psykisk ohälsa.

Vi behöver ta kontrollen över situationen och skapa ordning och reda. Bara med kontroll på ekonomin, vårdköerna och styrning och ledning kan vi säkra den framtida sjukvården för länets medborgare.

Herr ordförande

Jag är trots allt optimistisk i att vi kan genomföra den här omställningen. Vi har gjort det för och problem är till för att lösas.

Till att börja med måste vårdköerna bort. Därför måste de nationella kömiljarden växlas upp med lokala medel. Då kan vi fortsätta jobba bort långa och onödiga köer för länets medborgare. Det gäller inte minst de alldeles för långa vårdköerna till cancervården.

Regionen måste växla upp arbetet med en omställning till Nära vård. För det krävs en primärvårdsform som stärker upp länets hälsocentraler och tar första steget till en fast läkarkontakt med tillhörande vårdlag. Till det behöver samarbetet och samverkan med länets kommuner bli bättre. För att möjliggöra detta avsätter Moderaterna och alliansen sammanlagt ytterligare 35 mkr för det här året i vårt reviderade budgetförslag.

För det tredje behöver vi bli Sveriges bästa vårdarbetsgivare. En yngre medarbetare beskrev för mig att här i regionen för en tid sedan att det går inte att ”levla upp”. Det som hon beskrev var avsaknaden av karriärvägar och fortbildning. Detta måste bli bättre för alla men framför allt de vårdnära yrkesgrupperna.

För det fjärde måste det ske en kraftsamling emot den psykiska ohälsan. Särskilt när allt fler unga mår dåligt. Första linjens psykiatriska vård måste förbättras och samverkan med kommunernas elevhälsa stärkas. Men framför allt Barn- och ungdomspsykiatrin måste bli köfri, därför föreslår Moderaterna och alliansen att det går att åstadkomma genom ett vårdval.

Herr ordförande

Jag sa att jag är optimitisk att vi kan lösa våra utmaningar och att problem är till för att lösas. Men jag tror inte nuvarande ledning är kapabel till det, region Västerbotten behöver efter 40 år en ny politisk styrning och ledning för den här regionen.

Med en politisk kraftsamling emot de problem som finns i regionen är jag övertygad om att vi återigen kan ta förstaplaceringen i Dagens medicins ranking över bästa universitetssjukhus och Skellefteå och Lycksele lasarett kan bli bäst inom sina kategorier.

Växande problem kräver tuffare prioriteringar och en politik som kan lösa dem. Kommande decennium kommer samhällets samlade förmåga och möjliga åtagande att ställas på sin yttersta spets. Allt detta kräver vårt fulla engagemang idag, om Västerbotten ska bli bättre i morgon och vara redo att möta 20-talet. Region Västerbotten behöver en ny politisk ledning så fort som möjligt.

 

Bifall till Alliansen förslag till reviderade budgetramar och riktade uppdrag.