Reepalu-utredningen och myter som lever kvar

I mars 2015 gav den rödgröna regeringen Ilmar Reepalu i uppdrag att utreda hur vårdföretagens vinster kan begränsas. Tillväxten av vårdföretag har sedan dess drastiskt minskat. Enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex vek tillväxtkurvan efter mars, då utredningens direktiv släpptes.

– I det läge Sverige befinner sig i nu måste alla krafter som vill bidra till välfärden välkomnas. Om regeringen på allvar vill möta behoven hos vår växande och åldrande befolkning borde den skrota tankarna på vinstbegränsning och istället låta bästa möjliga kvalitet stå i fokus, då skulle de privata vårdgivarna kunna bidra fullt ut till välfärdens utbyggnad, säger Håkan Tenelius näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

I Entreprenörskapsforums nya rapport Vinster, välfärd och entreprenörskap konstateras att de skattefinansierade välfärdsföretagens rörelsemarginal i snitt ligger på fem procent. Rörelsemarginal är ett nyckeltal som anger hur stor andel i procent av omsättningen som blir kvar för att täcka räntor och skatt samt ge vinst, efter att företagets kostnader har betalats.

Man bad människor uppskatta rörelsemarginalen för företagen i välfärden.  Då trodde de att den var omkring 26 procent, vilket är en överskattning på 500 procent. Många trodde den var än högre, en fjärdedel av svenskarna trodde rörelsemarginalen var 40 procent eller högre. Inte förvånande finns starkast stöd för vinsbegränsningar bland dem som grovt överskattar vinsterna.

Forskarna bakom rapporten konstaterar att vinstmotivet och möjligheter till utdelning kan bidra till att höja effektiviteten i välfärden.

Det är uppenbart och synd att debatten kring alternativa aktörer i välfärden har gått vilse. Det som dock är tydligt är att det behövs ordning och reda. Tydliga krav och regler ska ställas på både privata som offentliga aktörer gällande kvaliteten i verksamheten. Och inte att glömma, det är just kvaliteten som ska vara i fokus.