Patienten måste sättas i centrum

Den politiska rödgrönamajoriteten har haft en övertro att genom förändra vårdens struktur löser de vårdens problem och utmaningar. Ett exempel är att för ungefär ett år sedan togs beslutet om att inrätta sex nya länskliniker. Bland annat Öron-Näsa-Hals och Ögon. Anledningarna från majoritetens sida var många, en av dem var att vårdköerna skulle minska i samband med sammanslagningen.

 

På flera av de nya länsklinikerna ökar vårdköerna kraftigt. Tittar man enbart på hur väntetiderna ser ut till ett första besök på Ögon och Öron-Näsa-Hals är läget allvarligt. När det kommer till Öron-Näsa-Hals har antalet som väntat över 90 dagar på ett första försök i augusti 2017 nästan fördubblats jämfört med förra året. Andelen som väntat över 90 dagar på ett första besök i samma mätperiod inom Ögon har försämrats med 20 %.

 

Innan beslutet togs kom kritik från bland annat facket att det saknades konsekvensanalys. Nu har det gått ett år och kritikerna är många, särskilt vid det annars så välfungerande sjukhuset i Lycksele.

 

Förslaget om en ny länsstruktur för vården i Västerbotten visar på den sittande S-majoritetens idélöshet när det gäller att komma tillrätta med sjukvårdens stora utmaningar med dålig ekonomi, växande vårdköer och en personal som känner en stor frustration över känslan att inte räcka till.

 

Från Alliansen ser vi hur extremt viktigt det är med ett starkt, lokalt och närvarande ledarskap med ett tydligt mandat. För den enskilda medarbetaren är det inte frågan om vart verksamhetschefen sitter det viktigaste utan att sin närmaste chef har ett tydligt mandat och befogenhet att vara chef och ledare.

 

Grundproblemet kommer fortsatt att vara densamma även med förslaget om fler länskliniker. Förslaget bryter inte upp den organisationsform som gällt i årtionden. Fortfarande får patienter gå till specifika avdelningar som bygger på läkarkårens specialisering och inte efter den sjukdom som patienten har. Sjukvården måste i mycket högre omfattning organiseras efter patienten i centrum och dess behov.

 

Ett sådant tydligt exempel är hur vården skulle kunna vara organiserad på en bröstmottagning. En patient som söker mottagningen på grund av en knöl i bröstet kan få sin diagnos klar inom ett dygn – efter att ha fått en samlad bedömning av olika specialister – och lämnar mottagningen med ett färdigt behandlingsprogram. Ett annat exempel skulle vara en smärtmottagning för patienter med symptom på smärta.

 

Alliansen anser att alla patienter måste få en sömlös vård. En sjukvård som är organiserad efter sjukdomstillstånd än efter specialitet eller vårdnivå. Dessutom måste sjukdomstillstånd i mycket högre utsträckning handläggas av multidisciplinära team med olika specialiteter och vårdnivåer representerade något dagens struktur motverkar. Dagens traditionella organisationsform bidrar därmed till en begränsning i sjukvårdens utveckling.

 

I dag bygger många av de ekonomiska ersättningssystemen i sjukvården på principen att olika enskilda ingrepp ersätts. Framförallt så får de olika verksamheterna en viss budget för att utföra vissa operationer och vårdtillfällen med direkt koppling till berörd klinik. Det medför en mycket hög risk att varje enskild klinik gör allt för att optimera sin budget istället för att se till helheten och framför allt se vad som blir bäst för den enskilda patienten. Sjukvården borde istället lyfta blicken från att fokusera på en enskild aktivitet eller ingrepp till vad som sammantaget blir bäst för patienten.

 

I denna omställning är den personcentrerad vården oerhört central. Ett arbete som Vårdförbundet driver mycket framgångsrikt. I detta flyttas fokus från patient till att se hela människan. Inte ett smalt fokus på sjukdom eller symptom utan även personens förmågor, vilja och livssituation.

 

Förutsättningen för personcentrerad vård är personens egen berättelse. Ofta bidrar även närstående till den berättelsen. Berättelsen ger en bild av hela livssituationen och fångar personens egna drivkrafter, resurser och förmågor samt känslomässiga, sociala och praktiska behov.

 

Att införa personcentrerad vård kräver grundläggande förändringar både av hur arbetet i vården organiseras och av de traditionella rollerna. Det gäller både vårdpersonalens roller, chefernas roller och patienternas roller. Det krävs nya relationsmönster mellan patienter, vårdpersonal, chefer och vårdteam. Det kräver också nya sätt att se på vårdens styrning.

 

Tyvärr blir sjukvården många gånger fragmenterad mellan olika vårdnivåer eller mellan olika avdelningar eller mellan kommun och landsting. Fokus måste vara personen och dess sammanhållna och sömnlösa vård. Detta arbete skulle kraftigt prioriteras av ett nytt ledarskap för Västerbottens hälso- och sjukvård.

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Ewa-May Karlsson (C)

Landstingsgruppledare

 

Marianne Normark (FP)

Landstingsgruppledare

 

Birgitta Nordvall (KD)

Landstingsgruppledare