Alliansen vill spara på överbyggnad för att kunna lösa regionens ekonomiska problem

Av , , 1 kommentar 11

Pressmeddelande 231218: Alliansen vill spara på överbyggnad för att kunna lösa regionens ekonomiska problem

 

I veckan har regionstyrelsen tagit beslut om verksamhetsplan för nästa år. Där föreslog de borgerliga partierna ett eget förslag som hade fokus på att istället minska den administrativa överbyggnaden, effektivare lokalutnyttjande, bättre och bättre avtalsuppföljning och minskning av konsulttjänster.

– Läget i Region Västerbotten är ytterst bekymmersamt. Vi hade inte behövt vara där vi är idag om fokus från det politiska S-styret varit att ta idag i de problem som finns med långa vårdköer, dålig bemanning av vårdnära personal samt stora ekonomiska problem, säger Nicklas Sandström, regionråd i opposition (M), Ewa-May Karlsson (C), Hans-Inge Smetana (KD) samt Maria Lundqvist Brömster (L).

 

Ett förslag från Alliansen är införandet av en sjukhuschef på respektive av länets tre sjukhus. Sjukhuschefen ska få ett långtgående mandat och befogenhet att inom given budgetram lösa respektive sjukhus vårduppdrag. Det innebär också att de mandat och befogenheter som idag finns på regionens hus i Umeå till stor del flyttar ut till respektive sjukhus. Alliansen vill också se en minskning av administrativ personal till förmån för att öka antalet vårdnära anställda, samt satsa på kompentensutveckling och fler karriärvägar för dessa.

– För närvarande är det för mycket personal som inte jobbar med den direkta patientvården. För att klara av ekonomin på kort och lång sikt behöver antalet ej vårdnära personal minskas, samtidigt som den patientnära vården behöver stärkas, säger de fyra borgerliga gruppledarna.

Vi är redo göra tuffa prioriteringar för en långsiktigt god hälso- och sjukvård

Av , , Bli först att kommentera 4

Västerbotten har i stor utsträckning en välfungerande hälso- och sjukvård i en växande och utvecklande region med en nära obefintlig arbetslöshet. Detta är något vi vill ta vara på. Samtidigt är vi mycket oroade över tillståndet inom hälso- och sjukvården i länet. För att bara nämna några allvarliga problem ser vi ett ökat missnöje på grund av växande vårdköer med långa väntetider, bristen på rätt utbildad vårdpersonal och en Folktandvård som inte längre kan tillgodose den vuxna befolkningens tandvårdsbehov, för att bara nämna några allvarliga problem. Allt detta skapar osäkerhet och underminerar förtroendet för regionen. Dessutom är missnöjet omfattande när det gäller en dåligt fungerande arbetsmiljö inom vården, en stor brist på karriärmöjligheter och löner som ligger under genomsnittet för andra regioner. Vi ser redan konsekvenser av dessa utmaningar i form av en akut brist på vårdplatser och nedstängning av vissa verksamheter. Men missnöjet är också påtagligt på fler arbetsplatser.

Efter flera år med högkonjunktur befinner sig Sverige nu i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är mycket hög. Det sätter en enorm press på vår region. Trots att prognosen för ökade kostnader dämpas fram till 2025 finns det djupt rotade strukturella problem i regionen. Regionen har inte sparat i ladorna under de goda åren utan har i stället en stor låneskuld. Att det blivit så är effekten av en ansvarslös politik som regelbundet har skjutit upp nödvändiga åtgärder till framtida generationer. Den rödgröna styrda regionen har under flera år lovat satsningar med pengar de inte har haft. Det är en grundläggande problematik som genomsyrar och präglar nästa års budget, som nu fokuserar på att rensa upp bland beslut som saknar finansiering. För att skydda kärnverksamheten inom sjukvården och stimulera tillväxt i länet krävs en gradvis omställning till en balanserad ekonomi under de kommande åren.

Inom detta omställningsarbete beträffande hur regionens resurser används har vi beslutat att minska överbyggnaden inom centraladministrationen för att frigöra resurser till vården. Vår bedömning är att ett antal medarbetare som inte har direkt vårdrelaterade uppgifter kommer att behöva lämna regionen. Vi bedömer att det handlar om 220 tjänster som regionen måste minska med. Tyvärr räcker detta inte, och vi måste även höja avgifterna och taxorna så att de är mer i nivå med resten av landet. Vi väljer att vara tydliga med detta, eftersom vi anser att det är vårt ansvar att tackla de utmaningar vi står inför. Sammantaget föreslås kostnadsreducerande åtgärder på över 500 miljoner. Trots dessa kraftfulla åtgärder landar den borgerliga budgeten på ett resultat på -264 miljoner. Motsvarande siffra för den rödgröna majoriteten är -437 miljoner.

Samtidigt genomför vi allianspartier nödvändiga prioriteringar för att frigöra resurser och investera i vårdpersonal. Detta gör vi för att kunna upprätthålla öppethållande av vårdavdelningar med direkt patientkontakt, för att skapa en sammanhängande primärvård och för att säkerställa att förlossningsavdelningarna i länet kan hålla öppet året om. Utöver detta krävs betydande förbättringar av förutsättningarna för de vårdnära cheferna. Detta kräver en tydligare process för budgetprioriteringar samt mandat och befogenheter som överensstämmer med uppdragen. En tydlig förändring i denna riktning är införandet av tre sjukhuschefer på respektive sjukhus, med omfattande mandat och befogenheter. Dessutom behövs ett övergripande ansvar för primärvården i länet.

En stärkt samverkan med kommunerna är avgörande för att säkerställa medborgarnas bästa och effektivt nyttja gemensamma resurser. Partnerskapet måste bygga på förtroende och gemensamma mål. Endast genom en sådan nära samverkan kan vi garantera en vård som är effektiv och tillgänglig. Arbetsmiljön i regionens verksamheter måste förbättras för att regionen ska kunna bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste skapas, ledarskapet måste stärkas och fortbildning måste prioriteras inom det livslånga lärandet. Åtgärder för att bemöta den psykiska ohälsan, särskilt bland barn och unga, måste stärkas, särskilt inom den första linjens psykosociala arbete.

Ett växande län medför nya möjligheter, men också nya krav på regionen. Vi allianspartier vill ta vara på denna utveckling och ser positivt på de utmaningar som regionen står inför. Genom tuffa men nödvändiga prioriteringar kan vi vända utvecklingen och dra nytta av den optimism som finns i länet. För att detta ska vara möjligt krävs en politisk vilja till förändring och en strävan att utveckla och förbättra sjukvården och regional utveckling i hela Västerbotten. Ett nytt ledarskap med innovativt tänkande och ny energi är avgörande för Region Västerbotten!

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

Debattartikeln är publicerad på VK-debatt 31 oktober, länk här.

Medborgarna i Västerbotten förtjänar bättre än av landets längsta vårdköer

Av , , Bli först att kommentera 0

Problemen i Region Västerbotten är många och omfattande. Inte minst märks det gällande vårdköerna som är en av landets längsta enligt den officiella statistiken.

Det som gör situationen ännu mer allvarsam är att regionen står utan en politisk ledning som har ambition att leda verksamheten.

👉 Glädjande är dock att regeringen satsar mer resurser på kömiljarden för att korta köer.

Regionen behöver börja arbeta på följande sätt om köerna ska kortas och patienternas rättigheter värnas:
✅ Kömiljardens pengar ska gå direkt till verksamheten vilket ökar incitamenten att korta köer. Inte täcka generella underskott.
✅ Region behöver aktivt arbeta med att korta köer för att kunna ta del av pengarna. Liknande satsningar gjordes framgångsrikt innan pandemin.
✅ Inrätta en central vårdgaranti-enhet som ska hjälpa patienter att få vård i tid utanför länet eller hos en annan aktör i länet. Det skulle också flytta ansvaret för att söka vården för patienten från kliniken, vilket sparar tid för regionens vårdanställda.
✅ Regionen behöver systematiskt arbeta med att minska den administrativa bördan för vårdpersonal för att frigöra tid.

Moderaterna undrar på vilket sätt Region Västerbotten stöttar den judiska minoriteten

Av , , Bli först att kommentera 0

Hur stöttar Region Västerbotten den judiska minoritetens möjligheter att behålla och utveckla sin kulturella identitet i länet? Det är en fråga som regionfullmäktigeledamoten, Andreas Löwenhöök (M), vill ha svar på vid nästa fullmäktigesammanträde.

Bakgrunden till interpellationen är händelseutvecklingen som följt efter Hamas terrorattack i Israel, varpå nationella myndigheter i Sverige vittnar om en ökad hotbild mot synagogor och andra judiska institutioner runt om i landet. Region Västerbotten ska, i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, främja den judiska minoritetens möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i länet och Andreas Löwenhöök vill veta på vilket sett regionen gör detta.

– Mot bakgrund av den antisemitism som nu bubblar upp till ytan bör Region Västerbottens övergripande aktivitet vara att motverka just hot, hat och antisemitism samt att visa stöd för den judiska minoriteten. Det ser vi som en central uppgift för att främja den judiska minoritetens möjligheter att behålla och utveckla sin kultur, säger Andreas Löwenhöök (M).

Nästa regionfullmäktige äger rum 21–22 november.

 

Interpellationen i sin helhet:

Stöd till den judiska minoriteten

I början av oktober genomförde terrororganisationen Hamas en omfattande attack mot civila människor i Israel. Enligt rapporter i SVT har Hamas på ett systematiskt sätt utfört ett bestialiskt dödande av civila. Det handlar exempelvis om ett urskillningslöst skjutande mot civila bilar på motorvägen och mördande av ett stort antal unga människor som samlats på en musikfestival. Hamas-terrorister har på vissa platser skjutit allt de sett, överrumplat familjer i deras hem och gått från dörr till dörr och tänt eld på husen. Det förekom halshuggningar och barn har bränts till oigenkännlighet. Den kallblodiga attacken är det mest omfattande massmordet av judar sedan Förintelsen.

 

I solidaritet med judar i Israel, Sverige och runt om i välden har olika länder, svenska myndigheter, såsom regioner och kommuner, samt organisationer fördömt Hamas terrorattack. Detta stöd har varit viktigt för den judiska minoriteten runt om i Sverige.

 

Efter attacken ser vi samtidigt en ökad hotbild mot synagogor och andra judiska institutioner runt om i Sverige. En ständigt närvarande antisemitism bubblar upp till ytan när oroligheterna i Mellanöstern ökar. Antisemitismen utgör ett hot mot judar i Sverige, men det är också ett hot mot vårt öppna samhälle, vår demokrati och dess grundläggande värderingar.

 

Region Västerbotten ska, i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, främja den judiska minoritetens möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Judiska barns utveckling av en kulturell identitet ska främjas särskilt. Regionen har därför satt upp mål för att leva upp till detta och Beredning för funktionshinder och samverkan har särskilt ansvar att samråda med de nationella minoritetsgrupperna.

 

Den ökade hotbilden mot judar och den antisemitism som bubblat upp till ytan efter Hamas attack får dessvärre allvarliga konsekvenser för judars möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige och Västerbotten. Redan innan den senaste händelseutvecklingen har antisemitiska uttryck och hot tvingat den Judiska föreningen i Umeå att lägga ner sin verksamhet.

 

Att motverka hot, hat och antisemitism samt att visa stöd för den judiska minoriteten borde därför vara Region Västerbottens övergripande aktivitet för att främja den judiska minoritetens möjligheter att behålla och utveckla sin kultur.

 

Mot bakgrund av detta har jag följande fråga till regionrådet som ansvarar för samråd med nationella minoriteter:

 

  • Har hat, hot och antisemitism mot den judiska minoriteten varit föremål för diskussioner i samrådet med nationella minoriteter som Region Västerbotten håller i enlighet med 5§ i Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk?

 

  • På vilket sätt stöttar regionen den judiska minoritetens möjligheter att utveckla sin kulturella identitet i Västerbotten, som ska göras i enlighet med 4§ i Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk?

 

 

Andreas Löwenhöök

Moderaterna

Alliansen kräver svar på hur den långsiktiga lösningen för BB i Lycksele ser ut nu när upphandlingen avbrutits

Av , , Bli först att kommentera 3

Moderaten Anna Ackemo, ledamot i regionfullmäktige, vill ha svar på hur den långsiktiga lösningen för BB i Lycksele ser ut. Detta görs genom en interpellation i regionfullmäktige till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S). En interpellation som hela Alliansen i region Västerbotten står bakom.  

Att det blev en upphandling har sin bakgrund i den rapport som presenterades i början av året som föreslog att det var den enda långsiktiga hållbara lösningen för ett år runt öppet BB var en upphandling av ett bolag som skulle få ett helhetsansvar. Den upphandlingen beslutade en oenig Hälso- och sjukvårdsnämnd under gårdagen att avbryta trots ett inkommit anbud som skulle säkerhetsställa just detta.  

  • Nu när regionen fått in ett giltigt anbud för en helhetslösning väljer den styrande majoriteten att övergå till den redan beprövade egenregi-lösningen. Vi vill veta hur framtiden för BB i Lycksele ser ut och de egentliga skälen till att man inte går vidare med det anbud som skulle säkerhetsställa en långsiktig lösning på att BB ska kunna ha öppet året runt, säger Anna Ackemo (M). 

 

Alliansen vill menar att det som hände på gårdagens nämndsmöte var en ideologisk kovändning när den styrande majoriteten väljer att inte gå vidare med det giltiga inkomna anbudet för en långsiktig helhetslösning för BB i Lycksele.  

 

Interpellation 

Hur ser den långsiktiga lösningen ut för BB i Lycksele? 

I rapporten från den 9 januari 2023 med rubriken Förlossningsvård vid tre sjukhus författad av Anders Sylvan och Sofie Jacobsson lades följande slutsatser fram: 

För att förhindra en permanent neddragning finns förutom beslutad handlingsplan 

ytterligare bemanningsbefrämjande åtgärder att föreslå; 

o Upphandling av totalentreprenad i Lycksele i ett återstartsläge under 2023 

o Återställa jourschabloner 

o Erbjuda seniora/nypensionerade barnmorskor attraktiva villkor för 

återanställning/stöttande uppgifter 

o Översyn av operationsutrymmet i Umeå för en breddning av regionvården 

och ST-utbildningspotentialen 

Det var alltså dessa rekommendationer som låg till grund för att gå vidare med att upphandla verksamheten. Nu när regionen fått in ett giltigt anbud för en helhetslösning väljer den styrande majoriteten att övergå till den redan beprövade egenregi lösningen.  

 

Mot bakgrund av detta behöver följande frågor till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Anna-Lena Danielsson (S) 

  1. Hur långsiktig är lösningen med egen regi?  
  2. Kommer man kunna garantera att ha öppet året runt och dygnet runt med egenregi lösningen? 
  3. Varför denna ideologiska kovändning i att inte gå vidare med det giltiga inkomna anbudet för en långsiktig helhetslösning för BB i Lycksele? 
  4. Vad skiljer de två olika alternativen i kostnader?  

 

Anna Ackemo (M)

Ledamot i regionfullmäktige

Alliansen i regionen presenterar en budget för att hantera de rekordstora underskotten

Av , , Bli först att kommentera 1

Under måndagen presenterade de borgerliga oppositionspartierna i Region Västerbotten sitt alternativa budgetförslag. De kan konstatera att de problem som har byggts upp över tid gör läget mycket problematiskt. Även om länet växer och många är nöjda när de väl får sjukvård, blir problemen med vårdköer, brist på rätt utbildad personal samt ekonomin alltmer besvärande. När sjukvårdskostnaderna överstiger budgeten med över 700 miljoner krävs aktiva och kraftfulla åtgärder för att rätta till det. Därför tvingas de borgerliga partiernas föreslå att minska personal som inte är vårdnära med cirka 220 anställda, höja taxor och avgifter i nivå med riket, effektivisera nyttjandet av lokalytor och minska beroendet av hyrpersonal. Tack vare ökade skatteintäkter och statsbidrag får alla verksamheter en indexuppräkning, trots det finns det fortfarande kvar åtgärder inom sjukvården som är ofinansierat. Sammantaget föreslås kostnadsreducerande åtgärder på över 500 miljoner. Trots dessa kraftfulla åtgärder landar den borgerliga budgeten på ett resultat på -264 miljoner motsvarande siffra för den rödgröna majoriteten var -437 miljoner.

Däremot menar Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Hans-Inge Smetana (KD) och Maria Lundqvist Brömster (L) att om de rödgröna partierna fortsätter ducka för verkligheten kommer chefer att stänga ner verksamheter utan politisk prioritering. Det sker för att de tar ansvar och inte ser någon annan möjlighet att lösa situationen. Exempel på detta är BB Lycksele, akutplatser Malå och primärvårdsjouren i Umeå. Om s-ledda majoriteten inte börjar att politiskt styra och leda verksamheten att få ordning på ekonomin riskerar regionen att behöva lägga omfattande varsel för vårdpersonal som har skett i övriga landet.

Andra förslag som finns med de borgerliga partiernas budgetförslag är budgetavsättning för att hantera en återöppning av BB i Lycksele, ökade lönetillägg för dygnet runt verksamhet, ökade pensionskostnader samt ekonomisk kompensation för beslutade tillstånd till NUS för nationellt högspecialiserad vård. Dessutom föreslås en avveckling av primärvårdsjouren i Umeå i sin nuvarande form, överlåtelse från regionen till andra aktörer för att bedriva folkhögskoleverksamhet och en förändrad organisation med tre sjukhuschefer vid respektive akutsjukhus.

Regionfullmäktige tar ställning till de rödgröna och de borgerliga partiernas budgetförslag den 21 och 22 november.

För mer information
Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition                                                                                             

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

                                                                                      

 

Adminstrationen och mängden chefer ökar kraftigt samtidigt som vårdpersonalen blir allt färre inom S-ledda regionen – så kan vi inte ha det!

Av , , Bli först att kommentera 13

Antalet administratörer (admin, handläggare mm- inte ex vårdnära admin) har ökat med 159 tjänster sedan 2019 medan antalet läkare minskar med 17 st, räknas sjuksköterskor och barnmorskor in handlar det om 120 st färre.

Samtidigt blir vårdköerna allt längre, vårdplatserna färre och ekonomin är i fritt fall med 100-tals miljoner som måste sparas nästa år.

Vi vill se ett rejält omtag genomgående i regionens förvaltning:
✅ Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.
✅Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.
✅ Hela regionens förvaltning måste reformeras där makt och befogenheter flyttas närmare verksamheterna.
✅ Som ett led i en omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.

I regionen blir det fler administratörer och färre läkare – utvecklingen måste vändas

Av , , 4 kommentarer 9

Adminstrationen och mängden chefer ökar kraftigt samtidigt som vårdpersonalen blir allt färre inom S-ledda regionen – så kan vi inte ha det!

Antalet administratörer (admin, handläggare mm- inte ex vårdnära admin) har ökat med 159 tjänster sedan 2019 medan antalet läkare minskar med 17 st, räknas sjuksköterskor och barnmorskor in handlar det om 120 st färre.

Samtidigt blir vårdköerna allt längre, vårdplatserna färre och ekonomin är i fritt fall med 100-tals miljoner som måste sparas nästa år.

Vi vill se ett rejält omtag genomgående i regionens förvaltning:
✅ Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.
✅Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.
✅ Hela regionens förvaltning måste reformeras där makt och befogenheter flyttas närmare verksamheterna.
✅ Som ett led i en omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.

Välkomna pengar till sjukvården i Västerbotten 

Av , , Bli först att kommentera 1

Inför nästa år ser det ut som att regionen behöver spara 700 miljoner efter flera år av illa skött ekonomi.

Regeringen satsar nu 184 miljoner mer till sjukvården i budgeten. Men trots en stor satsning på sjukvården kommer det inte räcka för att täcka de enorma underskott S-majoriteten har byggt upp i Region Västerbotten.

Det rör sig om flera hundra miljoner som ändå saknas trots dessa pengar och därför vill vi minska ner på följande i Västerbotten för att skydda vården så gott det går från nedskärningar:
✅ Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.
✅Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.
✅ Hela regionens förvaltning måste reformeras där makt och befogenheter flyttas närmare verksamheterna.
✅ Som ett led i en omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.

Fler administratörer och mindre vårdpersonal i S-styrda Region Västerbotten

Av , , 2 kommentarer 5

Adminstrationen och mängden chefer ökar kraftigt samtidigt som vårdpersonalen blir allt färre inom S-ledda regionen – så kan vi inte ha det!

Antalet chefer och administratörer (ledning, admin, handläggare – inte ex vårdnära admin) har ökat med 198 tjänster sedan 2019 medan antalet läkare, sjuksköterskor och barnmorskor minskat med 120 st.

Samtidigt blir vårdköerna allt längre, vårdplatserna färre och ekonomin är i fritt fall med 100-tals miljoner som måste sparas nästa år.

Vi vill se ett rejält omtag genomgående i regionens förvaltning:
✅ Den administrativa överbyggnaden måste ner till nivåer innan pandemin.
✅Mängden chefer och chefsled måste minska. Vi kan inte ha fler chefer än vårdplatser på våra sjukhus.
✅ Hela regionens förvaltning måste reformeras där makt och befogenheter flyttas närmare verksamheterna.
✅ Som ett led i en omfattande reform av förvaltningen stärka sjukhusens självständighet med sjukhuschefer med ekonomi/ledning som ska vara till stöd för verksamheten inte tvärtom.

 

Läs mer här.

Presentation

 

Nicklas Sandström
Regionråd i opposition
Region Västerbotten 

Mer om mig
Ålder: 41 år

Bor och uppvuxen: Bor med familjen i Umeå kommun

Högre utbildning: Filosofie magisterexamen i statsvetenskap samt Filosofie kandidatexamen i ekonomisk historia båda vid Umeå universitet.

Gjort tidigare: Politisk sekreterare, vice kårordförande Umeå studentkår samt grafiker/tidningstryckare.

Okänd talang: Duktig fotograf.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se