Politiska svar på vårdens problem

Debattartikel från dagens VK

Om mindre än 180 dagar är det val. Sjukvården ser ut att bli en av väljarnas viktigaste frågor.

Några av de stora utmaningarna för hälso- och sjukvården är de växande vårdköerna, vårdkedjor som inte hänger ihop samt brist på rätt utbildad personal. Detta i kombination med hur den långsiktiga finansieringen ska gå ihop.

Situationen ser olika ut i landet där köerna generellt är kortare och ekonomin bättre i moderatstyrda landsting.

Svensk sjukvård är generellt sätt mycket bra, i synnerhet den akuta sjukvården. Där det haltar är för den allt växande gruppen kroniskt sjuka och mest sjuka äldre. Här måste sjukvården anpassa sig inför ett helt nytt sjukdomspanorama med allt fler kroniska sjukdomar. 80–85 procent av sjukvårdens kostnader kan knytas till vård av personer med kroniska sjukdomar. Gruppen av kroniker och mest sjuka äldre faller allt för ofta mellan stolarna.

Äldre sjuka är de som drabbas hårdast av bristerna i dagens struktur. Allra mest allvarligt är det i samverkan inom sjukhusvården, primärvård samt mellan kommunernas vård- och omsorg. Vården måste bli sömlös där patienten alltid är i centrum.

Sverige är det land i Europa som tillsammans med Irland har Europas längsta vårdköer.

Sedan valet i september 2014 har vårdköerna fördubblats och sämst till ligger socialdemokratiskt styrda Västerbotten. Socialdemokraternas högtidliga vallöfte om att ingen ska behöva vänta längre än fyra veckor på en cancerbehandling är lika bortblåst som regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet.

För att komma åt det växande vårdköerna behövs en förstärkt och breddad kömiljard som är prestationsbaserad. Moderaterna har föreslagit en tredubblad som uppgår till tre miljarder kronor och omfattar dessutom fler delar i vården, bland annat röntgen, psykiatri och provsvarsbedömning. Denna satsning var framgångsrik under alliansregering men togs tyvärr bort av nuvarande regering.

Men det räcker inte med enbart införa en kömiljard. Moderaterna är det parti som prioriterar att göra omställningen från en dyr sjukhustung vård till en mer kostnadseffektiv primärvård.

För att kunna tillgodose en större del av befolkningens vårdbehov utanför sjukhusen behövs en förstärkt primärvård med patientansvariga läkare som tillsammans med teamet har tillräcklig kapacitet och kompetens för medicinskt omhändertagande utanför sjukhusen. Primärvårdens kapacitet måste öka för att långsiktigt möjliggöra primärvårdens uppdrag som den självklara basen i svensk hälso- och sjukvård. Detta leder till en tryggare och bättre sjukvård med kortare köer.

En annan viktig åtgärd för att komma åt de växande köerna är att säkerställa att det finns personal. Då måste situationen förbättras för vårdens merarbete samt att det behövs fler anställda.

Vi kan se att allt fler som jobbar inom vården känner att de inte räcker till. Detta måste tas på allvar. För att komma tillrätta med situationen måste det till ett batteri av åtgärder som ökad delaktighet, prioritera arbetsmiljö, primära erfarenhet, garantera kompetensutveckling med tillhörande löneutveckling, fler karriärvägar, renodla arbetsuppgifter samt fler utbildningsplatser.

Läkarnas och sjuksköterskornas tid för patienterna kan utökas om till exempel medicinska sekreterare och undersköterskor tar över vissa arbetsuppgifter och att vårdnära service byggs ut.

Det skulle till exempel innebära att sjuksköterskor inte ska behöva diska, bre smörgåsar eller städa toaletter. Med en personalpolitik som håller måttet kan vi dessutom lösa vårdplatsbristen. När personal trivs och vill jobba går det att lyckas lösa rekrytering som gör att det går att bemanna för de vårdplatser som behövs.

Nicklas Sandström oppositionsråd (M)
Liv Granbom – vice gruppledare (M)