Bra strategiskt ledarskap i sjukvården framtidsfråga

Skriver i VK Debatt idag tillsammans med Niklas Lindberg som är verksamhetschef vid Centrum för anestesi, operation och intensivvård i Västerbotten.

Debattartikeln i sin helhet kan ni läsa nedan:

Svensk hälso- och sjukvård fungerar generellt mycket bra med hög medicinsk kvalitet men det finns stora framtida utmaningar.

Vi kan se hur förväntningarna på sjukvården ständigt ökar från såväl patienter, personal som beslutsfattare. Ett stärkt ledarskap på alla nivåer i hälso- och sjukvården är en nyckel till att möta dessa utmaningar.

Ledarskap inom offentlig förvaltning och i synnerhet inom sjukvården är komplex, utmanande och emellanåt motstridig. Ibland beskrivs de inbyggda intressekonflikterna i hälso- och sjukvården genom tre domäner: den politiska, förvaltningen och professionen. Domänerna bygger på olika logiker och har olika uppgifter.

Politikens uppgift är att utifrån olika ideologiska ståndpunkter svara för en övergripande styrning av verksamheten.

Förvaltningens uppgift är att upprätthålla en administrativ struktur och styrning som på ett effektivt sätt genomför de politiska besluten.

Professionernas uppgift är att på basis av vetenskap och beprövad erfarenhet utforma och genomföra insatser i praktiken. Komplexiteten ökar ytterligare av att vården präglas av högutbildade medarbetare i starka professioner med stor autonomi i patientarbetet.

Denna systemförståelse är helt avgörande för ledarskapet inom alla tre domäner. En bristande systemförståelse hos ledare, beslutsfattare och medarbetare skapar konflikter och svårigheter att genomföra förändringar och utveckla vården.

Vardagen som ledare är splittrad. Att reagera och improvisera tycks känneteckna chefsuppdraget lika mycket som att planera och tänka strategiskt. Chefernas tid domineras ofta av möten, samtal med personal, arbete med budgetar, IT-system, ekonomirapportering och personalplanering.

Någonstans i detta vardagliga arbete utövas ledarskapet. Till det så sker det allt för ofta att chefen ibland måste rycka in i det operativa arbetet för att lösa akuta situationer.

Ledarskap och organisationskultur är tätt sammankopplat och det är en viktig uppgift för ledare att bygga och bära en organisationskultur som stödjer önskade arbetssätt. Utvecklandet av en viss typ av kultur i hälso- och sjukvården lyfts ofta som en förutsättning för att nå genomgripande förändring och mål. Många med reformambitioner lyfter betydelsen just detta. Inom the National Health Service (NHS) i England har man till exempel identifierat att en huvudutmaning för framtiden är att fostra kulturer som stödjer en god vård (Vårdanalys 2017:7).

Utredningen Effektiv vård visar tydligt att styrsignalerna kraftigt har ökat, det sker mer mätning och uppföljning än någonsin.

Bara de politiskt styrande målen för Västerbottens läns landsting målen är 82 stycken, samt en djungel av policys och riktlinjer. Till det kommer lagstiftning, nationella riktlinjer och den statliga styrningen. I detta korstryck är det inte lätt att vara chef och ledare.

Den mängd av styrsignaler som finns bidrar till att det i dag är mycket svårt att hitta sökanden till cheftjänster. Antalet underställda är många gånger allt för stort, vilket gör att förutsättningarna att vara en närvarande ledare med fokus på verksamhetsutveckling blir begränsat. Att förändra detta skulle vara mycket värdeskapande.

Ledarskapet på alla nivåer skall vara en katalysator för förändring genom att vara vägvisare i utvecklingen och utforma styrnings- och arbetsformer som är anpassade till uppgiften. I den förändrade uppgiften behöver fokus skiftas till att i högre utsträckning inkludera relationer mellan olika kliniker, vårdgivare och huvudmän. Ledarskapet kan därmed bidra till en god kultur och ta till vara den kompetens och det engagemang som finns hos vårdens medarbetare.

I dag underskattar många utmaningen och rollens storlek men även den statusskillnad som exempelvis en vd i ett privat företag har jämfört med att vara ledare för en stor organisation i sjukvården.

Rollen som ledare i sjukvården är mycket spännande, utmanande och tillfredsställande och borde också få det erkännandet. Vi måste fortsatt marknadsföra och utveckla rollerna för att öka attraktiviteten så att fler ser möjligheterna att forma framtidens sjukvård.

För att möta de allt växande utmaningarna inom sjukvården måste ledarskapet ha som målbild att understödja utvecklingen där vården skapas mellan professionen och patienten.

I detta har ledarskapet på alla nivåer en avgörande roll för vårdens framtida utveckling.

Nicklas Sandström
Niklas Lindberg