Trots löfte från (S) till cancerpatienterna krisar cancervården vid NUS enligt ny krisrapport

Av , , Bli först att kommentera 2

Enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har cancerpatienter på Norrlands universitetssjukhus försämrats så allvarligt under väntan på operation att de inte längre kan opereras.


Från IVO:s rapport:
”Vårdgivaren har inte tillgodosett vårdbehovet för patienter med behov av operation eller åtgärd inom 1 månad!”

Från moderaterna kräver vi att den S-ledda politiska ledningen tar ansvar och skapar förutsättningarna för personal och ledning att lösa de krisande köerna för cancerpatienterna. För att vända krisen föreslår moderaterna en nationell samt en lokal kömiljard dessutom en ny cancerstrategi. Med detta hoppas moderaterna att få bort de långa köerna till vården.

Anförande från fullmäktige – En landstingsekonomi i frittfall

Av , , Bli först att kommentera 1

Årsredovisningsanförande

Fru ordförande
Ledamöter
Och Åhörare

Landstingets ekonomi är i fritt fall. Om allt fortsätter som efter första fyra månaderna bedöms underskottet bli drygt 400 miljoner kronor.

Västerbottens läns landsting redovisar per april ett negativt resultat på 188 miljoner kronor vilket innebär ett underskott mot budget på 136 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader visar ett underskott mot budget på 163 miljoner efter april månad. Störst underskott har Hälso- och sjukvårdsnämnden som gör ett underskott på 111 miljoner.

Den extremt höga nettokostnadsutveckling som präglat landstinget sedan mitten av förra året har bara fortsatt. Detta trots att den politiska majoriteten försökte vidta åtgärder i december. Inget hände.

Det som blir djupt bekymmersamt är att den politiska majoriteten nu står helt handfallna inför detta faktum att ekonomin är i fritt fall. Förslagslådan med politiska initiativ ekar tomt. Ett trött gäng längtar mer efter sommarlovet än att ta ansvar för sjukvården och dess långsiktiga finansiering.

Det är inte bara ekonomin som går tungt. Det är även Västerbottens långa vårdköer. Sedan 2014 har vårdköerna fördubblats. Det gäller såväl ett första besök som den viktiga åtgärden. Vårdförbundet slår larm om att människor dör i vårdköer. Det är helt oacceptabelt.

Ser vi på väntetiderna till cancer är det inom ett flertal diagnoser som köerna är väsentligt längre än vad de standardiserade vårdförloppen föreskriver. Det högtidliga socialdemokratiska vallöftet om att ingen cancerpatient skull behöva vänta längre än fyra veckor är allt annat än uppfyllt.

Nu senaste månader har socialdemokraterna pratat om att de aldrig kan försvara en vårdkö. Välkommen till verkligheten. Från Moderaternas sida är det glädjande att Socialdemokraterna själva inser det egna stora misslyckandet med de växande vårdköerna. Verkligheten är att människor dör i väntan på vård. Det misslyckandet får Socialdemokraterna stå till svars för vare sig de vill eller inte.

Moderaterna har tillsammans med alliansen kortat vårdköer förut och vi tänker göra det igen. Därför föreslår Moderaterna en tredubblad kömiljard som ska halvera vårdköerna på samma sätt som vi gjorde under Alliansregeringen.

Till det behövs en ny strategi för att bli Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare. Där har vi skarpa förslag om hur landstinget ska bli en mer attraktiv arbetsgivare och personal ska få förutsättningar att känna att de kan få en god arbetsmiljö och karriärvägar.

Vi ser vården behöver mer resurser för att klara de framtida utmaningarna. Därför satsar Moderaterna 6,1 miljarder till sjukvården. För Västerbotten innebär det ett välkommet tillskott på 158 miljoner. Till det föreslår vi en ny uppdaterad kömiljard som omfattar 3 miljarder. Vi behöver även prioritera det som är direkt vård och minska på annat.

Nu när sommarlovet närmar sig för den politiska majoriteten så även valdagen. Delårsrapporten blir på något sätt även ett bokslut för den här mandatperioden. Vi ser att det blivit fyra förlorade år för sjukvården.

Vi har haft en rödgrön regering som har höjt skatterna med 60 miljarder, höjt utgifterna med 100 miljarder och ändå försummat statens mest grundläggande uppgifter.

I landstinget är skatterna höjda runt 550 miljoner. Trots det så pekar underskottet i verksamheterna på 400 miljoner och vårdköerna är fördubblade.

Med eran förda politik de senaste åren har ni inte bara ätit upp vad som fanns på bordet. Ni har tömt skafferiet, ätit sig igenom förråden, låtit vårdköerna fördubblats, vårdplatserna minska, stressen bland medarbetarna ökat och allt utställt på kreditkort för kommande ny landstingsmajoritet.

Det är därför Sverige behöver en ny riktning och en ny landstingsmajoritet.

För oss moderater är det så självklart att när du är sjuk ska du få vård – inte en kölapp.

Av , , Bli först att kommentera 4

Västerbotten har till stora delar en väl fungerande hälso- och sjukvård som till viss del är världsledande. Detta tack vare personalens fantastiska insatser dag som natt. Däremot finns det flera stora utmaningar med kraftigt växande vårdköer, stress bland vårdens medarbetare, byråkrati, vårdplatsbrist och en primärvård som inte räcker till. Det måste åtgärdas.

 

För Moderaterna är att få bort vårdköerna valets viktigaste fråga. Vårdköerna har fördubblats under den här mandatperioden. Det är ett stort politiskt misslyckande. Tyvärr är Västerbotten ett av de län som vårdköerna är som längst. Få län har heller styrts lika länge av ett och samma parti.

 

I det valmanifest som Moderaterna har presenterat och går till val på är en politik för en skattefinansierad sjukvård av hög kvalitet som finns i hela länet med tre akutsjukhus utan vårdköer. En ambulanshelikopter i Lycksele och minst en hälsocentral i varje kommun. Vi vill ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens. För oss ska patienten alltid vara i centrum och få en vård utan köer.

 

Vi har fem prioriterade valfrågor. För det första vårdköerna ska bort. Vårdköerna har fördubblats de senaste fyra åren. Vi vill införa en ny och sammanhållen kömiljard för att korta köerna. Du ska få vård när du behöver det utan väntetider. För det andra måste vårdplatsbristen åtgärdas. Det behövs fler vårdplatser med rätt utbildad personal på länets sjukhus för att kunna ge en bra vård utan köer.

 

För det tredje krävs det mer patientarbete och mindre byråkrati. Fler beslut ska fattas av proffsen i sjukvården och färre av politiker. Sjukvårdens medarbetare ska få jobba med rätt saker. För det fjärde vill vi ge mer valfrihet och inflytande till patienter och vårdens medarbetare. Självbestämmande måste öka och det nära ledarskapet stärkas. Avslutningsvis för det femte vill vi se en förstärkt primärvård med en patientansvarig läkare. Vi ser att gruppen mest sjuka äldre skickas runt i vården idag till stort lidande och höga kostnader.

 

Personalflykt och brist måste lösas. Därför vill Moderaterna få plats för en strategi för att bli Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare. Den ska bland annat innehålla förslag för att skapa en långsiktigt hållbar och god arbetsmiljö, stödja utbildning och kompetensutveckling, en bättre löneutveckling för specialistutbildad vårdpersonal. Vi vill att det måste löna sig bättre att jobba när andra är lediga. Karriärstegar bör prövas för olika yrkeskategorier. Vill göra det enklare att arbeta efter 67 års ålder. Det goda och nära ledarskapet måste stärkas. Det behövs en schemaläggning för att möta vårdens behov och bättre arbetsvillkor. Vi vill låta fler kompetenser ta plats inom vården för att avlasta vårdens legitimerade vårdarbetare, all personal ska få jobba på toppen av sin kompetens. Till det behövs det en bättre introduktion för nya medarbetare samt fler kliniska karriärvägar. Vi är övertygade om att vi kan bryta den negativa trenden med en ny personalpolitik.  

 

Vi vet att vården behöver mer resurser för att klara de framtida utmaningarna. Därför satsar Moderaterna 6,1 miljarder till sjukvården. För Västerbotten innebär det ett välkommet tillskott på 158 miljoner. Till det föreslår vi en ny uppdaterad kömiljard som omfattar 3 miljarder. Den ska ta tillvara på tidigare erfarenheter och bli ännu mer effektiv och träffsäker. Vi vill få på plats en ny nationell cancerstrategi, en stärkt förlossnings- och mödravård i hela landet samt bättre villkor för sjuksköterskor som vidareutbildar sig. En satsning på att korta köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt en nationell primärvårdsreform för att stärka den nära vården.

 

Ett av vårdens allra mest växande problem är den växande byråkratin som medför att vårdens personal inte träffar patienter. För att bryta det krävs krafttag såväl lokalt som nationellt. Vi är övertygade om att vården blir bättre när beslut fattas av profossen i sjukvården och färre av politiker.

 

Vi tar kampen för vården. Vi vill att du ska känna dig trygg om du blir sjuk. När du blir akut sjuk ska du veta att en ambulans kommer i tid. Du ska veta att du får bästa möjliga sjukvård av högsta kvalité när du behöver den och utan att hamna i en vårdkö. Vi moderater har inte alla lösningar på sjukvårdens problem men vi har en genuin vilja att diskutera och ta till oss goda förslag om hur vården ska bli bättre och komma fler till del. 

 

Moderaterna söker tillsammans med partierna i Alliansen förtroendet att ta över styret av hälso- och sjukvården i Västerbotten efter den 9 september i år. Vi vill medverka till att åstadkomma breda lösningar som är ekonomiskt hållbara på lång sikt och garanterar en trygg, rättvis och jämlik hälso- och sjukvård i hela länet. För oss moderater är det så självklart att när du är sjuk ska du få vård – inte en kölapp.

 

 

Förändringen av den högspecialiserade vården måste ske ansvarsfullt

Av , , Bli först att kommentera 4

Förra veckan skrev jag tillsammans med sju andra ledamöter i rikssjukvårdsnämnden en debattartikel om vår syn på den fortsatta processen för den högspecialiserade vården. Inte minst mot bakgrund av Dokument inifrån dokumentär Den stora sjukhusstriden. En dokumentär som går till hårt angrepp mot grunden i Måns Rosens utredning som sedan låg till grund för den nya lagen och processen för hur högspecialiserad vård ska nivåstruktureras.

 

Läs hela artikeln här

 

Eller här nedanför:

För en tid sedan sändes programmet ”Den stora sjukhusstriden” i SVT:s Dokument inifrån. Det visade på ett balanserat sätt svårigheterna med utvecklingen av sjukvården. Vilken vård ska bedrivas decentraliserat och vilken vård krävs det att man koncentrerar till färre enheter? Vad ska styra den utvecklingen, vad vet vi om betydelsen av volym i vården?

I det andra programmet så framkom det att den kvantitativa beräkningen i utredningen ”Träning ger färdighet” av Måns Rosén byggde på tveksamma grunder och överdrev antalet människor som riskerar att dö beroende på bristande koncentration av vården. Detta har så klart väckt stor debatt eftersom såväl regeringen som riksdagen byggde sina beslut om utveckling av Rikssjukvården på dessa bedömningar i utredningen. Det är emellertid inte det stora problemet. Snarare handlar det om att den nya nationella processen bygger på helt fel idé om utveckling av sjukvården.

Svensk sjukvård har i internationell jämförelse väldigt goda resultat, i synnerhet den högspecialiserade vården. Tyvärr låter det annorlunda i den nationella diskussionen. Dessa goda resultat har vi nått inom ramen för de 21 huvudmännen och starkt professionellt fokus på kvalitetsutveckling, till exempel genom arbetet med kvalitetsregister som är en unik tillgång i Sverige. Det har också skett genom en stegvis förändring, med många små förbättringar och förändringar ute i vården och mellan landsting. En utveckling som förstärkts genom användandet av öppna jämförelser om vårdresultat och kvalitetsuppföljning. Det som givit kvalitet har handlat om ständig kvalitetsutveckling, inte volymen i sig.

Men den diskussion som drivit debatten om att koncentrera mer vård har oftast handlat om att förändringarna sker för långsamt. Kritik har riktats mot den tidigare rikssjukvårdsnämnden, att den tagit för få beslut och att alla beslut tagit för lång tid och varit för byråkratiska. Men i grunden har denna mer långsamma utveckling stämt väl överens med hur svensk sjukvård nått sin mycket höga kvalitetsnivå som är i världsklass. Det är inte igenom radikala strukturförändringar vården blivit allt bättre, det är stegvis genom långsiktighet och ständig förbättring.

I första hand är det önskvärt att nivåstrukturering sker genom att professionen inom sig kommer överens. Om så inte blir fallet och där det finns goda skäl till att göra en nivåstrukturering är det klokt med en nationell process. En del har ju väckt frågan att Riksdagens beslut om ny modell för rikssjukvården ska rivas upp. Det tror vi är fel väg att gå. Men den beslutade processen behöver få mer tid på sig för förberedelser, fördjupad analys och ett mindre omfattande uppdrag. Den tidsplan och volym som den nya nämnden ska hantera är orimlig. I stället är det av största vikt att fokus hamnar där det skulle göra störst skillnad i ökad kvalitet.

Vi måste lämna iden om att hastigt strukturera om svensk högspecialiserad vård, i stället bör vi anpassa den till en fortgående kvalitetsdriven process. Det är viktigt att vi tar vara på en välfungerande universitetssjukvård i hela landet och ger den förutsättningar att utvecklas och inte slår sönder något som i grunden fungerar mycket väl.

Vi är stolta över kvaliteten i svensk sjukvård. Samtidigt vet vi att den ständigt kan bli bättre. Den förändringen sker inte genom förhastade beslut utan genom stegvisa förbättringar. Den nya strukturen som kommit på plats måste få tid, resurser och helt andra förutsättningar att göra ett bra jobb som ligger i linje med vad som historiskt sätt satt svensk högspecialiserad sjukvård i världsklass.

Ledamöter i rikssjukvårdsnämnden:

Christer Jonsson (C), Sydöstra sjukvårdsregionen
Nicklas Sandström (M), Norra Sjukvårdsregionen
Marie Ljungberg Schött (M), Stockholms sjukvårdsregion
Stefan Lamme (M), Södra sjukvårdsregionen
Ingrid Lennerwald (S), Södra sjukvårdsregionen
Harriet Hedlund (S), Norra sjukvårdsregionen
Marie-Louise Forsberg Fransson (S), Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Börje Wennberg (S), Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

 

Oroväckande utveckling av antalet läkemedelsprövningar minskar

Av , , Bli först att kommentera 1

Antalet startade läkemedelsprövningar i Sverige halverades mellan 2004 och 2016. Detta visar Forska Sveriges årliga lägesrapport. Lägesrapporten 2018 visar att de totala investeringarna i forskning och utveckling i Sverige har minskat från 3,9 procent av BNP år 2001 till 3,26 procent år 2016. Anledningen till nedgången är att företagens investeringar i forskning och utveckling, som andel av BNP, minskade med 25 procent under samma period. Det kan jämföras med Danmark som hade en ökning med 19 procent.

Att antalet studier minskar är allvarlig utveckling och kan på sikt hota Sveriges placering som föregångsland när det gäller utvecklingen inom hälso- och sjukvården. Det bidrar även till att färre patienter får tillgång till nya och effektiva läkemedel.

På NUS får jag många gånger höra att det är ett påtagligt problem med läkemedelsprövningar. Inte minst att hitta tillräckligt många patienter men även personalens tid för att jobba med detta. Här behöver ny högskole- och forskningsminister ta tag i detta efter valet men även regionalt behövs förutsättningarna förbättras för att kunna i partnerskap delta i dessa studier.

En landstingsekonomi i fritt fall

Av , , 6 kommentarer 11

Idag hanterar landstingsstyrelsen den ekonomiska rapporten för de fyra första månaderna. Något med önskvärd tydlighet framgår är att ekonomin är i fritt fall och den politiska ledningen står helt handfallna inför det faktumet.

Delårsrapporten påvisar att ekonomin för landstinget är i fritt fall. Västerbottens läns landsting redovisar per april ett negativt resultat på 188 miljoner kronor vilket innebär ett underskott mot budget på 136 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader visar ett underskott mot budget på 163 miljoner efter april månad. Störst underskott har Hälso- och sjukvårdsnämnden som gör ett underskott på 111 miljoner. Till det har vi rekordlånga vårdköer.

 

Från Alliansen är var vi mycket kritiska till det svaga politiska ledarskapet som ytterst är ansvarig för situationen. Vi valde att framhålla våra synpunkter i följande yttrande:

 

Särskilt yttrande 

 

Landstingsstyrelse 2018-06-07

 

Delårsrapport per april 2018

 

Delårsrapporten speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under de fyra första månaden 2018 i förhållande till fastställd budget och landstingsplan.

 

Allians för Västerbotten vill även detta år framhålla de insatser som personalen gjorde under den här perioden. Personalens insatser har under perioden varit mycket goda utifrån de förutsättningar som funnits vilket leder fram till de medicinska resultat som vi som länsbor kan vara mycket stolta över.

 

Delårsrapporten påvisar att ekonomin för landstinget är i fritt fall. Västerbottens läns landsting redovisar per april ett negativt resultat på 188 miljoner kronor vilket innebär ett underskott mot budget på 136 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnader visar ett underskott mot budget på 163 miljoner efter april månad. Störst underskott har Hälso- och sjukvårdsnämnden som gör ett underskott på 111 miljoner.

 

Prognosen för 2018 avseende verksamhetens nettokostnader bedöms till ett underskott mot budget på 300 miljoner kronor. Prognosen förutsätter att planerade åtgärdsplaner genomförs samt att de ytterligare åtgärder som beslutats om under maj månad ger en ytterligare minskning på två procent.

 

Den mycket höga nettokostnadsutveckling som präglade andra halvåret 2017 har fortsatt även nu under 2018. Per april var nettokostnadsutvecklingen för hela koncernen på 9,0 procent. Jämfört med grannlänen så har Västerbotten allra högst nettokostnadsutveckling.  Alliansen är mycket oroad över den här utvecklingen som genast måste brytas för att inte skjuta allt för stora problem framför sig.

 

Det är djupt oroande att verksamheterna år efter år går med underskott och kostnadsutvecklingen är i dagsläget ohållbar. Det framgår tydligt att det som räddar det ekonomiska resultatet är finansnettot genom omplaceringar av aktieportföljen.

 

Det måste vara så att verksamheten ska vara långsiktigt ekonomiskt hållbar och önskvärt vore att eventuellt finansnetto ska kunna placeras för investeringar och bättre tider, inte täcka upp verksamhetens underskott.

 

Precis som årsredovisningen framhåller har tillgängligheten blivit sämre än under föregående år. Ett genomsnitt på 84 procent av patienterna fick sitt besök hos läkare i primärvården inom sju dagar. För fyra år sedan var siffran 90 procent. Andel personer som väntar på första läkarbesök inom den specialiserade vården inom vårdgarantin i april uppfylls till endast 79 procent. Andel personer som väntar på operation/åtgärd inom den specialiserade vården inom vårdgarantin ligger ännu lägre på 60 %, vilket också är mycket kraftig försämring jämfört med förra året då andelen låg på 66 procent.

 

Kostnader för köp av personaltjänster är, främst så kallade stafettläkare fortfarande allt för höga. Det har skett ett trendbrott på ökningen men den totala kostnaden måste ned.

 

Årsredovisningen visar att för att vi ska få en trygg och skattefinansierad vård, behövs en politik med mer pengar till sjukvården. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården befinner sig i krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till. Därför är vi fortsatt starkt emot försöket med arbetstidsförkortning, som både är dyrt och ineffektivt. Landstingets kärnverksamhet – sjukvård – måste prioriteras högre och annat behöver stå tillbaka.

 

Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal samt för att få en ekonomi i balans.

 

Allians för Västerbotten

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Marianne Normark (L)

Gruppledare

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Birgitta Nordvall (KD)

Gruppledare

Stärkt primärvård är viktig – Nergårdh utredning är ett positivt steg framåt

Av , , Bli först att kommentera 3

I fredag presenterade Anna Nergårdh del två av sin utredning Samordnad utveckling för god och nära vård. Det kom goda förslag om att staten ska finansiera specialistutbildning för 1 250 allmänläkare under en nioårsperiod och primärvården vara tillgänglig mellan klockan 7 och 22. Hon förtydligar vikten av att primärvården ska utgöra navet i den svenska hälso- och sjukvården. Där föreslår utredningen att uppdraget ska konkretiseras i en förordning där kraven på primärvården blir att:

tillhandahålla de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som ingår i grunduppdraget

hantera brådskande hälso- och sjukvård inom uppdraget

ha en mycket god tillgänglighet

följa upp genom att rapportera till nationella väntetidsdatabasen

erbjuda fast läkarkontakt

patientansvar för fast läkarkontakt

bedriva forskning

ha en samordnande roll

tillhandahålla förebyggade insatser

tillhandahålla rehabiliterande åtgärder.
Jag kan bara dela hennes synpunkt att det inte är något enskilt förslag som kommer att förbättra situationen för primärvården i sin helhet. Det behövs en rad förslag såväl nationellt som regionalt. Från Moderaterna har vi bland annat föreslagit behovet av en nationell primärvårdsreform som tydliggör att det ska finnas en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam.

För att Nergårds utredning ska bli verklighet behövs det politisk handlingskraft såväl nationellt som lokalt. Just nu saknas tyvärr detta.

 

Vårdpersonalens situation måste bli bättre!

Av , , Bli först att kommentera 2

När vi moderater lyssnar på vårdens medarbetare är det tydligt att det finns en stark känsla av att inte räcka till. Det finns en tydlig stress över att behöva göra allt mer och behöva springa allt fortare.

Vi ser att vårdpersonal inte får jobba med det man är utbildad till. Det är ineffektivt och bidrar till en dålig arbetsmiljö. Vårdens personal förtjänar en bättre arbetsmiljö!

Vi moderater vill göra något åt detta med en politik som förbättrar arbetsmiljön, skapar fler karriärvägar och att alla vårdens medarbetare får jobba med det man faktiskt är utbildad till.
Från Moderaterna vill vi ta fram en strategi för att bli Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare. Som bland annat innehåller:

– En långsiktigt hållbar och god arbetsmiljö
– Det ska löna sig bättre att utbilda och kompetensutveckla sig.
– Bättre löneutveckling för specialistutbildad vårdpersonal.
– Det måste löna sig bättre att jobba när andra är lediga
– Individuellt satta löner som är konkurrenskraftiga.
– Generell höjning av ob-tilläggen.
– Karriärstegar bör prövas för olika yrkeskategorier. Göra det enklare att arbeta efter 67 års ålder
– Arbeta med schemaläggning för att möta vårdens behov och bättre arbetsvillkor
– Låta fler kompetenser ta plats inom vården för att avlasta vårdens legitimerade vårdarbetare.
– All personal ska få jobba på toppen av sin kompetens
– En bättre introduktion för nya medarbetare
– Skapa fler kliniska karriärvägar i vården
– Stärka det goda och nära ledarskapet i sjukvården genom bland annat utbildning och mentorprogram.

Vi vill dessutom stärka det lokala ledarskapet på länets tre sjukhus. Lycksele och Skellefteå behöver en lokal platschef. En översyn av länskliniker behöver göras.

En ny politisk ledning skulle på allvar kunna göra skillnad för att förbättra situationen för vårdens medarbetare. Ytterst avgörs det den 9 september i år.