M instämmer med länets socialchefer i den hårda kritiken mot Region Västerbotten om att vårdkrisen även drabbar kommunerna

Länets socialchefer skrev i en gemensam och unik debattartikel i länets tidningar om att vårdkrisen i regionen även påverkar länets kommuner. De skriver bland annat följande ”Vi önskar därför att den debatt som handlar om sjukvårdens brist på både vårdplatser och personal även inkluderar kommunerna. Att vårdövervältringens konsekvenser synliggörs och att eventuella framtida politiska åtgärder tar hänsyn till kommunernas utmaningar att bemanna, vårda tryggt och säkert.” Länets socialchefer har aldrig förr kritiserat regionen på det sättet offentligt.

Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition, instämmer helt i den kritik som länets socialchefer riktar mot regionen. Sandström menar att det är samma kritik som han har mot styrande och ansvariga socialdemokrater i regionen som han menar monterat ned sjukvården och att konsekvenserna av det är antalet vårdplatser är rekordfå.

• Sandström menar att S-ledningen har låtit den administrativa överbyggnaden breda ut sig medan den faktiska vården fått krympa. Antalet vårdplatser har minskat dramatiskt de senaste åren, vilket har mer att göra med personalbrist och sparförslag än att vården har utvecklats. Bristen på vårdplatser medför även att många planerade operationer behövts ställas in.

Därför har Moderaterna i regionen presenterat ett åtgärdspaket som innebär att de vill spara på administration, överbyggnad och ej vårdnära verksamheter för att prioritera vården. De vill satsa på vårdpersonal som jobbar patientnära, bättre arbetsmiljö och en stärkt primärvård. På så vis kan de få fram fler vårdplatser samt därmed även få ett slut på övervältringen av medicinsk ej färdigbehandlade till länets kommuner.

Bakgrundsinformation för att förstå vårdplatsbristen

Antalet disponibla vårdplatser för patienter som behöver sjukhusvård (somatisk) var utifrån regionens vårdplatssystemet Pluto den 22 augusti var totalt 403 tillgängliga vårdplatser på länets tre sjukhus. Av dessa totala antal vårdplatser fanns det få lediga och sjukhusen hade redan cirka 30 överbeläggningar den dagen. Det är dessa vårdplatser som exempelvis kirurgi, ortopedi och medicin kan använda för att vårda sina patienter på. Dessa för dagen 403 vårdplatser ska även räcka till för den norra sjukvårdsregionens patienter som har behov av specialiserad sjukhusvård på NUS.

Det finns fler vårdavdelningar på sjukhusen i form av BB, rättspsykiatri, psykiatri samt intensivvårdsplatser. Det är vårdplatser som inte är lämpliga att vårda sjuka patienter som har fått exempelvis ett benbrott, multisjuka äldre eller återhämtning från en planerad operation utan måste finnas tillgänglig för de patienter som har behov av just den vården. Dessa vårdplatser ingår inte heller i sjukhusens system för satellitpatienter/hantering av överbeläggningar.  Antalet chefer i Region Västerbotten var strax innan sommaren 492, vilket är 41 fler än 2018 (Regionens egen personalstatistik). Resultatet blir detsamma om man räknar in psykiatrin i antal vårdplatser. Vårdplatserna på sjukstugorna är inräknad i statistiken.

Det är alltså dessa för dagen, 22 augusti, 403 vårdplatser som vårdpersonalen har att använda för att klara sitt uppdrag. Det är alltså detta som får konsekvenser som ansvariga läkare beskriver som patientfarlig och som länets kommuner menar på att patienter skrivs hem alldeles för tidigt. Det menas ibland att länet har många vårdplatser sett per 100 000 innevånare. Det bygger då på att samtliga fastställda (alltså inte disponibla och tillgängliga vårdplatser) räknas in i statistiken likaså exempelvis rättspsykiatri och annan verksamhet till ett regionuppdrag för hela Norrland. Västerbotten har alltså ett stort universitetssjukhus givet en liten befolkning. Men uppdraget är alltså för hela norra sjukvårdsregionens patienter. Så att jämföra vårdplatser per 100 000 innevånare blir att jämföra äpplen mot päron.

De förslag Moderaterna presenterar i sitt åtgärdspaket för att få fler vårdplatser

• Spara 200 miljoner kronor på administration, överbyggnad och ej vårdnära verksamheter för att prioritera vården.
• En stor personalsatsning på 70 miljoner som ska gå till en utökad lönepott, personalfond, karriärvägar samt förbättrad arbetsmiljö på vårdavdelningar med hög vårdtyngd.
• 100 miljoner till vårdavdelningarna för att korta de långa vårdköerna.
• Avdelningarna och chefer ska ha mer makt och ansvar över beslut och ekonomi.
• Det ska löna sig bättre att utbilda och kompetensutveckla sig och alla yrkesgrupper ska ha fler karriärvägar.
• Bättre löneutveckling för specialistutbildad vårdpersonal.
• Stopp för överföring av administrativa arbetsuppgifter till vårdpersonal.
• Överväg att alla vårdchefer jobbar en del av sin tid ute i verksamheten.
• Fler öppna vårdplatser samt för intermediärvård (mellanvårdsform) och en utskrivningsavdelning.
• Satsningar på primärvården så att patienter får vård där och inte behöver komma till sjukhusens akutmottagningar i onödan.
• Bättre samverkan mellan region och kommunernas äldreomsorg för att förhindra onödiga inskrivningar av multisjuka äldre som kan bättre vårdas vid sitt särskilda boende om de får rätt medicinskt stöd från regionen.