Kategori: tillgänglighet

Risk för sommarstängt på BB i Umeå – vad gör (S)?

Av , , Bli först att kommentera 4

Utifrån bristen på barnmorskor hotas nu BB vid Norrlands universitetssjukhus av sommarstängning för omföderskor. Det är då tänkt att de i stället ska förlösa i Skellefteå eller i Lycksele.

Trots att problemet med bristen på barnmorskor varit känt i flera år har inte den socialdemokratiska styrda regionen lyckats lösa problemet med rekrytering, arbetsmiljö och löneutveckling. Detta trots att vi har ett universitetssjukhus i en av Sveriges största städer.

Det här är mycket illa skött av Socialdemokraterna.

Moderaterna vill:

  • Bättre villkor för specialistsjuksköterskor under utbildningen.
  • Fler utbildningsplatser på barnmorskeutbildningen.
  • Även barnmorskor måste kunna ta ut sin sommarsemester varje år.
  • Alla länets tre BB ska vara öppet även på sommaren.

Vårdförbundet kritiserar S,V, MP och SD ”vård-projekt”

Av , , Bli först att kommentera 5

I en artikel i dagens Aftonbladet kritiserar Vårdförbundet i Västerbotten Regionen som använder de statliga pengarna som uppgår till 108 mkr för uppskjuten vård till ett projekt istället för att tillföra det till verksamheten. Vårdförbundets ordförande i länet säger så här i artikeln ” — Våra medlemmar sliter så oerhört hårt och har inte kunnat få ut full semester, ställt om hela arbetet och arbetat i fronten det senaste året. Att kliva in i en pandemi och vara slutkörd redan innan har ställt stora krav på Vårdförbundets medlemmar. Att då inte använda dessa statliga medel till det pengarna är avsatta för, är under all kritik, säger Jenny Olsson.”

Från M, C, L och KD tror vi inte på fler projekt utan valde att i stället tillföra Hälso- och sjukvårdsnämnden dessa pengar. Vi är övertygade om att sjukvården behöver tydligare prioriteringar, satsningar på kärnverksamheten och mindre av projekt.

I debatten har det hävdats att det upplägg som den politiska majoriteten med stöd av SD valt att göra även används i Västra Götalandsregionen. Det stämmer inte. Deras regionstyrelse betalar ut medlen till sjukhusen efter minskade köer. Där finns det inte heller någon politisk tillsatt referensgrupp som är fallet i Västerbotten.

Regionen behöver verkligen en ny ledning som värnar vårdens kärnverksamhet och har förmåga att lyssna på personalen.

Det är bara när vi har ordning och reda på ekonomin som vi har råd med satsningar

Av , , Bli först att kommentera 2

Region Västerbotten har i många avseenden en välfungerade hälso- och sjukvård. Framför när väl patienten väl får vård. En av utmaningarna som regionen har är de allt för långa vårdköerna. Vårdköer som vuxit sig allt längre på grund av pandemin. En annat mycket stort problem är att de ytterst ansvariga för vården i länet (inklusive förutsättningarna för en god personalpolitik) nämligen socialdemokratin skjutit de ekonomiska problemen framför sig. Stora sparpaket har lanserats genom åren men följsamheten till dessa har varit tämligen låg. Många gånger under hälften av det som var tänkt att åtgärdas har faktiskt genomförts. Den uppskattning som ekonomiavdelningen på regionen gör är att det strukturella underskottet är mellan 220-280 miljoner kronor. När det gäller kommande tio års investeringar så är sju av 15 miljarder ofinansierade.

Med den insikten och viljan att inte skjuta problemen framåt i tid väljer vi från M, C, L och KD att sätta ett ekonomiskt mål på omställningen av nära vård på sammantaget 60 miljoner. Det handlar kortfattat att flytta vårdkonsumtion på en lägre och mer kostnadseffektiv vårdnivå. Till det skalar vi bort 51 miljoner i sådant som inte är direkt vård. Sammantaget har vi förslag på 111 miljoner mer i strukturella åtgärder än S, V och MP. Genom att prioritera vård före annat och öka tempot i omställningen av Nära vård kan vi också frigöra medel till den direkta hälso- och sjukvården. I Alliansens förslag avsätts 105 miljoner till Hälso- och sjukvårdsnämnden för att jobba bort vårdköerna och vårdskulden när så väl pandemin är över och det är möjligt. Sammantaget tillför vi Hälso- och sjukvårdsnämnden för i år 40 miljoner mer än den rödgröna majoriteten.

Vi kan visa på att vi gör nödvändiga prioriteringar till den direkta sjukvården. Det är i grund och botten bara genom en ansvarsfull och långsiktig ekonomisk politik som det går att skapa förutsättningar för att fortsätta utveckla vården och göra satsningar på vårdens hjältar – nämligen vårdens medarbetare.

Ökad arbetslöshet ger mindre pengar till vården

Av , , Bli först att kommentera 2

Tyvärr ser vi att arbetslösheten ökar alarmerande mycket. Antalet långtidsarbetslösa är nu fler än antalet invånare i Umeå samt 30 000 personer till. Det är inget annat än ett katastrofalt misslyckande av regeringen, som inte kan skyllas på pandemin eftersom de stått utan arbete redan innan krisen.

Det behöver inte vara så här. Utvecklingen går att bryta. Moderaterna vill bland annat se nystartsjobb för de allra längst från arbetsmarknaden, bryta passiviteten genom heltidsaktiviteter som exempelvis praktik samt införa en jobbpremie så att den som varit bidragsberoende länge får upp till 2500 kr mer i månaden när den börjar jobba. Den dystra utvecklingen går att vända!

Utöver att arbetslöshet är nedbrytande för den enskilda människan drabbar det även möjligheten att finansiera välfärden. En hög arbetslöshet belastar de offentliga finanserna med minskade skatteintäkter och ökade bidragskostnader. Den svaga tillväxten gör att nya utgifter eller satsningar bara kan finansieras med lån eller omprioriteringar.  All politik som vill tillföra resurser till välfärden, polisen eller annan offentlig verksamhet behöver därför:

1) Klara jobben bättre

2) Öka tillväxten

3) Skära ner i annan offentlig verksamhet

Att höja skatterna är inte möjligt utan att ytterligare öka arbetslösheten och lägga press på tillväxten. Det är mot den bakgrunden. Det är nödvändiga prioriteringar för att skapa förbättringar som kan komma alla till del. Därutöver är det hög tid att dra åt svångremmen kring den statliga byråkratin och vrida åt bidragskranen. Det skulle göra att samhället fungerar bättre och att resurser frigörs till exempelvis fler poliser och mer tillgänglig vård. Bara genom fler arbetade timmar går det att finansiera hälso- och sjukvården i Västerbotten.

Landets längsta vårdköer inom BUP borde göra S lite mer ödmjuka

Av , , Bli först att kommentera 2

I mandatperiod efter mandatperiod har köerna till BUP i Västerbotten varit katastrofalt långa. Ständigt en av landets längsta. Nyligen gick tre ledande socialdemokrater i länet ut i starkt försvar för hur de hanterar de långa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin i länet.

Det är dock tydligt att S saknar lösningar när felaktigheter och skrämseltaktik kring hur vårdval inom BUP skulle fungera är det enda som återstår. I Region Kronoberg har man infört ett vårdval inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Där har en av lösningarna som vi föreslår prövats och minskat köerna med en tredjedel.

Alliansens förslag för kortare köer och snabbare vård inom BUP:

  • Ökade resurser för att korta köerna på BUP samt stärka ungdomshälsan.
  • Ett vårdval inom BUP så att fler aktörer kan etablera och erbjuda vård.
  • Avskaffat remisskravet till BUP så att riktigt akuta ärenden inte riskerar att fastna på fel vårdnivå
  • En översyn för att minska byråkratin så att personalen på BUP ska kunna träffa fler patienter.

Förstärkta resurser krävs till den direkta sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 4

Det är viktigt att slå fast att Region Västerbotten hade riktigt stora och utmanande problem redan innan pandemin. Dessa problem har förvärrats i och men en lång och utdragen pandemi. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort utan är fortsatt alldeles för långa. Arbetsmiljö och regionens förmåga att jobba för att bli en mer attraktiv arbetsgivare har inte kunnat prioriteras. Däremot har pandemin inneburit att omställningen till en ekonomi i balans försvårats. Det strukturella underskottet är mellan 220-280 miljoner kronor. När det gäller kommande tio års investeringar så är sju av 15 miljarder ofinansierade. Det är oansvarigt att fortsätta att skjuta problem framför sig som rödgröna majoriteten fortsätter att göra.

Med den insikten och viljan att inte skjuta problemen framåt i tid väljer vi från M, C, L och KD att sätta ett ekonomiskt mål på omställningen av nära vård på sammantaget 60 miljoner. Det handlar kortfattat att flytta vårdkonsumtion på en lägre och mer kostnadseffektiv vårdnivå. Till det skalar vi bort 51 miljoner i sådant som inte är direkt vård. Sammantaget har vi förslag på 111 miljoner mer i strukturella åtgärder än majoriteten. Genom att prioritera vård före annat och öka tempot i omställningen av Nära vård kan vi också frigöra medel till den direkta hälso- och sjukvården.

I Alliansens förslag avsätts 105 miljoner till Hälso- och sjukvårdsnämnden för att jobba bort vårdköerna och vårdskulden när så väl pandemin är över och det är möjligt. Sammantaget tillför vi Hälso- och sjukvårdsnämnden för i år 40 miljoner mer än den rödgröna majoriteten.

Det krävs ett nytt ledarskap för en bättre sjukvård i hela länet

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi befinner oss mitt i en världskris och en rådande coronapandemi som vi inte varit med om på årtionden. Västerbotten har drabbats hårdare under senhöst och vinter än vid första utbrotten i våras. Vårdens medarbetare har det riktigt ansträngt just nu vilket kommer att ha bestående effekt för en lång tid framöver. Något som är positivt är att vaccineringen påbörjats. De direkta och indirekta effekterna av coronapandemin kommer att prägla Region Västerbotten under mycket lång tid framöver. Det gör att arbetet med att komma till rätta med det strukturella underskottet motsvarande 220-280 mkr blir ännu tuffare. Förutom en tuffare arbetsmiljö för vårdens medarbetare har även vårdskulden ökat som ett resultat av pandemin.  Det finns några få ljusglimtar i form av bättre samarbete, digitalisering, effektivisering av olika processer som kan överföras till vardaglig verksamhet.

 

Det går inte längre att blunda för verkligheten att sjukvården i länet har kraftiga problem med ekonomin. Från Alliansen kan vi inte nog understryka att för att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och utveckling är det viktigt att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Vi väljer att inte skjuta utmaningar framför oss. Från våra partier har vi under flera års tid presenterat förslag på reformer och prioriteringar för att vända utvecklingen. Det är ingen tvekan om att det krävs kraftfulla åtgärder.

 

Vi har lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten. Pandemin har visat att läkarmedverkan i kommunernas äldreomsorg måste stärkas, därför väljer vi att göra en riktad satsning på det samt stärka primärvården ytterligare. En av de åtgärderna är en primärvårdsreform med riktade satsningar på primärvården samt en snabbare omställning till Nära vård. En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till en lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

 

Vårt vidsträckta län innehåller stora glesbefolkade områden som ställer särskilda krav på hälso- och sjukvårdens utformning. Det krävs en god och nära vård med starka hälsocentraler och sjukstugor, ambulans, akutsjukvårdsplatser, mobila lösningar och distansöverbryggande teknik. Öppettiderna på länets hälsocentraler behöver förlängas. Digitala lösningar och hälsocentralerna ska vara första linjens vård för de som inte har ett akut behov av avancerad sjukvård. Genomförandet av en god och nära vård kommer att ge medborgare en mer tillgänglig vård samtidigt som det är resurseffektivt, en omställning mellan sjukhusvård och primärvård måste prioriteras tydligare. En god och nära vård kan säkerställas om vi får en fungerande samverkan i regionen kring vård och hälsa.

 

Arbetsmiljön måste förbättras så regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste tillskapas, ledarskapet stärkas och fortbildning måste vara en självklarhet i det livslånga lärandet. Arbetet mot den psykiska ohälsan måste stärkas, inte minst i gruppen barn och unga.  Arbetet för jämställdhet inom alla regionens ansvarsområden ska vara prioriterat och transparent.

 

Region Västerbotten har även ett viktigt ansvar för den regionala utvecklingen i länet. Ett hållbart och innovativt tillväxtarbete är viktigt och det är genom tillväxt som skatteintäkterna i Västerbotten kan öka. För att regionen ska vara attraktiv och få goda förutsättningar krävs både regional utveckling och en god hälso- och sjukvård. Båda är beroende av varandra. Effekterna av pandemin riskerar tyvärr att slå ut många mindre företag och det kommer att krävas insatser för dessa företag i vår region. Det behöver bli fler företagare i hela länet och även inom välfärden. Vi vill göra det enklare för mindre företag att etablera sig – valfrihet oavsett var i länet man bor.

 

Om vi ska åstadkomma en bättre utveckling av vårt län krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Regionens grundproblem är att maktinnehavet med mer än 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att våga pröva nya lösningar. Med vårt förslag till tilläggsbudget för Region Västerbotten kan vi ta ett första viktigt steg mot en bättre sjukvård i hela länet. Vår vilja är att du som medborgare ska kunna känna dig trygg i att det finns tillgång till sjukvård i hela länet.

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Hur minskar vi vårdgapet mellan kommun och region?

Av , , 2 kommentarer 3

Coronapandemin har synliggjort behovet av att stärka den medicinska kompetensen inom den kommunala hälso- och sjukvården samt samverkan med regionens läkarmedverkan. Det gäller särskilt gruppen multisjuka, oftast äldre, som har stora behov av en sammanhållen vård och omsorg. Här är behovet som störst av samordning mellan och inom respektive organisation. Det är framför allt mellan kommun och regionen som problemet är som störst. Allt för ofta är såväl vård som omsorg okoordinerad och fragmentiserad. Detta är tyvärr inget nytt problem utan funnits länge och även något jag berört här på min blogg  och på debattplats vid flera tillfällen.

Från Moderaternas sida har vi under en mycket lång tid påtalat bristen av samverkan mellan länets kommuner och regionen. Dels har kritiken handlat om att medicinskt färdigbehandlade patienter blir kvar på sjukhuset i onödan. En annan del av kritiken har handlat om att patienter bollas runt mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal äldreomsorg. Ett bollande som leder till att patienter faller mellan stolorna och skapar lidande när ingen har helhetsansvaret. Något annat som även påtalats är det juridiska hindret som omöjliggör sammanhållen journalföring. Vårdpersonal i regionen och kommunen kan helt enkelt inte läsa varandras journaler fast det hade varit bäst för den enskilde patienten eller brukaren. Det finns goda skäl att stärka upp arbetet med en individuell planering som kombineras med geriatrisk bedömning, stöd och utbildning till patienter och anhöriga. Dessutom att det sker en uppföljning av patienten efter utskrivning, framför allt genom primärvården. Andra konkreta åtgärder som måste komma på plats eller förstärkas är ökad användning av teknik i samband med utskrivning, såsom videomöten samt en fast läkarkontakt med ett tillhörande vårdlag i primärvården.

Även om gruppen till antal är liten så är det viktigt att komma ihåg att de står för betydande andel av den samlade vårdkonsumtionen. Cirka fem procent av befolkningen konsumerar mer än 50 procent av vårdens resurser. Här finns en av de största möjligheterna att effektivisera och få en lägre kostnad samtidigt som det går att skapa bättre vård och omsorg för den kroniskt sjuka patienten. Snittåldern för inflyttning på ett särskilt boende är till exempel vid Umeå kommun 87 år. I genomsnitt, om även servicehus räknas in, stannar en brukare i 1,7 år. Med beaktande av hur mycket sjukvård som krävs för dessa brukare är frågan om hur ändamålsenligt de organisatoriska stuprören är mellan de olika huvudmännen är. Om inte annat behöver frågeställningen problematiseras. Ett exempel är att runt hälften de kvinnor som är 80 år och äldre skrivs in igen på sjukhus inom 30 dagar trots att det individen ansetts varit medicinskt färdigbehandlad. (Socialstyrelsen 2017). Samma rapport visade på att strax under tio procent var inskrivna på sjukhus två eller fler gånger de sista 30 dagarna i livet. Detta vansinniga bollande fram och tillbaka är många gånger orsakat av stora brister i samverkan mellan sjukhusvården, primärvård och kommunernas vård och omsorg. Detta måste brytas!

Ibland lyfts det i debatten om att bara mer resurser i sig skulle lösa de redogjorda problemen. Som bilden visar har svensk äldreomsorg och hälso- och sjukvård relativt sätt andra OECD-länder mycket resurser. Det var alltså inte relativt andra länder en ekonomisk resursbrist som orsakade att så många dödsfall inom äldreomsorgen i Sverige.

En av grunderna till att uppdelningen ser ut som den gör är 1992 års Ädelreformen som förflyttade sjukhemmen från landstingen till kommunerna. Även ansvaret för funktionshinder (LSS) överfördes 1994. Året därpå förflyttades även den psykiska långtidsvården över till kommunerna. Dessa reformer ska ses i ljuset av den lågkonjunktur Sverige befann sig i början av 90-talet vilket skapade ett tryck på offentlig sektor att hålla ned kostnaderna.  Den 1 september 2013 övertog länets kommuner ansvaret för hemsjukvården. I och med båda dessa förändringar i ansvar har kommunerna ett mycket stort åtagande för vård och omsorg.

Finland har åtminstone funderat kring dessa frågor, redan innan pandemin. I finländska Österbotten är de just nu i slutfasen av ett frivilligt bildande av ett nytt organisatoriskt välfärdsområde med start 1 januari 2021.Välfärdsområdet som skulle kunna liknas en svensk region får då en sammanhållen och integrerad specialist-, primärvård samt de ingående kommunernas äldrevård samt sociala arbete. Hittills har 11 av 13 kommuner tagit beslut om en sådan överföring. Kommunerna behålls i övrigt intakta. Även om Sverige inte skulle bestämma sig för att göra motsvarande förändring skulle det säkerligen gå att ta inspiration därifrån. Ett sådant förhållningssätt till en reell problemlösning utifrån ett organisatoriskt perspektiv skulle vara väsentligt mer framgångsrik än som många debattörer just nu hävdar att bara staten tar över så blir allt bra. Staten kommer inte själv att sköta driften av någon hälso- och sjukvård. Ansvaret kommer att delegeras som i Norges fall till ett fåtal Hälsoföretag.

Precis som Coronakommissionen konstaterade har den svenska strategin, som regeringen ytterst är ansvarig för, misslyckats med att skydda våra äldre. Det visade även den kritiska IVO-rapporten som pekade på brister i samverkan mellan landets kommuner och Sveriges regioner. Så även i Västerbotten. Med den kritiken är det lämpligt att starta en framåtsyftande diskussion om hur vi bäst åstadkommer en förbättring av vården av våra äldre. För att detta omänskliga bollande av våra äldre och multisjuka ska få ett slut måste det till politiska åtgärder och beslut. Från Moderaterna vill vi bidra och komma med de lösningar som krävs för att detta ska få ett stopp.

 

 

 

Barn- och unga behöver vård och inte en kölapp

Av , , Bli först att kommentera 1

Nyligen uppmärksammades situationen i Storuman med att ytterligare en ung person valt att ta sitt liv. Tragiskt. Tyvärr är psykisk ohälsa bland barn och unga ett stort och växande problem i hela landet. Ett problem som tyvärr verkar kunna växa ännu mer med effekterna av coronapandemin. Enligt Socialstyrelsen har psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år fördubblats under de senaste tio åren. I dag har ungefär var tionde pojke eller flicka någon form av psykisk ohälsa. Samtidigt har köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) mer än tre dubblats.

 

När barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige genomlystes av Sveriges kommuner och regioner (SKR) i rapporten Psykiatrin i siffror för 2019 hamnade BUP i Västerbotten på en bottenplacering när det gäller tillgänglighet. Verksamheten tar emot 1,15 patientbesök per dag och anställd. Bäst är Gotland som tar emot 2,5 per dag och anställd.

 

I en nyligen gjord och uppföljande revisionsrapport från Region Västerbottens egna revisorer riktas svidande kritik mot länets barn- och ungdomspsykiatri. Det står bland annat att läsa: ”BUP:s upplevda otillgänglighet skapar frustration inom primärvården och i kommunernas elevhälsa och socialtjänst. De anser att de inte har tillräcklig kompetens för att hantera de barn och unga som får vänta länge på att komma till BUP eller som inte tas emot där. ”.

 

När den ytterst ansvariga socialdemokratiska majoriteten i regionen skulle svara på kritiken menade de att det istället beroende på redovisningsfel. Häpnadsväckande. Att BUP länge haft stora problem med tillgänglighet är sedan länge känt. Trots att Socialdemokraterna, i flera mandatperioder lovat och lovat att situationen på BUP är under kontroll och ska lösa sig. Trots det händer det inget. Konsekvenserna för de drabbade barn- och unga är mycket allvarliga. Det handlar om till exempel allt i från svårigheter att fullfölja sin utbildning till ökad risk för självmordsförsök. Vi behöver ta tag i problemet redan nu för att motverka att det fortsätter växa i framtiden.

 

Från Moderaterna och Alliansen föreslår vi även ökade resurser för att korta köerna på BUP samt stärka ungdomshälsan. Vidare behövs ett vårdval inom BUP så att fler aktörer kan etablera och erbjuda vård. Därtill krävs ett avskaffat remisskravet till BUP så att riktigt akuta ärenden inte riskerar att fastna på fel vårdnivå samt att det behövs en översyn för att minska byråkratin så att personalen på BUP ska kunna träffa fler patienter. Regeringen bör även utreda om att flytta ansvaret för elevhälsan till sjukvården vilket skulle skapa en mer sammanhållen vårdkedja för unga människor som mår dåligt.

 

Barn och unga västerbottningar ska inte behöva få vänta bland de längsta i landet. Vi kräver därför att (S) tar ansvar för de långa köerna. Barn- och unga behöver vård och inte en kölapp.

 

Nicklas Sandström
Regionråd i opposition (M)

 

 

Problem på kort och lång sikt

Av , , Bli först att kommentera 0

Igår genomfördes regionfullmäktige, förvisso i annat format än brukligt då församlingen var halverad. På så sätt samt andra åtgärder möjliggjorde att vi trots rådande omständigheter kunde genomföra mötet. Regionfullmäktige är trots allt regionens högst beslutande organ och därför är det viktigt att trots coronakrisen kunna upprätta hålla beslutsförmåga. En av de viktigaste ärenden som hanterades var årsredovisningen för år 2019. Här nedan är det anförande som jag höll.

 

Årsredovisning för år 2019

Ordförande

Ledamöter

Åhörare

 

Just nu är Världen, Sverige och Västerbotten inne i en hantering av Coronapandemi. Coronakrisen har försatt Sverige i ett akut läge. Sjukvården är ansträngd och det befaras bli värre, inte minst här i Västerbotten. I Sverige har många människor dött och flera har tvingats säga farväl till en nära anhörig.

Läget för vården i länet är minst sagt utmanande. Inte minst på grund av brist på skyddsmateriel.

Herr ordförande

Det finns ett före, under och efter.

Just nu är med rätta är allt fokus på det som händer här och nu. Där det dagliga arbetet handlar om hur vi på bästa sätt kan understödja alla hjältar ute i vården som varje dag kämpar emot denna pandemi. Det är sannerligen en ljuspunkt i denna svåra och mörka tid som vi är inne i.

När det kommer till förberedelser så är det säkert mycket som skulle kunnat ha varit bättre sett till materialtillgång och vårdkapacitet. Det får utvärderas när krisen väl är över.

Det här ärendet handlar om årsredovisningen för det föregående året. Det är alltså utifrån dessa förutsättningar som den politiska majoriteten för in Region Västerbotten in i det nya decenniet. Utifrån årsredovisningen går det att konstatera att förutsättningarna är allt annat än goda.

År 2019 hade sjukvården 483 mkr högre kostnader än budget. Regionen räddas åter igen av att börsen har gått bra. Sammantaget för år 2020 finns ett strukturellt underskott på 580 mkr. Det är den ryggsäck som vi har att bära med oss. Balanskravsresultatet är 333 mkr vilket är pengar som regionen bör återställa inom tre år. Det går inte längre att blunda för verkligheten att regionen har kraftiga problem med ekonomin.

När det kommer till vårdköerna var det glädjande att situationen förbättrades en aning i och med att kömiljarden återinfördes under hösten. Trots det belyser årsrapporten att ingen av målen när det gäller Vård i rimlig tid uppnås. Länsbor måste fortsatt vänta längre än nödvändigt på att få vård. Tyvärr.

 

Herr ordförande

 

Det finns ett före, under och efter krisen.

Under rådande omständigheter anser jag ändå att det finns skäl till skäl till hoppfullhet. För nu gäller det att hålla modet uppe. Som människa och som land. Att se hoppet och blicka framåt. Det kommer en dag efter krisen. Då måste fullt fokus vara på att återta kontrollen över hur den här regionen styrs och leds. Det är bara genom att få ordning och reda. Det är bara med kontroll på ekonomi, personalförsörjning och länets vårdköer som vi kan säkra den framtida sjukvården för länets medborgare såväl på kort som på lång sikt.

Det måste vara ett slut på att skjuta problemen framför sig. Länet behöver en ny politisk ledning så fort som möjligt. När väl krisen är över kommer det att vara  mitt, moderaternas och alliansens fulla fokus fram till valet.

 

Bifall till upprättat förslag till årsredovisning samt alliansens särskilda yttrande