Kategori: tillgänglighet

Kostnaderna för hyrpersonal ökar igen – nu uppe i 213 miljoner kronor totalt för region Västerbotten

Av , , 1 kommentar 1

Pressmeddelande 200227: Kostnaderna för hyrpersonal ökar igen – nu uppe i 213 miljoner kronor totalt för region Västerbotten

Region Västerbotten har under en period haft vikande kostnader för hyrpersonal. Nu har dock trenden vänt och kostnaderna för hyrpersonalen har landat för 2019 på 213 miljoner kronor. Vilket är 15 miljoner kronor mer än 2018. Dessutom blev det 136 fler anställda under samma period.

Merkostnaden för sjukvården att hyra personalen istället för att personalen är anställd beräknas vara 106 miljoner kronor.

 

Den nya trenden bekymrar regionrådet i opposition Nicklas Sandström (M). Han anser att det är ett misslyckande av den rödgröna politiska majoriteten att inte har kontroll över situationen om att bli mer oberoende av hyrpersonal. Han menar att om regionen ska bryta beroendet behöver regionen blir så attraktiv så att personal väljer att stanna. Att bli oberoende av hyrpersonal kräver även en samverkan med andra regioner.

 

Sandström (M) menar vidare att de ökade kostnaderna för hyrpersonal är mer ett symptom av andra problem som finns inom svensk hälso- och sjukvård. Därför finns det inga enkla svar eller lösningar lika lite som att om man kommer att lösa sjukvårdens kostnadsutmaningar om fenomenet med hyrpersonal försvinner. Därför behövs en kombination av lokala som nationella lösningar för att minska behovet av hyrpersonal.

 

– För att komma till rätta med problemet vill Moderaterna se ett batteri av åtgärder som ger fler karriärvägar, ökad delaktighet för personalen, förändrad arbetsfördelning, fler utbildningsplatser samt stimulera till vidareutbildning. Vi är övertygade om att det går att organisera arbetet på ett bättre sätt, säger Sandström (M).

– Läkarnas och sjuksköterskornas tid för patienterna kan utökas om till exempel medicinska sekreterare och undersköterskor tar över vissa arbetsuppgifter och att vårdnära service byggs ut. Allt detta skulle sammantaget ge ett minskat behov av hyrpersonal när nuvarande personal kan lösa de arbetsuppgifter som finns, avslutar Sandström (M).

Läs mer fakta på SKR:s senaste rapport: https://skr.se/arbetsgivarekollektivavtal/personalochkompetensforsorjning/halsoochsjukvard/bemanningstrendinhyrdpersonal.11422.html?fbclid=IwAR3S0GiXwqhvp8lZJeged3ruooQq7BgjZ0U9cq2M0–WzmdxcodWW5NVovk

 

Det rödgröna styre har tappat kontrollen över ekonomin, vårdköerna och situationen för barn- och unga med psykisk ohälsa.

Av , , Bli först att kommentera 3

Igår debatterade regionfullmäktige en ändringsbudget för det här året. Detta på grund av förändrade ekonomiska förutsättningar främst kopplat till den nya skatteutjämningen. Detta var mitt första anförande i den debatten:

 

Herr ordförande

Ledamöter

Åhörare

 

Det här är det första fullmäktige i detta decennium. Utmaningarna men även möjligheterna i sjukvården och för regionen har inte blivit färre under det decennium vi just lämnat bakom oss. Tvärtom. Kommande 10 år har vi en historisk uppgift framför oss att hantera. Vi ser hur förväntningarna på vad sjukvården kan och ska erbjuda växer.  Utvecklingen av vad ny precisionsmedicin kan åstadkomma är häpnadsväckande – men så även den tillhörande prislappen.

Den demografiska utmaningen med allt fler äldre och yngre kommer att tillta kommande år. Här är utmaningen ökade kostnader men framför allt att allt färre ska finansiera detta. Inte minst utifrån att välfärden finansieras till 60 procent av arbetade timmar. Sedan år 1970 har kostnaderna för sjukvården vuxit dubbelt så mycket som BNP. Allra mest de senaste åren. Samtidigt  har produktivitetsutvecklingen aldrig varit så låg. Bara mer resurser är och kan inte vara hela lösningen. Utmaningen är framför allt hur de resurser som finns ska nyttjas på bästa möjliga sätt för att skapa största möjliga värde för medborgarna.

Med allt färre i arbetsför ålder kommande år så är det extra utmanande att klara av att rekrytera och behålla den personal som vi behöver. Med det följer även ett medvetet och fokuserat arbete att se över vem som ska göra vilka arbetsuppgifter, vad som vi kan sluta att göra samt vad digitaliseringen kan lösa åt oss. Till det behöver sjukvården möjliggöra för alla de som kan och har möjlighet att ta ett större eget ansvar för sin egen vård.

Situationen och demografin för Region Västerbotten är långt ifrån optimal. Vi ligger flera år före resten av landet när det gäller allt fler äldre. Bristen på ekonomiskt ansvarstagande det senaste årtiondet har gjort att vi byggt upp ett samlat underskott i verksamheten på närmare två miljarder. Vi har lånat nästan 3 miljarder. Lån som ska amorteras och betalas tillbaka av kommande generationer.

Jag kan konstatera att regionens rödgröna styre har tappat kontrollen över ekonomin. Tappat kontrollen över vårdköerna. Tappat kontrollen över situationen för barn- och unga med psykisk ohälsa.

Vi behöver ta kontrollen över situationen och skapa ordning och reda. Bara med kontroll på ekonomin, vårdköerna och styrning och ledning kan vi säkra den framtida sjukvården för länets medborgare.

Herr ordförande

Jag är trots allt optimistisk i att vi kan genomföra den här omställningen. Vi har gjort det för och problem är till för att lösas.

Till att börja med måste vårdköerna bort. Därför måste de nationella kömiljarden växlas upp med lokala medel. Då kan vi fortsätta jobba bort långa och onödiga köer för länets medborgare. Det gäller inte minst de alldeles för långa vårdköerna till cancervården.

Regionen måste växla upp arbetet med en omställning till Nära vård. För det krävs en primärvårdsform som stärker upp länets hälsocentraler och tar första steget till en fast läkarkontakt med tillhörande vårdlag. Till det behöver samarbetet och samverkan med länets kommuner bli bättre. För att möjliggöra detta avsätter Moderaterna och alliansen sammanlagt ytterligare 35 mkr för det här året i vårt reviderade budgetförslag.

För det tredje behöver vi bli Sveriges bästa vårdarbetsgivare. En yngre medarbetare beskrev för mig att här i regionen för en tid sedan att det går inte att ”levla upp”. Det som hon beskrev var avsaknaden av karriärvägar och fortbildning. Detta måste bli bättre för alla men framför allt de vårdnära yrkesgrupperna.

För det fjärde måste det ske en kraftsamling emot den psykiska ohälsan. Särskilt när allt fler unga mår dåligt. Första linjens psykiatriska vård måste förbättras och samverkan med kommunernas elevhälsa stärkas. Men framför allt Barn- och ungdomspsykiatrin måste bli köfri, därför föreslår Moderaterna och alliansen att det går att åstadkomma genom ett vårdval.

Herr ordförande

Jag sa att jag är optimitisk att vi kan lösa våra utmaningar och att problem är till för att lösas. Men jag tror inte nuvarande ledning är kapabel till det, region Västerbotten behöver efter 40 år en ny politisk styrning och ledning för den här regionen.

Med en politisk kraftsamling emot de problem som finns i regionen är jag övertygad om att vi återigen kan ta förstaplaceringen i Dagens medicins ranking över bästa universitetssjukhus och Skellefteå och Lycksele lasarett kan bli bäst inom sina kategorier.

Växande problem kräver tuffare prioriteringar och en politik som kan lösa dem. Kommande decennium kommer samhällets samlade förmåga och möjliga åtagande att ställas på sin yttersta spets. Allt detta kräver vårt fulla engagemang idag, om Västerbotten ska bli bättre i morgon och vara redo att möta 20-talet. Region Västerbotten behöver en ny politisk ledning så fort som möjligt.

 

Bifall till Alliansen förslag till reviderade budgetramar och riktade uppdrag.

 

(M) Föreslår åtgärder för att motverka ojämlik cancervård

Av , , Bli först att kommentera 2

Pressmeddelande 200212: (M) föreslår åtgärder för att motverka ojämlik cancervård

Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys har i en nyligen publicerad rapport konstaterat att det finns omotiverade skillnader i vård och behandling av cancer utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. Ofta är de omotiverade skillnaderna utifrån civilstånd större än skillnaderna mellan socioekonomiska grupper. De cancerdiagnoser som varit i fokus är lunga, tjocktarm, ändtarm, bröst och prostata.

 

I de rekommendationer som riktas till regionerna handlar det främst om att stärka det förebyggande arbetet, utveckla primärvården samt öka systematiken i arbetet. I analysen lyfts behovet fram av att öka stödet till vissa grupper som har större behov. Det kan handla om någon form av vårdcoacher vars funktion är att stärka utsatta gruppers möten med sjukvården. Vårdanalys efterlyser att det vore värdefullt att undersöka effekterna av ett sådant initiativ.

 

Det är nu något som Moderaterna och oppositionsrådet Nicklas Sandström föreslår ska införas.

– Jag det är en bra idé att pröva för att kunna minska de omotiverade skillnaderna i cancervården. Finansiering för detta skulle kunna ske genom de nationella överenskommelser om cancer som ger regionen pengar för det här året, säger Sandström (M).

Mer information:
Nicklas Sandström

 

Motionen i sin helhet:

 

Motion

Umeå 17 februari 2020

 

Motverka omotiverad olik cancervård

 

I Vårdanalys rapport 2019:8 Omotiverad olika – Socioekonomiska och regionala skillnader i cancervården har ojämlikhet i cancervården analyserats. Diagnosgrupperna lunga, tjocktarm, ändtarm, bröst och prostata har varit i fokus. Den sammantagna slutsatsen är att det finns omotiverade skillnader i vård och behandling utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. Ofta är de omotiverade skillnaderna utifrån civilstånd större än skillnaderna mellan socioekonomiska grupper.

 

I de rekommendationer som riktas till regionerna handlar det främst om att stärka det förebyggande arbetet, utveckla primärvården samt öka systematiken i arbetet.

 

I analysen lyfts behovet fram av att öka stödet till vissa grupper som har större behov. Det kan handla om någon form av vårdcoacher vars funktion är att stärka utsatta gruppers möten med sjukvården. Vårdanalys efterlyser att det vore värdefullt att undersöka effekterna av ett sådant initiativ.

 

I överenskommelsen Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2020 mellan sektorn och staten avsätts 447 miljoner kronor varav 320 miljoner utgör stimulansmedel till regionerna.

 

 

 

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att regionfullmäktige beslutar:

 

Att      Initiera ett försök, enligt vårdanalys rekommendation, med vårdcoacher inom cancervården.

 

 

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

(M) kräver kraftfulla politiska åtgärder för att komma tillrätta med vården för unga med psykisk ohälsa

Av , , Bli först att kommentera 2

Pressmeddelande 200212: (M) kräver kraftfulla politiska åtgärder för att komma tillrätta med vården för unga med psykisk ohälsa

 

Med bakgrund av den tunga revisionskritik som riktas mot Barn- och ungdomspsykiatrin i länet kräver nu Moderaterna kraftfulla politiska åtgärder för att komma till rätta med problemet. Problemen har varit långvariga och den ansvariga politiska majoriteten har under ett flertal år inte lyckats komma till rätta med problemen.

 

I revisionsrapporten framgår det att BUP i Västerbotten ligger lägre än riksgenomsnittet för samtliga tillgänglighetsmått. Alla enheter ligger långt under 100%. Tillgängligheten till BUP är mycket låg i jämförelse med riket. Tillgängligheten har också utvecklats negativt de senaste åren. Tillgängligheten till BUP i Västerbotten, mätt i antalet besök per helårsarbetande personal, är näst lägst bland Sveriges regioner. Samarbetet mellan primärvården och kommunerna konstateras inte fungera heller. I rapporten konstaterar man följande. ” BUP:s upplevda otillgänglighet skapar frustration inom primärvården och i kommunernas elevhälsa och socialtjänst. De anser att de inte har tillräcklig kompetens för att hantera de barn och unga som får vänta länge på att komma till BUP eller som inte tas emot där. ”

 

Oppositionsrådet Nicklas Sandström (M) föreslår att man inom barn- och ungdomspsykiatrin ska införa vårdval likt i Kronoberg. Vidare vill de se över hur man kan minska byråkrati och krångel så att BUP-personal kan träffa fler patienter. Dessutom se över hur första linjens vård i primärvården kan stärkas samt samverkan mellan kommunernas elevhälsa. Sandström avslutar i en kommentar att Västerbotten har på tok för många barn och ungdomar tvingats vänta orimligt länge på att få hjälp på BUP. Vårdköerna för barn och unga till BUP måste snarast åtgärdas!

Frågan kommer även att debatteras i kommande regionfullmäktige då Sandström väckt en enkel fråga om detta. Där kommer den politiska socialdemokratiska majoriteten få redogöra om de delar som är revisionens kritik och om de tänker vidta några politiska åtgärder för att komma till rätta med problemen.

 

 

Den politiska frågan i sin helhet:

 

 

 

Enkel fråga

Umeå den 12 februari

 

Delar du revisionens kritik mot BUP?

I en nyligen gjord och uppföljande revisionsrapport riktas svidande kritik mot länets barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Det står bland annat att läsa: ”BUP:s upplevda otillgänglighet skapar frustration inom primärvården och i kommunernas elevhälsa och socialtjänst. De anser att de inte har tillräcklig kompetens för att hantera de barn och unga som får vänta länge på att komma till BUP eller som inte tas emot där. ”

 

Det konstateras vidare att tillgängligheten har utvecklats negativt samt antal besök per medarbetare är låg.

 

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor till regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

 

Delar du revisionens kritik, om så kommer du att vidta politiska åtgärder för att komma till rätta med problemen?
Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Mer sjukvård – mindre bidrag och bistånd

Av , , 2 kommentarer 8

Precis som sin egen hushållsekonomi är ekonomin för samhället i stort. Man har inte råd med allt, även om det gick att önska att så var fallet. En stor del av våra gemensamma pengar har vi överlåtit till politiker att ta beslut om, därför är det extra viktigt att folkvalda politiker prioriterar rätt. I ett land där tillit mellan varandra och gentemot myndigheter är bland våra största tillgångar är det extra viktigt hur dessa prioriteringar sker.

Just nu sker mycket märkliga prioriteringar från regeringen på friår, ökade bidrag, ineffektiva satsningar på klimatet och bidrag till elcyklar. Detta i en situation när våra medborgare känner att samhällskontraktet knakar i fogarna.

I den budget som Moderaterna presenteras i höstas prioriteras just samhällets kärnuppdrag. Där är sjukvården bland det viktigaste. Därför föreslog Moderaterna en miljard mer än regeringen inklusive stödpartier. Om den budgeten hade fått styra Sverige skulle det ha varit ett mycket välkommet tillskott till Region Västerbottens mycket ansträngda ekonomi. Konsekvensen av en långvarigt röd styrd region gör sig extra påmind när prognosen för året pekar på ett underskott 545 miljoner kronor.

Ett så stort underskott är det näst högsta per innevånare i landet. Dessutom är vårdköerna fortfarande alldeles för långa. Särskilt upprörande är att endast 13 procent av länets unga får en tid inom 30 dagar till Barn- och ungdomspsykiatrin.

I de tuffa prioriteringar som politiker nu måste göra är det är rimligt att sjukvård går före ökade bidrag och bistånd.

Budgetanförande ang regionens regionplan och budget

Av , , Bli först att kommentera 2

Budgetanförande

 

Herr ordförande

Ledamöter

Åhörare

 

”Jag har en lapp i min ficka”. En brasklapp. Som bekant kommer uttrycket brasklapp från svenske biskopen i Linköping, Hans Brask, som satt i riksdagen år 1517. Riksdagen beslutade då att straffa ärkebiskopen Gustav Trolle. Det berättades dock att Brask i hemlighet placerade en lapp under sitt sigill, där han protesterade mot beslutet med formuleringen: ”Till denna besegling är jag nödd och tvungen”. Tre år senare, vid rättegången som föregick Stockholms blodbad, sägs det att biskop Brask klarade sig undan blodbadet, genom att plocka fram sin lapp ur sigillet.

 

Om tre år är det val igen. Denna församlingen har på sitt bord utan tvekan det största sparpaket någonsin. Vi måste undvika att detta stålbad blir ett blodbad för sjukvården i Västerbotten. Även om denna liknelse inte ska ses som bokstavligen är det ändå en signal om hur allvarlig situationen är.

 

Att vi behöver en ny ledning är helt uppenbart. Över 40 år av socialdemokratiskt styre är idag särskilt påtagligt. Ekonomin är i fritt fall och vårdköerna är bland de längsta i landet. Ur ett nationellt perspektiv har regionen den högsta pensionsskulden per innevånare. Investeringsbehoven är stora, på grund av eftersatt underhåll.

 

Prognosen för det här året pekar på ett underskott på nästan 800 miljoner kronor. Under de senaste åren har avkastning och värdeökning på landstingets pensionsportfölj använts till att täcka underskotten.

Pengar som regionen nu behöver låna för att betala in till kommande pensioner och investeringar. I år har det gått så långt att regionen behöver låna pengar till reinvesteringar.

 

Vi ser nu att det blir allt färre som ska försörja allt fler. Allt fler som behöver allt mer vård. En vård som kan ge mer till allt fler. En ekonomi som räcker till allt färre.

 

Herr ordförande

 

Utvecklingen i regionen måste vändas. Det krävs att en rad olika förslag och åtgärder vilket vi Allianspartier presenterar i vårt förslag till regionplan. Några exempel är behovet av förbättrade och mer sammanhållna vårdkedjor så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vården inom regionen och mot kommunerna måste bli sömnlös. Vi vill också stärka primärvården och återinföra en fast läkarkontakt. En förstärkt primärvård bidrar till bättre vård till en lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

Det krävs en god och nära vård med starka hälsocentraler. Öppettiderna på länets hälsocentraler behöver förlängas, inte minst för att avlasta akutmottagningarna. Arbetsmiljön måste förbättras så regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste tillskapas, ledarskapet stärkas och fortbildning måste vara en självklarhet i det livslånga lärandet.

Lösningarna finns i stor utsträckning inom varje verksamhet och enskild vårdavdelning. Vi föreslår även en ny ekonomisk styrmodell där fler av besluten ska fattas av de närmsta cheferna. Regionen behöver ge mer självstyre för sjukhusen med lokala platschefer.

Vi måste minska detaljstyrningen och bana väg för tillitsstyrning, där ansvar, makt och befogenheter att nå ekonomiska och verksamhetsmässiga mål decentraliseras.

Vårdvalen behöver utvecklas, inte avvecklas.

Herr ordförande

 

Sjukvården i vårt län är mycket god när du väl får den. Bland de bästa i världen. Vi har en rik region med ett stort och brett kulturutbud. Företagare och företag som är världsledande. Men vår styrka får inte tas för givet. För att fortsatt vara ett av världens mest framgångsrika län krävs att fler utbildar sig, anstränger sig och driver företag. När digitalisering, robotisering, hårdare konkurrens från andra regioner och tuffare villkor för handel utmanar oss – då kan vi inte stå still och förlita oss på gamla framgångar. Det går inte att trona på fornstora dar.

 

Åren som följde biskop Brask brasklapp gick till svensk historia. Om vi inte vänder utvecklingen så lär väljarnas dom om tre år gå till historien. Det behövs ett nytt ledarskap som kan förmedla en hoppfullhet så att vi kan lyckas vända utvecklingen. För detta krävs en politisk vilja, engagemang och handlingskraft.

 

Från Moderaterna och Alliansen har vi en genuin vilja att komma tillrätta med de problem som måste lösas. Vårt fokus är att genom vår politik bidra till breda lösningar som är ekonomiskt hållbara på kort och lång sikt och som garanterar en trygg, rättvis och jämlik hälso- och sjukvård i hela länet.

 

 

Bifall till Alliansens förslag till regionplan och budget för år 2020

Fem steg som ska stärka svensk barncancervård

Av , , Bli först att kommentera 1

Ulf Kristersson och moderaternas socialpolitisk talesperson Camilla Waltersson Grönvall skriver om hur vi kan stärka barncancervården. Läs hela artikeln här nedanför:

 

Fem steg som ska stärka svensk barncancervård

Vi känner alla någon som har drabbats av cancer. Det är ett dramatiskt besked som förändrar livet. Den som insjuknar i cancer ska känna sig trygg med att få rätt vård så snabbt som möjligt. Men trots stora insatser från alla som arbetar inom vården ser det inte ut så i dag. Också cancersjuka drabbas av de köer som mer än fördubblats under Socialdemokraternas tid vid makten. 

Socialdemokraterna lovade inför valet 2014 att alla cancersjuka skulle få vård inom fyra veckor. Först bröt Stefan Löfven det löftet, sedan övergav han det helt. I dag får endast häften av alla kvinnor med bröstcancer vård i tid, och fler än hälften av alla män som drabbats av prostatacancer får vänta mer än 50 dagar. 

Det här är ett tydligt tecken på att den svenska modellen inte längre fungerar som den ska. Det krävs en annan politik än den som har misslyckats under de senaste fem åren.

Allra först behöver Sverige återinföra en uppdaterad och utökad version av den kömiljard som infördes under den borgerliga regeringen. Men vi måste också uppdatera den nationella cancerstrategin – som sedan 2009 spelat en avgörande roll för att stärka den svenska cancervården.

För att ta tillvara på banbrytande forskning och utveckling som skett inom cancerområdet måste strategin förnyas. En uppdaterad cancerstrategi behöver inkorporera allt från diagnostik med hjälp av artificiell intelligens och biomarkörer, till ökade möjligheter till mer individuell cancerbehandling.

Det här borde vara självklart, och med M:s och KD:s budget röstade också riksdagen i december för att ta fram och genomföra en ny nationell cancerstrategi. Men redan då försökte S och MP stoppa beslutet och nu har de i sin ändringsbudget – tillsammans med stödpartierna – kört över beslutet och dragit in pengarna. 

Cancerstrategin behövs – och den behöver ta ett nytt grepp om barncancervården. Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Det inger hopp att många överlever men vården måste fortsatt utvecklas och finnas där från första kontakten till den viktiga eftervården. En av vår tids viktigaste uppgifter är att utrota barncancern.

Moderaterna kommer inte att acceptera sänkta ambitioner i cancervården. Vi kommer att avsätta 500 miljoner kronor per år för att ta fram och genomföra en ny cancerstrategi. 

 

I dag presenterar vi fem steg med särskilt fokus på barncancervården som måste in i en ny nationell cancerstrategi.

1. En nationell vårdgaranti för cancervården 

Det behövs specifika resurser för att korta väntetiderna inom cancervården kopplat till de standardiserade vårdförloppen. 

2. Stärk barncancervården 

Behandling av cancer hos vuxna och hos barn skiljer sig till viss del åt. Därför vill vi särskilt prioritera barncancerforskning i nästa forskningsproposition. Bland annat hur vi kan minska sena komplikationer för barn som genomgått cancerbehandling. 

3. Fler sjuksköterskor och barnonkologer 

Barncancervård är beroende av att Sverige på kort sikt löser den akuta bristen på sjuksköterskor, och på längre sikt utbildar fler barnonkologer. Vi vill därför införa en ny specialistutbildning inom barncancervård. Vi behöver också sträva efter en nationell samordning av kompetens- och personalförsörjningen till barncancervården. 

4. Vården måste finnas hela vägen 

Säkerställ att barn med cancer och deras anhöriga erbjuds en rehabiliteringsplan och psykosocialt stöd. Vården måste finnas där hela vägen. 

5. Barn och unga vuxna får inte falla mellan stolarna 

Moderaterna vill se över förutsättningarna för att patienter i barncancervården som fyller 18 år inte hamnar i kläm vid övergången till den reguljära vuxenvården. Det kan handla om problem vid journalöverföring, bristande kunskaper eller till och med att patienter avslutar sin behandling för att de inte längre orkar. 

 

S och MP prioriterar inte de svåraste och viktigaste frågorna. En politik som under snart fem år skapat växande köer i cancervården kommer fortsätta att misslyckas. Moderaterna kommer ta ansvar för att en bättre politik utvecklas och läggs fram för beslut. 

Inget barn ska behöva dö i onödan i cancer

Av , , Bli först att kommentera 4

Sveriges riksdag har antagit vårt förslag till statsbudget för 2019. Nu kan viktiga reformer för att ta tag i stora samhällsproblem påbörjas. Med utgångspunkt i Alliansens gemensamma politik innebär vår budget en ny riktning för Sverige. Det är särskilt viktigt för vården och äldreomsorgen. I vår budget genomför vi följande reformer:

• En utvecklad kömiljard för snabbare vård.Sjukvårdspolitikens främsta uppgift framöver kommer att vara att korta köerna. Det är oacceptabelt att köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, har tredubblats de senaste fyra åren. Utvecklingen måste brytas. Vi satsar 2 miljarder kronor redan nästa år för att kapa köerna. Det är en utveckling av den framgångsrika reform som genomfördes av den förra alliansregeringen, men som den rödgröna regeringen avskaffade.

• Stärkt nära vård och fast läkarkontakt.Vården ska vara anpassad efter varje individs behov. Det betyder bland annat att vården ska vara tillgänglig och nära. Det är särskilt viktigt för multisjuka kroniker, som oftast är äldre. De ska inte behöva slussas runt mellan olika läkare och mottagningar, utan i stället ha möjlighet att välja en fast vårdkontakt som har ett samlat ansvar för patientens vårdbehov. Den här omställningen vill vi få på plats genom en nationell primärvårdsreform. Redan nästa år avsätter vi 1,5 miljarder kronor i generella statsbidrag till Sveriges regioner och landsting för att höja kvaliteten inom vården.

• Fler specialistsjuksköterskor.Vårdens medarbetare ska ha goda möjligheter att utvecklas inom sitt eget yrke. Nästa år satsar vi för att sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig på halvfart och samtidigt kunna fortsätta arbeta på halvtid med full inkomst.

• Värna LSS-reformen.LSS-reformen är en viktig frihetsreform. Under de senaste åren har vi dock sett hjärtskärande exempel på hur barn och vuxna med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar plötsligt blir av med assistanstimmar som de tidigare haft rätt till eller nekas assistansersättning trots omfattande behov av stöd. Frågan om andningshjälp och sondmatning är särskilt akut. Det krävs ny lagstiftning som tydliggör att hjälp med andning och sondmatning utgör grundläggande behov. Vi avsätter 350 miljoner kronor nästa år i ett första steg för att finansiera en rättssäker tillämpning av LSS till följd av lagförtydligandet gällande andningsstöd och sondmatning. Året därpå avsätter vi 700 miljoner kronor.

• Äldres trygghet.Det ska vara tryggt att åldras i Sverige och välfärden ska finnas där oavsett när i livet man behöver den. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande både i samhället och över sin vardag. God vård, ett behovsanpassat boende och självbestämmande är en självklarhet – hela livet. Vi satsar därför nästa år för att färdigställa fler äldreboenden och rekrytera mer omsorgspersonal i hela Sverige.

Det är dags att lägga fyra förlorade år för svensk välfärd bakom oss. Socialdemokraternas välfärdssvek resulterade både i att partiet gjorde ett historiskt dåligt riksdagsval och ett dramatiskt skifte från vänsterstyren till alliansstyren i Sveriges regioner och landsting. Reformerna i vår statsbudget kommer att underlätta det viktiga arbete som våra lokala politiker nu påbörjar för att ge svensk vård och äldreomsorg en ny och bättre riktning.

 

Kommentar med anledning av Dagens Medicins sjukhusranking

Av , , Bli först att kommentera 4

Idag, onsdag, presenterar Dagens Medicin sin ranking över Sveriges bästa sjukhus 2018. Moderaterna konstaterar att det är både ris och ros till den västerbottniska vården och menar att åtgärder för att vända kökrisen nu måste sättas i verket.


Inom kategorin mellanstora sjukhus ligger både Skellefteå och Lycksele långt ifrån topp 10. Glädjeämnet är fortsatt NUS som ligger bra till men tappar dock förstaplatsen till förmån för universitetssjukhuset i Örebro. 

Det är fortsatt mycket goda medicinska resultat på NUS och vi ska vara mycket stolta över våra kompetenta medarbetare som jobbar hårt för de resultaten. Inom tillgänglighet har marginalen till den nya ettan Linköping ökat och flera andra sjukhus har rusat förbi. Det är dock inte förvånande att vi tappar första platsen när vi har så stora problem med tillgängligheten. Det konstaterar Nicklas Sandström, regionråd i opposition (M).

 

Vi från Moderaterna har länge påpekat att vi måste ta den stora problematiken kring vårdköer och tillgängligheten på allvar och har under lång tid kommit med konkreta åtgärder för att vända krisen. Nu är det dags för den styrande rödgröna majoriteten att börja leverera, avslutar Sandström (M).

 

 

 

Budgetanförande för kommande regionplan och budget

Av , , Bli först att kommentera 0

Budgetanförande 

 

Ordförande

Ledamöter och åhörare

 

Vi har en sjukvård som visar prov på fantastiska medicinska resultat och när man väl får vård är den av högsta kvalité. Vi kan vara stolta över vår hängivna och lojala personal. Utmärkelsen bästa universitetssjukhus kan vi alla vara stolta över.

 

Herr ordförande

 

Även en klart lysande stjärna bleknar vid gryningen.

 

Paus

 

Det som gör mig riktigt bekymrad är de genuina problem som finns. Västerbotten har bland de längsta vårdköerna i landet. Vi saknar en rad olika nyckelkompetenser på våra tre sjukhus. De lediga tjänsterna som distriktsläkarna och tandläkare är alarmerande höga. På många håll i länet håller vårdens samhällskontrakt att vittra sönder. Vår personal larmar på många håll över en mycket tuff arbetsmiljö där de vittnar om känslan av att inte räcka till. Därutöver har den tuffa ekonomiska situation som vi bar med oss från förra mandatperioden som fullkomligt exploderat de sista månaderna på det här året.

 

Paus

 

 

Ledamöter i regionfullmäktige: Ni kommer inte till något dukat bord.

 

Med den förda politiken såväl lokalt som nationellt har de ansvariga politiska majoriteten inte bara ätit upp vad som fanns på bordet. De har tömt skafferiet, ätit sig igenom förråden, låtit vårdköerna fördubblats, vårdplatserna minska, stressen bland medarbetarna ökat och allt utställt på kreditkort på kommande generationer.

 

Vi har haft en rödgrön regering som har höjt skatterna med 60 miljarder, höjt utgifterna med 100 miljarder och ändå försummat statens mest grundläggande uppgifter. Landstingskatten höjd med över 550 miljoner. De överskott i som uppstått på börsen de senaste åtta åren har fått täcka verksamhetens underskott som nu vid årets slut överstiger 1500 miljoner kronor.

 

De åtgärdspaket som det aviseras om i både majoritetens som i alliansens budget kommer att bli extremt tuffa. Vi måste ställa om vården till vad som garanterar en trygg vård utan köer såväl på kort som på lång sikt. Till den omställningen är det glädjande att i moderaternas nationella budget satsar vi mer på sjukvården än den avgående kommer det tyvärr inte räcka. Vi måste på allvar se över hela vår verksamhet.

 

Alliansen ger en rad svar på hur detta ska gå till. Framför allt i de fyra fokusområden som finns i budgeten på att minska vårdköerna, öka attraktiviteten som arbetsgivare, ett attraktivare län med fokus på regional utveckling samt en bättre styrning och ledning där mandat och befogenhet finns längre ned i organisationen.

 

 

 

Likheterna mellan övergångsregeringens budget och den nu omvalda politiska majoriteten är slående. Båda är kliniskt befriade från några nya partipolitiska förslag. Från Alliansen kan vi bara vädja om att de kommande fyra åren inte blir ett fortsatt övergångsstyre.

 

Herr ordförande

 

I den omställning som vi måste på allvar påbörja kan jag ärligt erkänna att varken alliansen eller moderaterna har alla svar på hur det kommer att se ut. Däremot är vi beredda att ta ansvar för hur vår sjukvård och regionala utveckling i länet ska fungera såväl nu som i framtiden.

 

paus

 

Jag tänker beröra tre väsentliga områden som vi på allvar måste kraftsamla kring.

 

Den första är omställning till nära vård. Om tio år kommer andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre att ha ökat med 44 procent medan den arbetsföra befolkningen endast kommer att ha ökat med 6 procent. Siffrorna är än mer bekymmersamma för Västerbotten. Sveriges åldrande befolkning kommer att ha ett större behov av en god och kontinuerlig vård och omsorg. Principerna för den nära vården med primärvården som bas måste bli verklighet.

 

För att den första omställningen ska bli möjlig krävs det kraftsamling på mitt andra fokus som nämligen är digitaliseringen. Något som blivit allt tydligare de senaste åren är att det inte är tekniken som är problemet utan offentlig sektorns förmåga att sätta tekniken i rätt sammanhang, förändra arbetssätt och få bort lagstiftning som bromsar utvecklingen.

 

Vi har ibland en självbild att vi ligger i framkant. Tyvärr är så inte fallet. Det som vi tror är framtid finns redan på plats i andra länder. Redan idag nyttjas digitala doktorer som kan ställa diagnoser. Till exempel på sjukhuset Guangdong Second Provincial General Hospital använder de artificiell intelligens i den dagliga driften. AI-doktorn där kan ställa diagnos med samma säkerhet som en senior läkare. I Japan används robotar framgångsrikt i stor skala som komplement inom äldreomsorgen. På South Central Foundation i Alaska används digitala system för att kunna göra tidiga upptäckter. I Alaska finnas även välfungerande samhällsrum med fungerande läkemedelshantering.

 

Herr ordförande

 

Mitt tredje fokus är behovet av att överbrygga stuprören i vården. Med en allt åldrande befolkning kommer vi att ha allt fler sjuka äldre med komplexa behov. Detta är en grupp som allt för oftast bollas runt inom vården och mot kommunerna till onödigt lidande och stora kostnader. Vi måste på allvar få helheten för patienten att fungera bättre.

 

I debatten kring sjukvården måste vi skilja på det som är enkelt och det som är komplext. Samverkan och vården för de mest sjuka äldre är komplext. Det är även här vårdens kostnader återfinns. Ungefär 5-10 procent av patienterna motsvarar 90 procent av kostnaderna. När inte sjukvården i sig och i samverkan kommunerna fungerar som den ska skapas enormt slöseri med resurser och ger onödigt lidande. Om vi löser det bättre skapas även tid och resurser för det som är relativt enkelt i vården.

 

Herr ordförande

 

Avslutningsvis behöver vi lägga tid, kraft och engagemang på det som är det komplext och svårt.  I detta krävs en politisk vilja, engagemang och handlingskraft. Från Moderaterna och Alliansen har vi en genuin vilja att komma tillrätta med de problem som behöver lösas. Vårt fokus är att genom vår politik bidra till breda lösningar som är ekonomiskt hållbara på kort och lång sikt som garanterar en trygg, rättvis och jämlik hälso- och sjukvård i hela länet.

 

Bifall till Alliansens förslag till budget för år 2019 med tillhörande regionplan

 

Presentation

 

Nicklas Sandström
Regionråd i opposition
Region Västerbotten 

Mer om mig
Ålder: 41 år

Bor och uppvuxen: Bor med familjen i Umeå kommun

Högre utbildning: Filosofie magisterexamen i statsvetenskap samt Filosofie kandidatexamen i ekonomisk historia båda vid Umeå universitet.

Gjort tidigare: Politisk sekreterare, vice kårordförande Umeå studentkår samt grafiker/tidningstryckare.

Okänd talang: Duktig fotograf.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se