Överbeläggningar är huvudproblemet när det gäller antalet vårdplatser

Den senaste tiden har det varit en het debatt om antalet vårdplatser inom svensk sjukvård och att detta skulle vara liktydigt med en värdemätare på kvalité. Tyvärr blir det en grov förenkling av hur sjukvården fungerar. Det största problemet är då antalet vårdplatser inte räcker till och det i sin tur resulterar i överbeläggningar som medför risker för patientsäkerheten.

 

Men fokuseringen på antalet vårdplatser är en som sagt en grov förenkling. Det finns rätt som ofta tomma platser på alla svenska sjukhus. Det krävs bland annat för att sjukhusen ska fungera även när oväntat många behöver vård. Men ibland finns de lediga platserna på fel avdelning inom sjukhuset, vilket kan leda till överbeläggningar på andra avdelningar. Vårdplatser mäter inte heller variation i vårdtygnden på patienter som är inskrivna vilket skapar stora variationer i arbetsbelastningen.

 

Däremot finns det mycket att göra för att få processen att fungera bättre då antalet vårdplatser ska reduceras. Det måste finnas förutsättningar att reducerar och en förståelse för det i verksamheten för att det behövas och även en beredskap för det. Ett sådant exempel är Projekt balans där vårdplatserna reducerades med tio procent i stort sätt över en natt. Då fanns varken beredskap eller förutsättningar att göra en sådan omställning så snabbt.

 

Att antalet vårdplatser minskar beror till stor del på att behandlingsmetoderna har utvecklas, så att inte lika många patienter behöver sjukhusets resurser under lika lång tid. Antalet läkare och sjuksköterskor är fler än tidigare och Sverige ligger i topp när det gäller vårdresultat för många sjukdomar.

 

 

 

Etiketter: ,

2 kommentarer

  1. Peter

    Angående antalet sjuksköterskor…

    Det stämmer att antalet sjuksköterskor är fler än tidigare, men samtidigt har arbetsuppgifterna ändrats. Förr fanns betydligt fler undersköterskor i vården, jämfört med idag. Den avancerade vården idag kräver både högre kompetens och ibland mer tid av personalen, vilket gör att det krävs mer personal för att den goda vården ska fungera.

    Tyvärr har antalet patienter per sjuksköterska i praktiken ökat eftersom de numera också måste utföra undersköterskornas arbete samtidigt som den avancerade vården kräver sin tid. Nettoresultatet är att den basala vården blir eftersatt eftersom sjuksköterskorna tvingas välja mellan att hinna utföra den eller den medicinska vården och i ett sådant val vinner alltid den medicinska vården.

    Den basala vården är mycket viktig och det är viktigt att även den biten fungerar. Etisk stress drabbar personalen när denna inte utförs och i ett längre perspektiv blir personalen missnöjd med sin arbetssinsats, patienterna lidande och vårdtiderna längre.

    Att bara titta på antalet sjuksköterskor blir således inte rättvist då man måste sätta det i relation till att antalet undersköterskor decimerats i snabb takt på sjukhusen runt om i landet.

    • Nicklas Sandström (inläggsförfattare)

      Jo, förr fanns ju även yrkesgruppen vårdbiträden som i praktiken försvunnit. Det är precis som du beskriver att sjukvården måste bli bättre att använda rätt kompetens till rätt saker. Undersköterskor har ju omvårdnadsuppgifterna och om inte de hinner med så får sjuksköterskor i större omfattning sköta de uppgifterna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.