NUS, Landstinget UmeŒ fšr bildspel. Racer.

Glädjande att M-förslag om beroendecentrum snart kan bli verklighet

Av , , 1 kommentar 1

Moderaterna i landstinget och i Umeå kommun har länge drivit frågan om inrättandet av ett beroendecentrum som en samverkanslösning för missbruksvården mellan kommun och landsting. Redan 2012 ställde sig landstingsfullmäktige positiv till förslaget och nu efter några år ser det ut att bli verklighet. Tidigare gjordes bedömningen att det saknades lokalyta , men att det nu finns möjlighet att lokalmässigt rymma beroendecentrum i den nya psykiatribyggnaden.

Hälso- och sjukvårdsnämnden tog beslut den 16 februari att i samråda med Umeå kommun utreda förutsättningarna för samlokalisering av verksamheter benämnd Beroendecentrum. Lena Riedl som sitter i nämnden för moderaternas räkning säger att det känns riktigt bra att vi äntligen tar ett steg mot att förslaget ska bli verklighet efter att ha drivit frågan i åratal. Missbruksvården behöver bli bättre och detta är verkligen ett steg i rätt riktning. Vilket jag bara kan instämma med.

 

1 kommentar

Omänskligt bollande av äldre måste få ett stopp

Av , , Bli först att kommentera 2

Min debattartikel från tisdagens VK:

Omänskligt bollande av äldre måste få ett stopp

Svensk sjukvård fungerar generellt mycket bra och ger mycket goda resultat. Tyvärr finns det en grupp av multisjuka, ofta äldre, som har stora behov av vård och omsorg som faller mellan stolarna i välfärdssystemet. Denna grupp bollas runt i vårdapparaten utan att någon tar ett helhetsansvar.

Det är framför allt mellan kommun och landsting som problemet är som störst. Vården för dem är i dag okoordinerad och fragmentiserad. Den här gruppen ingår i den lilla grupp av befolkningen, cirka fem procent, som konsumerar mer än 50 procent av vårdens resurser. Här finns en av de största möjligheterna att effektivisera och få en lägre kostnad samtidigt som vi kan skapa bättre vård och omsorg för den kroniskt sjuka patienten.

Totalt skrevs 1 121 823 personer ut från sjukhus år 2014 i Sverige. Av samtliga utskrivna fick 334 420 personer fortsatt hälso- och sjukvård av kommuner, medan 221 221 personer fick omsorgsinsatser. Bland dessa utskrivna med fortsatta behov fick 53 763 personer både vård och omsorg. Av dessa sköra personer, varav flertalet var kvinnor 80 år eller äldre, återinskrevs 48 procent på sjukhus inom 30 dagar. I Västerbotten är motsvarande siffra 54 procent. (Socialstyrelsen 2017). Alltså i gruppen 80 år eller äldre så kommer hälften av dem som just skrevs ut från sjukhuset, och ansågs medicinskt färdigbehandlade, således tillbaka inom en månad.

Återinskrivningar har också visat sig förekomma för personer i livets slutskede. Av de 88 976 personer som avled år 2014 i Sverige var 8,2 procent inskrivna två eller fler gånger på sjukhus under sina sista 30 dagar i livet. Detta vansinniga bollande fram och tillbaka är många gånger orsakat av stora brister i samverkan mellan sjukhusvården, primärvård och kommunernas vård och omsorg. Detta måste brytas!

Ett flertal internationella studier har funnit att antalet återinskrivningar kan minska om det sker en individuell planering som kombineras med geriatrisk bedömning, stöd och utbildning till patienter och anhöriga, samt följer upp patienten efter utskrivning. Detta har bekräftats av senare forskning, som även funnit att vårdtiden på sjukhus kan förkortas med hjälp av en individuell planering, till skillnad från rutinmässig utskrivning. En annan positiv effekt av ett sådant arbetssätt är att patienter blir nöjdare med vården.

Andra konkreta åtgärder som måste komma på plats eller förstärkas är utskrivningsteam, ökad användning av teknik i samband med utskrivning, såsom videomöten, ett mer proaktivt arbetssätt med fokus på att förhindra att personen skrivs in i slutenvården i onödan och en fast vårdkontakt i primärvården. Stuprören mellan kommun och landsting gällande dokumentation måste brytas. Ett positivt exempel är Kronoberg som infört ett gemensamt dokumentationssystem som innebär att dubbeldokumentation undviks. Behörig personal kan både läsa och skriva in information, oavsett huvudman eller utförare.

I Sverige har antalet vårdplatser på sjukhus successivt minskat över tid (från 25 298 platser år 2012 till 23 885 platser år 2015). Internationellt sett har Sverige numera få vårdplatser per invånare. Även antalet korttidsplatser har minskat i kommunerna (med 12 % mellan år 2008 och 2012). Andelen äldre än 65 år som bor på särskilt boende har minskat (från 8% till 4% mellan åren 2001 och 2014). Det är också väl känt att andelen äldre i befolkningen ökar kraftigt de närmaste åren, vilket tillsammans med den medicinska och tekniska utvecklingen har medfört ett större behov av vård och omsorg. Detta blir en ekvation som är svår att få ihop om inte samverkan och stödet nära hemmet och i kommunal omsorg blir bättre.

För att detta omänskliga bollande av våra äldre och multisjuka ska få ett slut måste det till politiska åtgärder och beslut. Från moderaterna vill vi bidra och komma med de lösningar som krävs för att detta ska få ett stopp.

Bli först att kommentera
Skärmavbild 2017-02-02 kl. 08.48.19

Över 10000 i vårdkö är inte accetabelt

Av , , Bli först att kommentera 2

Insändare från Folkbladet:

Vårdköerna i Västerbottens läns landsting är allt för långa. För att komma till rätt med problemet krävs kraftfulla åtgärder.

Det finns stora utmaningar för sjukvården i länet, en av de största är de växande vårdköerna. I jämförelse med andra landsting ligger Västerbotten bland de absolut sämsta i landet. Den dåliga tillgängligheten gäller för slutenvård som primärvård.

Det är inte acceptabelt att över 10 000 västerbottningar (vantetider.nu, november 2016) måste stå i långa köer för att få vård i Västerbotten.

För att bryta den här utvecklingen krävs en rad politiska åtgärder. En är att återskapa kömiljarden som under alliansregeringens tid vid makten effektivt minskade vård­köerna.

Efter S/MP-regeringens avskaffande av kömiljarden har vårdköerna återigen vuxit kraftigt. En annan åtgärd för att stärka tillgängligheten och avlasta sjukhusen är att bygga upp en första linjens vård genom en stärkt primärvård.

Det krävs även åtgärder för den psykiatriska vården som också har stora problem med långa vänte­tider.

För gruppen multi­sjuka och andra personer med stora vårdbehov är en sammanhållen vård mycket viktig.

Om vårdflöden och vårdkedjor skulle hänga ihop bättre skulle det medföra att det går att minska onödigt lidande, få bättre vård samt spara resurser.

Moderaterna vill därför att vården för multisjuka äldre blir sammanhängande mellan sjukhuset, primärvården och kommunal vård och omsorg.

Det skapar förtroende för vården samt minskar de samlade väntetiderna samt gör att det går att undvika att patienter bollas runt mellan olika vårdnivåer och mellan kommun och landsting.

Den politiska S-majoriteten saknar i dag förslag på vad man vill göra för att minska vårdköerna för över de 10 000 västerbottningarna som väntar på vård.

Här krävs kraftfulla politiska åtgärder för att minska en av landets längsta vårdköer.

Nicklas Sandström (M)

Bli först att kommentera
Skärmavbild 2017-02-02 kl. 08.48.19

10 862 Västerbottningar väntar på vård

Av , , Bli först att kommentera 3

Det finns stora utmaningar i Västerbotten med långa vårdköer. I jämförelse med andra landsting ligger Västerbotten bland de absolut sämsta länen när det gäller uppfyllandet av vårdgarantin. Den dåliga tillgängligheten gäller såväl slutenvård som primärvård. Sett till finansiering är Västerbotten ett av de landsting som lägger minst andel till primärvården.

Situationen är särskilt svår i den psykiatriska sjukvården och när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin har väntetiderna legat sämst i landet under många år. Där har vi från alliansen drivit frågan om att öppna upp för vårdval, men får blankt nej av den politiska majoriteten. Vi anser att det måste göras för att kunna lösa situationen med de långa vårdköerna som under lång tid varit ohållbar för patienterna.

Den politiska majoriteten står stilla och det är mycket oklart vilken viljeinriktning som finns och vad man vill göra för att korta köerna för de 10 000 västerbottningarna som väntar på vård.

Bli först att kommentera