Har lyssnat på en längre intervju med landstingsdirektören Jonas Rastad som Västerbottensnytt gjort. Han beskriver rätt väl de framtidsutmaningar som finns framöver för landstinget. Beskrivningen av att det bara kommer bli ”värre och värre” är delvis sann. Framförallt är den sann för att sjukvården ständigt utvecklats med bättre mediciner och nya behandlingar. Därför är behovet av en ständig effektivisering på runt 100 miljoner per år en påtaglig verklighet. För som patient vill vi ju alltid ha den bästa behandlingen och den bästa medicinen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den ökade kostnaden för landstinget är något samhälle får tillbaka i form av att människor lever längre och är friskare men även kommer snabbare tillbaka till ett arbete.
För att möta den allt mer växande behovet av effektiviseringar har det sjösatts ett batteri av olika åtgärder inom ramen för Projekt balans. En del av dem har Moderaterna och Alliansen efterlyst länge som till exempel större fokus på daglig mätning och uppföljning, bättre flöde i organisationen (LEAN-arbete) och ett första steg mot prestationsbaserade budgetar. Det är därför modigt att de styrande socialdemokraterna har lyssnat och vågat sjösätta dessa delar. De kommer på sikt visa sig mycket betydelsefulla för att vända ekonomin åt rätt håll.
Dessvärre finns det inslag i Projekt balans där det funnits ett kortsiktigt tänk där åtgärderna blir kontraproduktiva och riskerar att innebära högre kostnader för sjukvården. Dessa är till exempel de mycket snabba neddragningarna av vårdplatser på sjukhusen och sjukstugorna.
Att det bara kommer att bli ”värre och värre” är som sagt bara delvis sann. Mycket av det många uppfattar som jobbigt är den kortsiktighet och bristen och analys som präglat besluten. Det hade kunnat göras annorlunda och tidigare. Jag hade önskat att det politiska ansvaret hos majoriteten hade kommit tidigare och även nu tydligare visat åt vart de vill att landstinget ska gå.
Senaste kommentarerna