Kategori: sjukvård

De fyra borgerliga partierna vill nå ett maktskifte i regionen

Av , , Bli först att kommentera 3

Pressmeddelande 210510: De fyra borgerliga partierna vill nå ett maktskifte i regionen

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna säger idag att det behövs ett nytt styre för Region Västerbotten. De är helt överens om behovet av förändring av hur sjukvården och den regionala utvecklingen sköts och därför måste socialdemokratins 40-åriga maktinnehav brytas. Detta arbete vill vi göra gemensamt mellan de fyra borgerliga partierna.

– Vi kan konstatera att regionen är i ett desperat behov av en ny ansvarsfull ledning som sätter patienten först. Vi har mycket att vara stolta över när det gäller vården i länet men det är mycket som kan bli betydligt bättre. Exempel på sådana områden är regionens personalpolitik, åratal av långa vårdköer samt en oansvarig hantering av regionens ekonomi.

Regionen har under årtionden haft stora ekonomiska problem, bedömningen är att det nu saknas runt 250 miljoner kronor årligen. De fyra borgerliga partierna har under flera år kritiserat den styrande socialdemokratin för bristen på förmåga att på allvar ta tag i de stora ekonomiska utmaningarna

För att nå ett maktskifte krävs det att varje parti växer med 1–2 procentenheter var. För att nå dit krävs det ett gediget och målmedvetet arbete för att vinna fler väljare dels  gemensamt, dels som enskilda partier. Som en del av det arbetet kommer varje parti att lägga fram var sitt budgetförslag till kommande regionfullmäktige med sikte på att få ökat genomslag för borgerlig politik. Fram till valet kommer det att komma fler utspel dels som gemensamt alternativ, dels som enskilda partier, allt för att nå fram till ett maktskifte avslutar Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L) samt Hans-Inge Smetana (KD).

 

 

S, V och MP självbild om ekonomin i regionen är direkt skadlig

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag skulle vilja ägna lite extra fokus på regionens ekonomiska situation. Det har länge odlats en självbild hos den styrande socialdemokratin att regionens ekonomi i grunden är välskött. Det är en önskedröm och bygger på villfarelser. I sin allvarligaste form är det självbedrägeri som riskerar att göra att man inte tar nuvarande svåra situationen på allvar och fortsätter att skjuta problem på framtida generationer.

Om vi jämför Regionen med andra framkommer en inte allt så smickrande bild. Visst regionen gjorde ett plusresultat med 98 mkr. Men då har regionen fått 626 miljoner mer i generella statsbidrag sedan 2019. Utöver det har regionen under föregående år fått utökade riktade statsbidrag samt merkostnad för pandemin på totalt 473 miljoner. Det har så gott som bokstavligen regnat statliga pengar över regionen, trots det så klarar man knappt att ha nästan över vattenytan. När vi jämför Region Västerbotten med landets 20 andra regioner så presterar vi sämst resultat i landet.

Om vi fortsätter att jämföra så har Västerbotten den tredje högsta strukturjusterade skattesatsen. Den femte högsta strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad sett per kr/inv. Vilket till stor del bygger på att vi har landets fjärde högsta kostnad per producerad DRG-poäng.

Ser vi på investeringssidan så har vi landets högsta investeringstakt under en femårsperiod. För att finansiera det har vi landets näst sämsta självfinansieringsgrad. Det har då bidragit till att vi den näst högsta bruttolåneskulden av alla regioner. Trots det är sju av 15 miljarder fortsatt ofinansierade. Sammantaget har vi landets femte sämsta soliditet exklusive ansvarsförbindelsen. Bottenplacering behålls även om vi räknar med ansvarsförbindelsen.

Ser vi på de finansiella nettotillgångar som andel av skatter och generella statsbidrag har vi landets sjunde sämsta tillgångssida.

Det här är inte på något sätt något nytt utan den här utvecklingen har varit under väldigt lång tid. Om vi jämför resultatet på sista raden under en tioårsperiod så presterar vi sjunde sämst. Omräknat till kr per innevånare presenterar vi sjätte sämst. Sammanfattningsvis måste bli ett slut att skjuta svåra problem framför sig och våga prata klartext om att regionen måste på allvar ta tag i de problem som finns. Önskedrömmen om att allt är bra måste få ett slut.

 

 

 

 

 

Regionens utmaningar måste tas på större allvar

Av , , Bli först att kommentera 3

Under förmiddagen debatterade regionfullmäktige årsredovisningen för år 2020. I debatten gjorde jag följande inlägg:

Årsredovisning för år 2020

Ordförande

Ledamöter

Åhörare

Föregående år har på så många sätt varit helt unikt. Jag är fullt medveten om att applåder eller digitala tack inte på något sätt står i proportion till de insatser regionens personal gör varje dag och så även under föregående år. Men för vad det är värt, ett innerligt stort tack!

Herr ordförande

De direkta och indirekta konsekvenserna av pandemin kommer vi att få leva med under en lång tid framöver med. Alla de problem som regionen hade innan pandemi har likt ett snötäcke på hösten gömt undan många av de problem som fanns. När så vårens solstrålar breder ut sig och tar fram det som varit gömt så kommer problemen fram igen. Vårdköerna har inte kunnat arbetas bort så vårdskulden har vuxit, arbetsmiljö har inte kunnat förbättrats och förutsättningarna för många av länets företag kunde ha varit ännu bättre. En annan konsekvens är att omställningen till en ekonomi i balans har kraftigt försvårats.

Regionen resultat på sista raden är 98 miljoner kronor. Det är bara Gotland som hade ett sämre redovisat resultat av samtliga regioner. Vid jämförelse av resultatet efter finansiella poster och i procent av skatter och statsbidrag är resultatet det sämsta av alla regioner.  Även om resultatet jämförs som kr/innevånare är det fortsatt sämst i landet.

Att staten kraftigt överkompenserat regionsektorn för 2020 gör inte att regionens ekonomi på sikt blivit bättre. När tillfälliga bidrag och andra pandemirelaterade faktorer rensats bort, uppskattas det strukturella underskottet motsvara 220 till 280 miljoner kronor.

Herr ordförande

Ibland pratas det om att det strukturella underskottet varit ännu högre men då är det viktigt att komma ihåg att det är för att intäktssidan förbättras med högre statsbidrag och genom en ny modell för kostnadsutjämning. Det är alltså inte på grund av effekter av en politisk vilja att komma till rätta med utgiftssidan. Att politiskt ta åt sig äran för det är på gränsen till bedrägligt. I sin allvarligaste form är det självbedrägeri som riskerar att göra att man inte tar nuvarande svåra situationen på allvar och fortsätter att skjuta problem på framtida generationer.

Effekterna av omställningsplanen, som alla partier i fullmäktige stod bakom, har gett svagt resultat och det som går att mäta handlar till stora delar om indirekta konsekvenser av pandemin. 2020 lämnar kvar 90 mkr som behöver jobbas in i år tillsammans med de 175 mkr som tidigare var planerat för i år. Totalt 265 mkr ska omställningsplanen spara i år. Det behöver ske ett omtag i arbetet med hur förverkligandet ska gå till med omställningsplanen. Verksamheten behöver få en styrsignal om att majoriteten faktiskt menar allvar med planen. Om inte så kan det läggas i byrålådan.

Från Moderaterna och alliansens sida vill vi understryka och hålla med om det som framhålls i årsrapporten att. Citat. ”En betydande risk i regionens ekonomi är den egna förmågan att genomföra effektiviseringsarbetet. Det bottnar i förmågan att leda och styra verksamheten.” Precis så är det.

Herr ordförande

Nu när vi blickar tillbaka på 2020 är det inte bara mörker. Vi ser den kraft som finns att lösa gemensamma problem när vi arbetar tillsammans i och utanför vår organisation för att bekämpa pandemin. Ett framgångsrikt arbete som resulterat i mycket låga dödstal i jämförelse med andra. Möjligheterna i att jobba mer digitalt och hur medarbetare växer med ett tillitsbaserat ledarskap. Ett annat ljus är att den forskningsmiljö som finns i länet har bidragit till ett nobelpris.

Men det stora ljuset i mörkret är hur snabbt vår gemensamma omvärld med forskare och experter kunde forska fram ett nytt vaccin, samt påbörja en global vaccinering. Detta snabbare än vad regeringen kunde få på plats en ny pandemilag. Det första visar på handlingskraft och målmedveten. Det andra visar på effekter av svagt, otydligt och frånvarande ledarskap. Precis det som genomsyrar det politiska ledarskapet i Region Västerbotten.

Sammanfattningsvis visar det här året om något på hur angeläget det är med en  ny politisk ledning i Region Västerbotten.

Bifall till upprättat förslag till årsredovisning samt alliansens särskilda yttrande

Risk för sommarstängt på BB i Umeå – vad gör (S)?

Av , , Bli först att kommentera 4

Utifrån bristen på barnmorskor hotas nu BB vid Norrlands universitetssjukhus av sommarstängning för omföderskor. Det är då tänkt att de i stället ska förlösa i Skellefteå eller i Lycksele.

Trots att problemet med bristen på barnmorskor varit känt i flera år har inte den socialdemokratiska styrda regionen lyckats lösa problemet med rekrytering, arbetsmiljö och löneutveckling. Detta trots att vi har ett universitetssjukhus i en av Sveriges största städer.

Det här är mycket illa skött av Socialdemokraterna.

Moderaterna vill:

  • Bättre villkor för specialistsjuksköterskor under utbildningen.
  • Fler utbildningsplatser på barnmorskeutbildningen.
  • Även barnmorskor måste kunna ta ut sin sommarsemester varje år.
  • Alla länets tre BB ska vara öppet även på sommaren.

36 miljoner till vårdens pandemihjältar

Av , , 2 kommentarer 2

Pressmeddelande 210330: 36 miljoner till vårdens pandemihjältar

Idag har den politiska majoriteten valt att tillskjuta 18 miljoner kronor i ett ökat löneutrymme i samband med årets löneöversyn. Utrymmet riktas till de verksamheter och grupper inom hälso- och sjukvården som varit hårdast belastade under pandemin. Det är något som Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna välkomnar och helt nödvändigt för att klara av den långsiktiga förmågan att rekrytera och behålla personal. Utöver det avsätter vi 18 miljoner till i löneutrymme för att kunna göra en engångssatsning till grupper inom hälso- och sjukvården som varit hårdast belastade under pandemin. Totalt handlar det alltså om 36 miljoner extra till vårdens fantastiska hjältar som slitit och sliter hårt under pandemin säger Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L) samt Hans-Inge Smetana (KD).

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C), gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L), gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare

 

Vårdförbundet kritiserar S,V, MP och SD ”vård-projekt”

Av , , Bli först att kommentera 5

I en artikel i dagens Aftonbladet kritiserar Vårdförbundet i Västerbotten Regionen som använder de statliga pengarna som uppgår till 108 mkr för uppskjuten vård till ett projekt istället för att tillföra det till verksamheten. Vårdförbundets ordförande i länet säger så här i artikeln ” — Våra medlemmar sliter så oerhört hårt och har inte kunnat få ut full semester, ställt om hela arbetet och arbetat i fronten det senaste året. Att kliva in i en pandemi och vara slutkörd redan innan har ställt stora krav på Vårdförbundets medlemmar. Att då inte använda dessa statliga medel till det pengarna är avsatta för, är under all kritik, säger Jenny Olsson.”

Från M, C, L och KD tror vi inte på fler projekt utan valde att i stället tillföra Hälso- och sjukvårdsnämnden dessa pengar. Vi är övertygade om att sjukvården behöver tydligare prioriteringar, satsningar på kärnverksamheten och mindre av projekt.

I debatten har det hävdats att det upplägg som den politiska majoriteten med stöd av SD valt att göra även används i Västra Götalandsregionen. Det stämmer inte. Deras regionstyrelse betalar ut medlen till sjukhusen efter minskade köer. Där finns det inte heller någon politisk tillsatt referensgrupp som är fallet i Västerbotten.

Regionen behöver verkligen en ny ledning som värnar vårdens kärnverksamhet och har förmåga att lyssna på personalen.

Utrota livmoderhalscancer

Av , , Bli först att kommentera 1

En majoritet i riksdagen stödjer vårt förslag som kan göra Sverige först i världen med att utrota livmoderhalscancer. Varje år drabbas ungefär 500 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer och 150 avlider varje år i sjukdomen. Men med långsiktighet och systematik går den att utrota.

Vi Moderater vill att kvinnor erbjuds screening – och vaccin mot viruset som orsakar cancern, redan i tidig ålder och idag har vi fått majoritet i riksdagen för en nationell handlingsplan som på 5-7 år skulle kunna utrota livmoderhalscancer i Sverige.

Det är bara när vi har ordning och reda på ekonomin som vi har råd med satsningar

Av , , Bli först att kommentera 2

Region Västerbotten har i många avseenden en välfungerade hälso- och sjukvård. Framför när väl patienten väl får vård. En av utmaningarna som regionen har är de allt för långa vårdköerna. Vårdköer som vuxit sig allt längre på grund av pandemin. En annat mycket stort problem är att de ytterst ansvariga för vården i länet (inklusive förutsättningarna för en god personalpolitik) nämligen socialdemokratin skjutit de ekonomiska problemen framför sig. Stora sparpaket har lanserats genom åren men följsamheten till dessa har varit tämligen låg. Många gånger under hälften av det som var tänkt att åtgärdas har faktiskt genomförts. Den uppskattning som ekonomiavdelningen på regionen gör är att det strukturella underskottet är mellan 220-280 miljoner kronor. När det gäller kommande tio års investeringar så är sju av 15 miljarder ofinansierade.

Med den insikten och viljan att inte skjuta problemen framåt i tid väljer vi från M, C, L och KD att sätta ett ekonomiskt mål på omställningen av nära vård på sammantaget 60 miljoner. Det handlar kortfattat att flytta vårdkonsumtion på en lägre och mer kostnadseffektiv vårdnivå. Till det skalar vi bort 51 miljoner i sådant som inte är direkt vård. Sammantaget har vi förslag på 111 miljoner mer i strukturella åtgärder än S, V och MP. Genom att prioritera vård före annat och öka tempot i omställningen av Nära vård kan vi också frigöra medel till den direkta hälso- och sjukvården. I Alliansens förslag avsätts 105 miljoner till Hälso- och sjukvårdsnämnden för att jobba bort vårdköerna och vårdskulden när så väl pandemin är över och det är möjligt. Sammantaget tillför vi Hälso- och sjukvårdsnämnden för i år 40 miljoner mer än den rödgröna majoriteten.

Vi kan visa på att vi gör nödvändiga prioriteringar till den direkta sjukvården. Det är i grund och botten bara genom en ansvarsfull och långsiktig ekonomisk politik som det går att skapa förutsättningar för att fortsätta utveckla vården och göra satsningar på vårdens hjältar – nämligen vårdens medarbetare.

Ökad arbetslöshet ger mindre pengar till vården

Av , , Bli först att kommentera 2

Tyvärr ser vi att arbetslösheten ökar alarmerande mycket. Antalet långtidsarbetslösa är nu fler än antalet invånare i Umeå samt 30 000 personer till. Det är inget annat än ett katastrofalt misslyckande av regeringen, som inte kan skyllas på pandemin eftersom de stått utan arbete redan innan krisen.

Det behöver inte vara så här. Utvecklingen går att bryta. Moderaterna vill bland annat se nystartsjobb för de allra längst från arbetsmarknaden, bryta passiviteten genom heltidsaktiviteter som exempelvis praktik samt införa en jobbpremie så att den som varit bidragsberoende länge får upp till 2500 kr mer i månaden när den börjar jobba. Den dystra utvecklingen går att vända!

Utöver att arbetslöshet är nedbrytande för den enskilda människan drabbar det även möjligheten att finansiera välfärden. En hög arbetslöshet belastar de offentliga finanserna med minskade skatteintäkter och ökade bidragskostnader. Den svaga tillväxten gör att nya utgifter eller satsningar bara kan finansieras med lån eller omprioriteringar.  All politik som vill tillföra resurser till välfärden, polisen eller annan offentlig verksamhet behöver därför:

1) Klara jobben bättre

2) Öka tillväxten

3) Skära ner i annan offentlig verksamhet

Att höja skatterna är inte möjligt utan att ytterligare öka arbetslösheten och lägga press på tillväxten. Det är mot den bakgrunden. Det är nödvändiga prioriteringar för att skapa förbättringar som kan komma alla till del. Därutöver är det hög tid att dra åt svångremmen kring den statliga byråkratin och vrida åt bidragskranen. Det skulle göra att samhället fungerar bättre och att resurser frigörs till exempelvis fler poliser och mer tillgänglig vård. Bara genom fler arbetade timmar går det att finansiera hälso- och sjukvården i Västerbotten.

Landets längsta vårdköer inom BUP borde göra S lite mer ödmjuka

Av , , Bli först att kommentera 2

I mandatperiod efter mandatperiod har köerna till BUP i Västerbotten varit katastrofalt långa. Ständigt en av landets längsta. Nyligen gick tre ledande socialdemokrater i länet ut i starkt försvar för hur de hanterar de långa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin i länet.

Det är dock tydligt att S saknar lösningar när felaktigheter och skrämseltaktik kring hur vårdval inom BUP skulle fungera är det enda som återstår. I Region Kronoberg har man infört ett vårdval inom Barn- och ungdomspsykiatrin. Där har en av lösningarna som vi föreslår prövats och minskat köerna med en tredjedel.

Alliansens förslag för kortare köer och snabbare vård inom BUP:

  • Ökade resurser för att korta köerna på BUP samt stärka ungdomshälsan.
  • Ett vårdval inom BUP så att fler aktörer kan etablera och erbjuda vård.
  • Avskaffat remisskravet till BUP så att riktigt akuta ärenden inte riskerar att fastna på fel vårdnivå
  • En översyn för att minska byråkratin så att personalen på BUP ska kunna träffa fler patienter.