Ett av de tuffaste jobben som finns på svensk arbetsmarknad är första linjens chef inom hälso- och sjukvården. Förväntningarna på denna yrkesgrupp är omfattande från såväl personal, högre chefer som patienter. Inom vården är oftast det första chefsuppdraget det svåraste. Det är då som man går från att vara kollega till chef. Chef över tidigare kollegor beskrivs som bland det svåraste som finns då det finns en gammal social gemenskap med de sina tidigare kollegor som åtföljs med olika förväntningar. Tyvärr finns många misslyckade chefbanor just i det mycket svåra samspelet.

I Vårdanalys rapport Visa vägen i vården beskrivs det att ”när man som läkare ska bli chef förväntas från kollegor att man ska fixa pengar till verksamheten, att det är chefens uppdrag.” Det är oftast rätt svårt för läkare och tandläkare att gå från specialist till nybörjarchef. Egentligen inget som skiljer någon grupp i vården utan behovet av stöd i sin chef- och ledarbana är lika stort.

Kommande år har vi inte bara ett stort behov av att lyckas med rekryteringar till bristyrken i regionen utan det gäller även till chefer. Det finns ett problem med att det är allt få sökanden till olika cheftjänster i regionen. För att säkra framtida förnyelse och ledning behöver hälso- och sjukvården i identifiera och stödja utveckling av medarbetare med intresse för att leda.För att säkra den framtida kompetensförsörjningen av nya ledare och chefer behövs ett strukturerat arbetssätt för att åstadkomma att fler väljer att söka tjänster som chef och att de som är ledare kan fortsätta att utvecklas. Det kan till exempel handla om att som medarbetare pröva på ett kortare förordnande med uttalad möjlighet att gå tillbaka till klinisk tjänstgöring.

Något som är påtagligt i många större organisationer likt Region Västerbotten är att ju högre upp man kommer i sin chef-bana desto mer stöd finns det. Det är inte så att Region Västerbotten saknar stöd för nya chefer. Morgondagens chefer är ett bra sådant exempel som stödjer nya chefer. Efter samtal med till exempel fackförbundet Ledarna men även egna samtal med första linjens chefer är jag av den uppfattningen att det krävs. Därför kom vi moderater med ett förslag om att stärka mentor- och utbildningsprogrammen till första linjers chefer. Tyvärr så röstade S, V, MP och SD nej till en sådan satsning.

Pressmeddelande 210129: Kommer nya statliga medel kunna användas för att rädda Asta-mottagningen?

I en ny överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tillförs Sveriges regioner 445 mkr för att jobba med insatser inom graviditet, förlossning, eftervård och cancerscreening samt vård för personer som utsatts för sexuellt våld och könsstympning. Region Västerbotten får ta del av de resurserna utifrån sin befolkningsandel. I överenskommelsen framkommer att medlen ska användas till att stimulera stärkt och långsiktigt hållbar kompetens samt likvärdig vård över hela landet för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. Insatserna ska utgå från den kartläggning som SKR presenterade under 2020. I den del som rör könsstympning ska även Socialstyrelsens kartläggning som delredovisades under 2020 och som slutredovisas i mars 2021 beaktas.

Regionerna ska säkerställa att det finns en tydlig vårdkedja för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. Vidare ska regionerna arbeta för att kunskapen hos vårdens medarbetare ökar i syfte att bättre kunna upptäcka sexuellt våld och könsstympning, särskilt i de fall kvinnan söker för andra symptom. Vårdens bemötande av målgruppen ska förbättras och hänsyn ska tas till de särskilda behov som kan uppstå efter sexuellt våld och könsstympning. Patienter, inklusive de med en komplex problematik, ska erbjudas, vård baserad på bästa möjliga kunskap. Detta kan vid behov innefatta både somatisk och psykiatrisk specialiserad vård. Utvecklandet och bibehållandet av kompetens är en viktig del i detta.

Moderaternas ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden Elmer Eriksson menar på att nu med dessa skärpta skrivningar blir det helt uppenbart att Asta-mottagningen i länet bör kunna räddas.

–          ”Nu när staten så tydligt pekar på att det är just den typen av verksamhet som Asta har bedrivit som man vill ska utvecklas är det också viktigt att så blir fallet. ”

Eriksson har sedan tidigare skrivit en motion om att återstarta Asta-mottagningen. (se nedan)

För mer information

Elmer Eriksson

Källa:

Tilläggsöverenskommelse om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård för graviditet, förlossning och eftervård 2021-2022.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/01/forstarkta-insatser-for-kvinnors-halsa/

Återstarta ASTA-mottagningen

Var tredje vecka dödas en kvinna av sin partner, det handlar om liv och död för kvinnor som utsätts för sexuellt övervåld. Vid dessa brott måste samhället ta sitt ansvar och flytta mannen från hemmet så att misshandeln inte kan fortsätta. Personer som utsätts för sexuellt våld måste få tillgång till specialiserad vård ifrån samhället när misshandeln upptäcks.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) skriver i sin kartläggning Vård vid sexuellt våld 2020 om erfarenheter av sexuellt våld uppmärksammats är upp till medarbetare i vården att från fall till fall bedöma patientens vårdbehov och planera för det fortsatta omhändertagandet. Generellt saknas idag rutiner kring var dessa patienter ska omhändertas. Således kan patienten hänvisas för stöd till allt ifrån en somatisk kliniks kurator, till psykosocial uppföljning och behandling i primärvården eller behandling inom specialistpsykiatrin. I en av landets regioner har specialistpsykiatrin en mottagning som särskilt vänder sig till patienter i behov av behandling och stöd för tidigare sexuellt våld och erbjuder olika former av behandling kopplade till våldserfarenheten.

ASTA-mottagningen är ett specialiserat omhändertagande inom psykiatrin för personer som utsatts för sexuellt våld. Mottagningen startades för 20 år sedan med 150-170 patienter per år, varav nybesök cirka 100 patienter. För de flesta patienter tar behandlingen ett år. Efter avslutad behandling på ASTA-mottagningen upplever 90 procent av patienterna en förbättring. Många, uppemot 80 procent, mår så pass mycket bättre att de kan lämna specialistpsykiatrin.

Därför vill vi att nedrustningen av en mycket viktig verksamhet som ASTA är upphör, så att de mest utsatta patienterna får en behandling som bevisligen har gett effekt, för att uppnå ett normalt liv. Tidigare har verksamheten haft 4,5 tjänster och haft ett teambaserat arbetssätt som organisatoriskt varit en egen del av psykiatrin. Det har varit framgångsrikt.