Arbete och välfärd sammankopplad

Av , , Bli först att kommentera 2

Sjukvården står inför stora utmaningar med personalförsörjning, skenande kostnader och förändrad demografi med en allt äldre befolkning. Jobben är den allra viktigaste frågan för att möta dessa utmaningar för den gemensamt skattefinansierade sjukvården.

När fler jobbar får vi mer resurser till fler ambulanser, mer personal och nya läkemedel. Det är alltså med fler arbetade timmar som vi skapar vårt välstånd och en bättre sjukvård.

En bra sjukvård och omsorg utgör grunden i ett fungerande välfärdssamhälle. Vägen framåt går inte via höjda skatter. En offensiv satsning på sjukvården för att möta framtidens utmaningar förutsätter fler människor i arbete och lägre trösklar in på arbetsmarknaden och då måste det alltid löna sig att arbeta.

Bli först att kommentera
foto_peter_knutson

Ulf Kristersson som ny partiledare?

Av , , 1 kommentar 2

I går hade Moderaterna i Västerbotten ett sammanträde för att göra vår nominering till partiledare. Det var en enhällig styrelse som valde att föreslå nuvarande ekonompolitiske talespersonen Ulf Kristersson. Det känns bra, jag är övertygad att om Ulf blir vald kommer han kunna samla partiet till en valseger och en ny moderatledd alliansregering.

1 kommentar
18153552

Jag kräver svar gällande de långa väntetider för hörapparater

Av , , 2 kommentarer 3

VK rapporterade den 8 augusti om en kvinna som fått vänta över ett år på en hörapparat. Hon är inte ensam i Västerbotten om att fått vänta länge. Väntetiderna har blivit längre och längre för patientgruppen och majoriteten är någon gång svaret skyldig när situationen beräknas bli bättre. Jag kräver därför svar i en interpellation inskickad till landstingsfullmäktige. 

Interpellationen i sin helhet:

När slipper patienter vänta över ett år på en hörapparater? 

I VK den 8 augusti kunde vi läsa om en patient som behövde vänta 18 månader på en hörapparat. Personen i fråga upplevde att hennes vardag men kanske främst hennes jobb blivit begränsad av hörselnedsättningen och kände stor frustration över den långa väntan.

I den senaste statistiken från vantetider.se (juni 2017) hade 784 personer väntat över 90 dagar för en utprovning av en hörapparat. Cirka 300 fler än i juni månad 2016.

Köerna blir längre och längre. 

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande fråga till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Karin Lunström (S) 

• När kommer situationen förbättras för den här patientgruppen?

• Vilka åtgärder är vidtagna för att korta köerna?

Nicklas Sandström (M) Oppositionslandstingsråd

2 kommentarer
2013-04-27 15.44.49

Homeopati är inte medicin

Av , , Bli först att kommentera 5

Homeopati är ingen ersättning för läkemedel. Inte helt överraskande som tur var för de allra flesta. Tyvärr så verkar det finnas allt för många som lever i den förhoppningen. Nu kommer det ytterligare vetenskapliga studier som visar på detta inte så ovänande resultatet. Till detta finns nu ytterligare en studie som studerat överlevanden av cancerpatienter med konventionell medicin respektive alternativmedicinsk behandling.

Studien har jämfört överlevnaden för 281 patienter med ickemetastaserad bröst-, prostata-, lung- eller kolorektalcancer som valt alternativmedicinsk behandling med en kontrollgrupp på 580 patienter som valt konventionell behandling. Med konventionell behandling definierad som cellgiftsbehandling, strålning, kirurgi och/eller hormonbehandling.

Resultatet visar att risken för patienterna att dö under uppföljningsperioden i snitt var 2,5 gånger högre för gruppen som valt alternativmedicinsk behandling jämfört med kontrollgruppen. Nedbrutet på cancertyp löpte patienter med bröstcancer 5,7 gånger högre risk, patienter med lungcancer 2,2 gånger högre risk och patienter med kolorektalcancer 4,6 gånger högre risk.

 

Inte direkt oväntat.

Bli först att kommentera
IMG_0574

En minister med en för stor portfölj

Av , , Bli först att kommentera 7

I kölvattnet av den största säkerhetsskandalen sedan IB-affären fick Sverige en ny sjukvårdsminister. Den sjukskrivne Gabriel Wikström meddelande att han önskade få kliva av. Den vikarierande socialförsäkringsministern Annika Strandhäll fick nu även formellt ta över även detta ansvarsområde. Strandhäll har fått ett jätteuppdrag. Under Alliansregeringens tid axlade ansvaret för dessa två områden av Göran Hägglund och Ulf Kristerson. Nu ska en ensam minister sköta detta.

Det finns mycket stor risk att sjukvårdsfrågorna blir lidande i uppmärksamhet och tid. Socialförsäkringarna är ett mer tydligt statligt ansvar där ministerns tid och engagemang är mer påtaglig. Sjukvård är som bekant ett ansvar för landsting och regioner men statens inflyttande och ansvar finns ändå där i form av bland annat tillsyn av myndigheter och lagstiftning. Inte helt lätta frågor alla gånger som kräver mycket tid och engagemang för att kunna politiskt styra.

Även om ambitionerna finns där att hantera båda politikområdena samtidigt finns det begränsat med tid och då befarar jag att sjukvårdsfrågorna kommer att dra det kortaste strået. Detta i en tid då staten har en mycket viktig roll att spela för att utveckla svensk hälso- och sjukvård.

Bli först att kommentera
Anna

Anna Kinberg Batra besöker Umeå och Noliamässan på onsdag

Av , , Bli först att kommentera 2

Just nu pågår mässan Stora Nolla i Umeå som alltid drar mängder med människor till Umeå. Förutom alla företagare som ställer ut står mängder med organisationer och partier. Vi moderater är ett av alla partierna som ställer ut i år och vår partiledaren Anna Kinberg Batra besöker Umeå och Noliamässan under onsdagen.

I föreläsningssalen Blomqvist kommer Kinberg Batra hålla ett anförande om Sveriges utmaningar kring integration, jobb och trygghet och besvara frågor från publiken mellan 15:00 och 16:00. Alla är varmt välkomna! Därefter kommer hon att ta tid för media, samtal med medlemmar och allmänheten.

Bli först att kommentera
18153552

Vi vill genomföra en närvårdsreform

Av , , Bli först att kommentera 2

Hälso- och sjukvården i Sverige präglas av sin sjukhustunga struktur. Mer vård behöver ges nära människor, på hälsocentral eller i hemmet. Detta är särskilt viktigt för de mest sjuka äldre och patienter med kroniska sjukdomar.

Vi kan också se att när det uppstår sviktsituationer i den nära vården t.ex. kring de mest sjuka äldre så överförs inte resurser i vanlig mening till hälsocentralerna eller sjukstugorna utan i stället görs det insatser från sjukhusen t.ex. i form av hemsjukvårdsteam etc. Detta är naturligtvis inte fel i sak men ur systemsynpunkt är det lite märkligt. Systemet verkar sträva efter att upprätthålla nuvarande struktur men systemet måste förändras. Detta är särskilt viktigt för de mest sjuka äldre och patienter med kroniska sjukdomar. Det framhålls inte i minst i utredningen Effektiv vård.

En överflyttning av resurser från sjukhus till den nära vården behöver inte alltid innebära att det frigörs medel utan det kan också betyda att det omfördelas resurser till den verksamhet där upp- draget finns.

Sverige använder 17 procent av de samlade resurserna inom vården till primärvård. Motsvarande resursfördelning är att 25 procent riktas till primärvården i Norge och i Nederländerna uppemot 39 procent.

Därtill är de regionala skillnaderna omfattande. De resurser som riktas till primärvård varierar med 45 procent mellan det landsting/region som satsar mest på primärvård jämfört med det som satsar minst. Det är åtta landsting/regioner varav Västerbotten är en av dem som lägger 15 procent eller mindre av de totala resurserna inom hälso- och sjukvården på primärvården.

Skall vi skapa högre kvalitet och ökad tillgänglighet till en lägre kostnad krävs det att den nära vården på allvar utvecklas så hälsocentralerna på allvar kan vara första linjens sjukvård. Erfaren- heter från övriga Europa visar att en välfungerande nära vård ger positiva effekter på hela sjuk- vårdssystemet.

En bra utveckling är att överföra besök från specialistvården till den nära vården. Överföringen måste ske i ordnande former och ske i en takt när tillräckliga resurser tillförs den nära vården i form av primärvården. Sjukstugorna kan i mycket större omfattning vara delaktiga i denna pro- cess. I detta arbete är det en självklarhet att alla länets kommuner ska ha en egen hälsocentral. Det skapar förtroende för vården, minskar väntetiderna och undviker att patienter bollas mellan olika vårdnivåer.

Bli först att kommentera