Kategori: landstinget

Personalen bidrog till utmärkelsen att NUS blev bäst i Sverige (igen)

Av , , 3 kommentarer 4

Pressmeddelande 180117: Personalen bidrog till utmärkelsen att NUS blev bäst i Sverige (igen)

Även i år toppar Norrlands universitetssjukhus (NUS) listan över Sveriges bästa universitetssjukhus som branschtidningen Dagens Medicin utser. Anledningen är framför allt hög och jämn kvalité på vården som erbjuds. Delmomenten i rankingen handlar om medicin, tillgänglighet, hygien, patientenkäter, trycksår, överbeläggningar och ekonomi.

Det känns otroligt glädjande att NUS även i år vinner Dagens medicins tävling. Anledningen till det är förstås personalens fantastiska insatser! Så jag vill rikta en riktigt stor eloge och tack till all personal i hela landstinget som gjort utmärkelsen möjlig säger moderaternas gruppledare Nicklas Sandström.  

  

Läs mer på: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/01/17/god-cancervard-bidrar–till-ny-seger-for-umea/

Strandhäll bör läxa upp S-landstingen i norra Sverige

Av , , Bli först att kommentera 7

Tillgängligheten i landstingen i norr är sämst i landet. I den senaste statistiken från vantetider.se är Västerbotten sämst i landet när det gäller uppfyllelse av vårdgarantin för operation/åtgärd och övriga landsting i norr ligger på bottenplatserna när det kommer till uppfyllelse av vårdgarantin för ett första besök.Till skillnad från Stockholm som har bland Sveriges kortaste vårdköer återfinns de längsta i norr.

Under onsdagen träffar sjukvårdsminister Annika Strandhäll landstingsledningarna i de fyra nordligaste länen. Ministern har ofta ett fokus på Stockholms läns landsting, men Moderaterna i Västerbotten anser det är dags att ministern tar sina partikamrater uppe i norr i örat.

Landstingen i norra Sverige har de senaste åren präglats av landets längsta vårdköer, skattehöjningar, och en illa skött ekonomi. Det är på tiden att Strandhäll markerar mot hur Socialdemokraterna leder landstingen i Norrland.

Alliansen kritisk till det politiska ledarskapet för sjukvården som de nu menar är orsaken till ett sparförslag på 180 miljoner kronor

Av , , Bli först att kommentera 4

Pressmeddelande 171205: Alliansen kritisk till det politiska ledarskapet för sjukvården som de nu menar är orsaken till ett sparförslag på 180 miljoner kronor

 

Vid nästa veckas sammanträde med landstingsstyrelsen och hälso-och sjukvårdsnämnden är det tänkt att det ska sparas 180 miljoner kronor i ett nytt sparpaket. Det är 30 miljoner mer än det tidigare så omtalade Projekt balans. Förslaget handlar främst om att dramatiskt minska kostnaderna för hyrpersonal ett år före resten av övriga Sverige. Till det ska även möjlighet att jobba övertid och mertid begränsas.

Från Allianspartierna är de mycket kritiska. De menar att det har blivit såhär beror på ett svagt och kortsiktigt politiskt ledarskap från den styrande politiska rödgröna majoriteten som inte tagit ansvar att leda sjukvården. Konsekvenserna nu är att landstingets egen personal måste springa fortare och Sveriges längsta vårdköer att bli längre.

Allianspartierna presenterar tre strategier för att vända utvecklingen.
1. Att landstinget i Västerbotten blir Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare. Vilket skulle innebära att sjukvården kan rekrytera den personal som behövs och undvika behovet av hyrpersonal.

2. Effektivare samarbete mellan sjukhusvård, primärvård och kommunerna. Alliansen vill se en organisation som tar ansvar för helheten, för att patienterna inte ska ramla mellan stolarna. Detta reducerar kostnaderna och minskar lidandet för patienter och anhöriga.

3. Det politiska ledarskapet måste ta sitt ansvar. Chefer och ledare i verksamheten måste ges befogenheter att styra och leda verksamheten. I dag finns det stora brister i förutsättningar att utöva det nära ledarskapet. För alliansen är det viktigt att krav och befogenheter hör ihop.

 

Nicklas Sandström (M)
Ewa-May Karlsson (C)
Marianne Normark (L)
Birgitta Nordvall (KD)

Fakta

Åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen

Minskning av hyrpersonal                                                                          -98

Minskning av egen personals övertid och jourtid med mera             – 42

Övrig drift                                                                                                      -30

Övriga åtgärder (främst inom hälso- och sjukvårdsnämnden)            – 10

Totalt                                                                                                          180 mkr

Patienten måste sättas i centrum

Av , , Bli först att kommentera 3

Den politiska rödgrönamajoriteten har haft en övertro att genom förändra vårdens struktur löser de vårdens problem och utmaningar. Ett exempel är att för ungefär ett år sedan togs beslutet om att inrätta sex nya länskliniker. Bland annat Öron-Näsa-Hals och Ögon. Anledningarna från majoritetens sida var många, en av dem var att vårdköerna skulle minska i samband med sammanslagningen.

 

På flera av de nya länsklinikerna ökar vårdköerna kraftigt. Tittar man enbart på hur väntetiderna ser ut till ett första besök på Ögon och Öron-Näsa-Hals är läget allvarligt. När det kommer till Öron-Näsa-Hals har antalet som väntat över 90 dagar på ett första försök i augusti 2017 nästan fördubblats jämfört med förra året. Andelen som väntat över 90 dagar på ett första besök i samma mätperiod inom Ögon har försämrats med 20 %.

 

Innan beslutet togs kom kritik från bland annat facket att det saknades konsekvensanalys. Nu har det gått ett år och kritikerna är många, särskilt vid det annars så välfungerande sjukhuset i Lycksele.

 

Förslaget om en ny länsstruktur för vården i Västerbotten visar på den sittande S-majoritetens idélöshet när det gäller att komma tillrätta med sjukvårdens stora utmaningar med dålig ekonomi, växande vårdköer och en personal som känner en stor frustration över känslan att inte räcka till.

 

Från Alliansen ser vi hur extremt viktigt det är med ett starkt, lokalt och närvarande ledarskap med ett tydligt mandat. För den enskilda medarbetaren är det inte frågan om vart verksamhetschefen sitter det viktigaste utan att sin närmaste chef har ett tydligt mandat och befogenhet att vara chef och ledare.

 

Grundproblemet kommer fortsatt att vara densamma även med förslaget om fler länskliniker. Förslaget bryter inte upp den organisationsform som gällt i årtionden. Fortfarande får patienter gå till specifika avdelningar som bygger på läkarkårens specialisering och inte efter den sjukdom som patienten har. Sjukvården måste i mycket högre omfattning organiseras efter patienten i centrum och dess behov.

 

Ett sådant tydligt exempel är hur vården skulle kunna vara organiserad på en bröstmottagning. En patient som söker mottagningen på grund av en knöl i bröstet kan få sin diagnos klar inom ett dygn – efter att ha fått en samlad bedömning av olika specialister – och lämnar mottagningen med ett färdigt behandlingsprogram. Ett annat exempel skulle vara en smärtmottagning för patienter med symptom på smärta.

 

Alliansen anser att alla patienter måste få en sömlös vård. En sjukvård som är organiserad efter sjukdomstillstånd än efter specialitet eller vårdnivå. Dessutom måste sjukdomstillstånd i mycket högre utsträckning handläggas av multidisciplinära team med olika specialiteter och vårdnivåer representerade något dagens struktur motverkar. Dagens traditionella organisationsform bidrar därmed till en begränsning i sjukvårdens utveckling.

 

I dag bygger många av de ekonomiska ersättningssystemen i sjukvården på principen att olika enskilda ingrepp ersätts. Framförallt så får de olika verksamheterna en viss budget för att utföra vissa operationer och vårdtillfällen med direkt koppling till berörd klinik. Det medför en mycket hög risk att varje enskild klinik gör allt för att optimera sin budget istället för att se till helheten och framför allt se vad som blir bäst för den enskilda patienten. Sjukvården borde istället lyfta blicken från att fokusera på en enskild aktivitet eller ingrepp till vad som sammantaget blir bäst för patienten.

 

I denna omställning är den personcentrerad vården oerhört central. Ett arbete som Vårdförbundet driver mycket framgångsrikt. I detta flyttas fokus från patient till att se hela människan. Inte ett smalt fokus på sjukdom eller symptom utan även personens förmågor, vilja och livssituation.

 

Förutsättningen för personcentrerad vård är personens egen berättelse. Ofta bidrar även närstående till den berättelsen. Berättelsen ger en bild av hela livssituationen och fångar personens egna drivkrafter, resurser och förmågor samt känslomässiga, sociala och praktiska behov.

 

Att införa personcentrerad vård kräver grundläggande förändringar både av hur arbetet i vården organiseras och av de traditionella rollerna. Det gäller både vårdpersonalens roller, chefernas roller och patienternas roller. Det krävs nya relationsmönster mellan patienter, vårdpersonal, chefer och vårdteam. Det kräver också nya sätt att se på vårdens styrning.

 

Tyvärr blir sjukvården många gånger fragmenterad mellan olika vårdnivåer eller mellan olika avdelningar eller mellan kommun och landsting. Fokus måste vara personen och dess sammanhållna och sömnlösa vård. Detta arbete skulle kraftigt prioriteras av ett nytt ledarskap för Västerbottens hälso- och sjukvård.

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Ewa-May Karlsson (C)

Landstingsgruppledare

 

Marianne Normark (FP)

Landstingsgruppledare

 

Birgitta Nordvall (KD)

Landstingsgruppledare

 

 

Gör om och gör rätt kring förslaget kring koncentration av högspecialiserad vård

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag presenterar regeringen att de tänker gå vidare med förslaget om att koncentrera mer högspecialiserad vård. Det är klokt att koncentrera vård. Vården blir sällan bra om den som ansvarar för en viss sjukdom träffar för få patienter. Det gäller såväl högspecialiserad vård som den som är inomregional eller för den delen inom den nära vården.

Däremot är verkligheten inom sjukvården mycket mer komplex än så. Det är inte så att de olika landstingen har en anställd bara för en viss typ av ingrepp som bara utförs några gånger per år. Det hela kan liknas med ett mycket avancerad plockepinn där ett feldrag kan orsaka mycket oväntade dominoeffekter.

För Västerbottens del handlar det till exempel på neurokirurgi. Ett område som idag har för få patienter sett till det dygnet-runt-behov som finns. Om man i en mycket hafsig och illa genomarbetad process väljer att plocka ut delar kan det orsaka dramatiska effekter. Som i sin tur leder till nya oväntade händelser. Ett universitetssjukhus utan en fullskalig neurokirurgi har svårt i sin tur att upprätthålla en läkarutbildning.  Även om det inte går så långt riskerar det att sätta en förlorarstämpel som i sin tur gör att det blir extra svårt att göra rekryteringar och få forskningsanslag.

Det kan låta tillspetsat och det jag vill göra är att beskriva att värsta utfallsscenario. Riskerna med den process som Socialstyrelsen föreslagit är riskerna alldeles uppenbara att så kan bli fallet. Bland annat är min kritik att tidsplanen är extremt snäv i sammanhanget, kriterierna som satts upp är alldeles för allmängiltiga, beslut om att minska ned sin verksamhet ska tas i konsensus av professionen, ingen hänsyn har tagits till erfarenheterna av befintlig rikssjukvårdsnämnd, det saknas konsekvenser för akutuppdraget, avsaknad av syn på behov av att se hela vårdkedjor samt legitimitet saknas för processen bland huvudmännen.

Jag hoppas att Socialdepartementet med Annika Strandhäll (S) i spetsen tar till sig av kritiken och bygger en process för att koncentrera vård som har en legitimitet i vårdsverige. I den nya processen handlar det om att till exempel ge tid för arbetsgrupper att förankra och diskutera sina förslag inom och utanför regionen. Att det finns en tydlig struktur för hur oenighet ska hanteras och därmed vem som tar beslut. Sen finns det ett mycket stort behov av att ha en process för hur helheten ska gå ihop.

Alla jobb behövs en bättre sjukvård – budgetdebatt

Av , , 2 kommentarer 2

I går var det fullmäktige där plan och budget för 2018 skulle antas. Det blev en lång och tuff debatt där tydliga skiljelinjer framkom på vilket sätt de olika partierna vill göra sjukvården bättre och att den kommer fler till del. Fokus kom att hamna på de allt växande vårdköerna, hur primärvården måste stärkas, hur personalen ska kunna utvecklas samt hur vårdkedjorna bättre ska hänga ihop. Här nedan är det anförande som jag höll:

 

Ordförande

Ledamöter

Åhörare

 

Svensk sjukvård är bra. Sjukvården i Västerbotten är inom flera områden bättre tack vare vårdens fantastiska medarbetare. Ännu bättre kan det bli med en politik som tar tag i de riktigt stora utmaningarna med de kraftigt växande vårdköerna, medarbetarnas känsla av att inte räcka till och jobba med de arbetsuppgifter de utbildade sig för, hur den nära vården kan stärkas samt hur de mest sjuka äldre ska få en värdig vård och omsorg.

 

De rödgröna har aldrig förr delat ut så många kölappar till vård som nu. Köerna har vuxit dramatisk. I mars 2013 var det 1375 medborgare som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Nu är siffran 5162. En oacceptabel försämring. Du ska få vård när du är sjuk, inte än kölapp. Därför föreslår vi 22 miljoner extra till att minska Sveriges längsta vårdköer, inte minst den inom barn- och ungdomspsykiatrin.

 

Vi moderater upplever en allt växande frustration och stress bland vårdens medarbetare. Vi ser att samvetsstressen tilltar. Vi ser även att allt fler medarbetare vill kunna utvecklas mer på jobbet. Tyvärr är det för få karriärvägar och vidareutbildningsplatser. Därför satsar vi 25 miljoner kronor i en förbättrad arbetsmiljö och fler karriärvägar och utbildningsplatser för alla yrkesgrupper.

 

Fru ordförande

 

Vi moderater vill genomföra en närdvårdsreform. Den ska stärka den nära vården. Vården måste komma närmare patienterna, allra främst genom satsningar på mobil hemsjukvård, utskrivningssköterskor och ökade resurser på länets hälsocentraler.
Vi måste påbörja ett förändrat synsätt för de vi kallar patienter. Gruppen patienter är lika skilda åt som befolkningen i övrigt. Det finns massor av patienter, eller snarare medborgare, som kan och vill ta ansvar för sin egen vård. Det avlastar och skapar tid och resurserna för gruppen mest sjuka äldre. En grupp som bollas runt i systemet utan att någon tar ett helhetsansvar.

 

Vården blir måste bli sömlös utan mellanrum, särskilt för gruppen mest sjuka äldre.  

Fru ordförande

Även om det handlar om en multisjuk patient eller en relativt frisk patient har alla det gemensamt den strävan att få leva ett liv med en god hälsa och få bra vård trots sin sjukdom. Det värderar vi högt. Samtidigt finns olika

prioriteringar om vad som är viktigast just för mig, vad som gör att mitt liv rikt och värt att leva.

 

Med utgångspunkt att alla patienter har olika behov fungerar det inte det vårdutbud som erbjuds är organiserat utifrån olika stuprör. Vården måste hänga ihop och finnas där för just mina behov. För Moderaterna kommer patient först, inte systemet, strukturer eller bevarande av vårdens stuprör.

 

Sammantaget vet vi, även om vi inte pratar om det särskilt ofta, att det enda som kan garantera en god och trygg sjukvård är att fler människor jobbar. Bara då ökar skatteinbetalningar till landstinget. Höjda skatter slår mot jobb och konkurrenskraft. Arbetslinjen är den viktigaste garanten för en god och skattefinansierad hälso- och sjukvård.

 

Vi i moderaterna vill ta ansvar för att utveckla en bra sjukvård så att den blir bättre, inte minst för de mest sjuka äldre. En sjukvård utan långa vårdköer och en personal som kan känna att de räcker till. En vård som finns där när jag behöver den. En sjukvård att lita på.

 

Avslutningsvis

Bifall till moderaternas förslag till landstingsplan med budget, skattesats samt särskilda yrkanden.

Omg 2

Fru ordförande

Ledamöter

Åhörare

 

Peter Olofsson kritik mot Moderaternas budgetförslag kring skattenivå är tämligen tramsig. Det är brukligt att man i ett seriöst budgetarbete utgår ifrån samma budgetförutsättningar. I samma logik varför har socialdemokraterna i regeringsställning inte avskaffat de fem införda jobbskatteavdragen som de vid varje givet tillfälle arbetade emot? Låt oss lämna den debatten.

 

Vad gäller att alliansen har fyra olika förslag var det något vi tydligt deklarerade att så skulle vara fallet även i år. Vi sa även tydligt att vi ska möta väljarna med ett gemensamt valmanifest. Hur är det på er sida, kommer ni i Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gå till val på ett gemensamt valmanifest – kan vi få reda på det redan idag?

 

Fru ordförande

En nyhet för i år är att Sverigedemokraterna kommit ut som ett tydligt vänsteralternativ i och med att som enda parti driva en skattehöjning. Jag hoppas att han kommer att trivas i samma båt som Liselott, Peter och Robert. Hoppas att det är ömsesidigt. Med risk för att båten kommer att kantra vill jag ändå önska er lycka till på färden.

 

Däremot det som bekymrar på riktigt är att på denna båt är Peter Olofsson kapten. En kapten som saknar såväl karta som politisk kompass.

 

Trots alla mörka moln som tonar upp sig på himlen fortsätter färden rakt in i stormens öga. Lika mycket som de styrande blundar inför det blundas det inför sjukvårdens stora framtida utmaningar.

 

I majoritetens förslag till budget saknar jag förslag på hur sjukvården kan bli bättre och komma fler till del. Med en tydlig kompassriktning med en politik för framtidens hälso- och sjukvård i världsklass tillför vi moderater över 300 miljoner kronor till vården. En kursändring som sätter patienten i centrum.

 

Debatt om hur år 2016 blev för sjukvården

Av , , 1 kommentar 0

Under dagens sammanträde med landstingsfullmäktige debatterades årsredovisningen för år 2016. Här nedan är de anförande som jag höll vid mitt första inlägg.

 

Årsredovisningsanförande

Fru ordförande
Ledamöter
Och Åhörare

 

Vi vänder nu blad för år 2016. Jag hade tänkt ägna några minuter till ett par reflektioner kring hälso- och sjukvården och dess utveckling.

 

Vi har aldrig förr haft så mycket resurser till sjukvården men trots det har nog aldrig känslan varit så stark som nu att pengarna inte räcker till för allt det som skulle behövas och vilja göras ute i verksamheten. I debatten hörs starka signaler om vårdplatsbrist, personalbrist och allmän kris i vården. De signalerna måste vi ta på största allvar.

 

Bara jämfört med 2006 har sjukvården i Västerbotten nästan 2 miljarder mer skattepengar att använda sig av. Detta i form av högre skatteintäkter tack vare fler människor som arbetar, höjt skatteuttag samt mer statsbidrag. Trots det gör hälso- och sjukvårdsnämnden återigen ett underskott på 227 miljoner kronor.
Resultatet på sista raden blev överskott trots att verksamheten går med stora underskott. Detta förklaras helt av att det har sålts av värdepapper med stora reavinster. Utan det hade resultatet varit ett stort underskott.

 

Det finns således stora strukturella utmaningar i sjukvården att möta där sjukvården använder sig av mer resurser än vad det finns avsatt.

 

 

 

 

Vi ser en alarmerande ökning av vårdköerna. Vårdköerna i länet har krafigt vuxit de senaste åren. Jämfört med februari 2014 då 11 931 stod i vårdkö står nu i februari 2017 16 993 människor i vårdkö i Västerbotten. En ökning med 70 procent. Det placerar Västerbotten i ett nationellt perspektiv på en bottenplacering. När du är sjuk i Västerbotten ska du få vård – inte en kölapp.

 

Det paradoxala är att vi sannolikt haft lägre kostnader om vi hade haft mer av den personal som vi saknar, jobbat bort köerna och dimensionerat primärvården utifrån det verkliga uppdraget som de har.

 

Som det fungerar nu bollas patienter runt mellan vårdavdelningar för att det saknas rätt personal och operationstider. På sjukhussvenska pratar man om att satelliterna har blivit fler. På patientspråk så är det svårt att förstå varför man efter ett kirurgiskt ingrepp i magen ska vårdas på en hjärtvårdens vårdavdelning.

 

Tyvärr ser vi att allt för mycket resurser används för att administrera vårdköer som folk blir sjukare i. Om primärvården hade haft bättre förutsättningar att snabbt ta emot patienter och ansvara för hela vårdkedjan hade det avlastat den dyrare sjukhusvården. Sammantaget dyra och dåliga lösningar för skattebetalarna och den enskilda patienten.

 

*** Herr ordförande

 

Ni vet elefanten i rummet. Det där som ingen vågar prata om. Det alla vet att vi måste på ett seriöst sätt förhålla oss till och börja göra något åt. Alla ni har sätt kurvorna på de demografiska förändringar som nu sker de kommande åren. Det är inte bara det att det blir allt som går i pension utan även att de som är kvar och jobbar blir allt färre.

 

Om det nu bara stannande där så var det en sak. Till det har vi nu en situation där de allt fler äldre har förväntningar om allt mer avancerad vård allt högre upp i åldrarna. Helt rimliga förväntningar i en välfärdsstat och efter att betalt en av världens högsta skatter i många år.

 

Det vi vet här inne är vilka utmaningar detta innebär. De vågar vi inte prata om. Det vi även vet som få vågar prata om är att detta inte går att möta med höjda skatter. Vi har redan världens högsta skatter. Att bara höja skatterna är och kommer inte att vara vägen framåt.

 

Vi måste faktiskt på allvar ta tag i vad vi vet är sjukvårdens stora utmaningar med att ingen tar helhetsansvar för våra mest sjuka äldre som bollas runt i systemet, vårdkedjor där människor faller emellan de organisatoriska mellanrummen, en digitalisering som går allt för långsamt samt en arbetsfördelning bland personalen som gör att en stor del av arbetstiden inte används för det som man är utbildad för. Häri finns all den potential till lösningar som krävs för att på ett rimligt sätt möta de utmaningar som finns framför oss.

 

Denna årsredovisning likt de som kom åren innan påminner oss om att vi inte längre kan blunda inför de problem som står inför oss.

***

 

Det måste till nya politiska lösningar och ett politiskt mod att vilja, våga och göra annorlunda. I detta har den politiska majoriteten misslyckats.

 

Avslutningsvis: Bifall till upprättat förslag till årsredovisning med allianens särskilda yttrande.

Norge lockar med jättebonus

Av , , 2 kommentarer 3

VK uppmärksammar i en artikel en rekryteringsannons från en norsk kommun som vill rekrytera sjuksköterskor. Det som sticker ut och är lite av ett trendbrott är den bonus och relativt höga grundlön utifrån ett norskt perspektiv. Enligt rapporter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) är det färre svenska sjuksköterskor som söker sig till Norge när hemmavillkoren blivit mycket bättre de senaste åren. Jag uppfattar även i debatten att färre svenska sjuksköterskor åker över till Norge nu än bara för några år sedan. Det kan vara ett trendbrott och en effekt av att de svenska sjuksköterskelönerna och villkoren blivit mycket bättre. Nu är ingångslönen för en nyutbildad sjuksköterska i Västerbotten 27 000 kr och till det tillägg för obekväm arbetstid. Även det senaste löneavtalet med Vårdförbundet gav bra utdelning.

 

Jag hoppas att vi nu ser ett trendbrott och att fler sjuksköterskor väljer att jobba inom sjukvården. Nu hoppas jag även att det går att komma längre med frågor kring arbetsmiljö, karriärvägar och att sjuksköterskor verkligen får jobba med arbetsuppgifter som de är utbildade för.

Vansinnigt förslag att slå sönder regionsjukvården

Av , , Bli först att kommentera 5

Läser på Vk att regeringen nu har i ett förhandlingsbud föreslagit att Jämtland lämnas utanför ett nytt stornorrland. Ett helt vansinnigt förslag om det skulle visa sig stämma. Det kan innebära att framtiden för Norrlands universitetssjukhus hotas och tillhörande läkarutbildning om Jämtland börjar skicka sina patienter söderut. Sedan är det mycket märkligt när motståndet är om inte större i Norrbotten till detta förslag.

Det finns ett väl fungerande samverkan för sjukvården i Norra Sverige. Att slå sönder det med en administrativa omorganisation där man tror att det kan ge teoretiska stordriftsfördelar känns befängt.  På vilket sätt skulle detta göra sjukvården bättre och mer tillgänglig för den vanliga medborgaren med att rita om en karta? Stoppa planerna på ett Stornorrland. Det är dags att arbetet istället riktas till bland annat att hur personalens kompetens bättre nyttjas till att utföra rätt arbetsuppgifter, bättre fungerande vårdflöden där inte patienten faller mellan stolarna samt en organisation där personalen blir sedd och där de trivs och känner att de kan utvecklas och göra karriär.

S-styret orsakar underskott i sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 3

Majoriteten i Västerbottens läns landsting, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gör nu i delårsrapporten ytterligare försök att hejda kostnadsutvecklingen. Många av de förslag som presenteras har prövats förr och inte gett önskvärt resultat. Delårsrapporten visar att de åtgärdsplaner på sammanlagt 160 miljoner som togs fram i våras inte gett önskad effekt. Avvikelsen är som störst inom personalområdet där ett minskat behov av hyrpersonal inte visat någon effekt, utan tvärtom har kostnaderna ökat. (Bilaga 1)

Sammantaget när det gäller ekonomi indikerar årsprognosen ett underskott på 42 miljoner kronor vilket är 50 miljoner kronor sämre än utfallet 2015 och 142 miljoner kronor sämre än budget.

Prognosen för verksamhetens nettokostnader pekar på en avvikelse med 220 miljoner kronor jämfört med budgeten eller 203 miljoner kronor jämfört med föregående år. Av avvikelsen avser Hälso-och sjukvårdsnämnden 150 miljoner kronor, Landstingsstyrelsen 67 miljoner kronor och Nämnden för funktionshinder och habilitering 3 miljoner kronor.

Följande säger samtliga ledande alliansföreträdare i ett gemensamt uttalande om den oroväckande utvecklingen i landstinget:

– Det kan konstateras att vårdköerna i Västerbotten är längst i Sverige, sjukfrånvaron ökar och att budget fortsätter att gå med underskott är oacceptabelt. Vi vill nu se åtgärder som på riktigt kan vända underskottet. Vi tror inte att åtgärderna som tidigare har presenterats är tillräckliga. Situationen kräver mer genomgripande reformer. Från de fyra allianspartierna har vi presenterat strategier och förslag för att möta upp de stora utmaningar som sjukvården står inför.

Allians för Västerbotten

 

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

 

Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare

 

Marianne Normark (FP)
Gruppledare

 

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare