Bidragsbrotten har ökat med 133 procent mellan 2008 och 2021. Så kan vi inte ha det. Regeringen kommer därför införa en utbetalningsmyndighet för att få ordning på bidragssystemet. Myndigheten kommer få i uppdrag att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från myndigheterna. 18 miljarder hade kunnat finansiera 23 000 poliser, 31 000 undersköterskor eller 26 000 lärare. Det är därför mycket positivt att regeringen tar det systematiska fusket på största allvar. Det handlar om förtroendet för våra gemensamma välfärdssystem och det handlar om enormt mycket pengar.
Verksamhetsbesök på Ögonkliniken
Ny manifestation för att rädda BB i Lycksele
Minska regionens lokaler och satsa pengarna på sjukvården istället
Region Västerbotten är länets största fastighetsägare. Totalt äger regionen cirka 650 000 kvm samt utöver det hyrs 100 000 kvm till. Trots att det har byggts nya lokaler och antal vårdplatser kraftigt minskats ned över tid så har fastighetsbeståndet vuxit. Det innebär därmed att kostnaderna ökar för städ, underhåll och reinvesteringar. Det går att uppskatta att kostnaden för daglig drift är cirka 1000 per kvm och år.
Vi vet att nyttjandet inte är optimalt. Bedömningen och vårt förslag är att regionens lokalytor ska kunna minska på sikt med 15 procent i allmänhet (exklusive operationssalar som sannolikt behöver en ökad lokalyta) samt 30 procent för administrativa ytor. Samt riva en del äldre byggnader. Det skulle möjliggöra att styra om pengar till sjukvården vilket kommer behövas i det usla ekonomiska läget regionen befinner sig i.
På sikt rör det sig om totalt 100 miljoner som går från fastighetsunderhåll per år till mer sjukvård!
Prao på neurokirurgavdelningen på Neuro- huvudhals centrum
Besök på Reumatologiska kliniken Västerbotten
För en tid sedan besökte jag Reumatologiska kliniken Västerbotten. Kliniken är i sammanhanget väldigt liten då den bara har 56 medarbetare och dessutom att de ansvarar för hela länet samt ett ansvar för norra Sverige. Huvudsakliga uppdraget är mottagning i öppenvård samt dagsjukvårdsverksamhet genom ex dropp och rehab. De har även ansvar för terapibadet vid NUS. Just att de kan vara en liten men självständig klinik lyftes fram som en stor fördel och styrka. De kunde på så sätt vara mer självständig och hitta lösningar som passade dem. De bedriver även mycket forskning som de ligger i framkant med. Reumatologiska kliniken är ett mycket bra exempel på vårdens utveckling. Idag har de inga vårdplatser då nya mediciner kunnat skjuta upp insjuknandet av olika sjukdomar. Verksamheten vid NUS bedrivs i en av de äldsta lokalerna på området och det är så uppenbart att de inte är ändamålsenliga alls. Tvärtom så finns det stora vattenskador och många har problem att vistas i lokalerna. Därför känns det fullt naturligt att lokalerna ska rivas och de på sikt ska få flytta in till bättre lokaler.
Problem i vården förskjuts medvetet till framtida generationer
Nu när Region Västerbotten gör bokslut för år 2022 kan vi konstatera att hur man än vänder och vrider på hur förra året gick så sker det fantastiska saker inom vården, dygnet runt årets alla dagar. Dagligen botas, lindras och tröstas många patienter. Vi har många verksamheter som vi kan vara mycket stolta över. Samtidigt kan vi konstatera att finansieringen av sjukvården idag bekostas av framtida skattebetalare och att så har skett under lång tid. Vi kan även konstatera att den personal som är anställd idag inte kommer att kunna ersättas i den omfattning vi är vana vid. Detta framför allt för att det helt enkelt är för få i arbetsför ålder de kommande årtionden. Vården som ges idag kommer inte att kunna garanteras framöver om man inte är öppen för förändringar. Det finns det varken personal eller pengar till.
Under det senaste årtiondet har den rödgröna politiska majoriteten skjutit jobbiga och tuffa beslut framför sig. 2022 var inget undantag. Detta leder till att regionen nu står ännu sämre rustad med tomma lador för att möta lågkonjunktur, skyhög inflation och en mycket orolig omvärld med krav på en allt högre beredskap. Vi måste inse att vi inte kommer att ha råd med allt och vårduppdragets kärnuppdrag måste värnas och skyddas. Den regionala utvecklingen måste fokusera på huvuduppdraget att skapa en attraktiv livsmiljö och ge förutsättningar för tillväxt i hela länet givet en föränderlig omvärld.
Trots att den socialdemokratiskt ledda majoriteten i regionen presenterat åtgärdsprogram med innebörden att antalet anställda som inte jobbar vårdnära ska minska kan vi konstatera att så inte blivit fallet. Antalet anställda fortsätter att öka, så även för år 2022. Sedan 2018 har antalet anställda ökat med 357 individer. Detta sätter fingret på bristande förmåga till politisk styrning och uppföljning. Samtidigt kan vi även se att överbyggnaden av ej vårdnära tjänster ökat till följd av denna expansion. Sedan 2018 har regionen i antal 235 nya administratörer anställda men bara 37 nya sjuksköterskor. Mäter man från 2019 har antalet sjuksköterskor minskat i regionen. Antalet chefer har under samma tidsperiod ökat med nio procent medan antalet vårdplatser minskat med samma siffra.
Regionen lämnar år 2022 med ett resultat på sista raden med -202 mkr. Framför allt är det de högre skatteintäkterna och statsbidragen som bidrar till att resultatet inte blir sämre än så när de finansiella kostnaderna är ovanligt stora. Vi kan konstatera att regionens soliditet är -8,6 %. Detta indikerar i sig att regionen inte har en stark ekonomisk ställning. Utifrån en samlad bild av verksamhetens ryggsäck för år 2023 är vår bedömning att det strukturella underskottet i verksamheten är runt 350 mkr. Alltså en klar försämring mot tidigare bedömningar på runt 200 mkr. Till det har nettokostnadsutvecklingen varit bland de högsta i landet vilket i sig indikerar på att den så kallade omställningsplanen inte givit någon effekt alls.
Redan innan pandemin var vårdköerna i Västerbotten bland de längsta i landet. Pandemin förvärrade självklart förutsättningarna att jobba med att korta köerna. Samtidigt som man kan se att andra regioner kommit i gång med att korta köerna blir köerna allt längre i Västerbotten. En orsak till de långa vårdköerna är dålig personalpolitik som inneburit att man tvingats stänga vårdplatser och skjuta upp operationer. Det krävs en ny personalpolitik som flyttar beslut längre ned i organisationen med ett tydligt lokalt och närvarande ledarskap. Personalen måste ha tydliga karriärvägar och en fungerande löneutveckling som belönar yrkesskicklighet. Arbetsmiljön i regionens verksamheter måste förbättras så att regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare.
Med ett par månader in i det nya året så pekar alla kurvor åt fel håll. Det gör sammantaget att fler problem förskjuts på framtiden. En ljusglimt är att majoriteten lagt fram förslag om att minska den administrativa överbyggnaden. Dock ska ingen bli arbetslös vilket väcker frågan om hur man nu ska kunna spara pengar. Från Alliansens sida vill vi gå tuffare fram för att vända utvecklingen. Vi väljer att vara tydlig med detta, det menar vi är att ta ansvar för de utmaningar vi står inför. Men vi gör ändå nödvändiga prioriteringar från sådant som inte är vård för att prioritera vårdpersonal. Det kan även handla om höjda taxor och avgifter så vi ligger i linje med riket. Detta gör vi för att kunna prioritera öppethållande av vårdavdelningar med patientnära arbete, för att skapa förutsättningar för en primärvård som hänger ihop och för att länets förlossningar ska kunna hålla öppet året runt.
Emellertid är problemen i regionen väsentligt mer omfattande än att en minskning av de administrativa tjänsterna kommer att räcka till. Den politiska oförmågan att styra och leda regionen är högst påtaglig och behovet av en ny ledning för regionen har aldrig varit tydligare än vad den är nu. Vi ser samtidigt att ett växande län skapar nya möjligheter men ställer också nya krav på regionen. Denna utveckling vill vi ta vara på. Vi ser trots allt optimistiskt på de utmaningar som regionen står inför och att de går att lösa. Utifrån tuffa men nödvändiga prioriteringar går det att vända utvecklingen och ta till vara den optimism som finns i länet.
Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition
Ewa-May Karlsson (C)
Gruppledare
Hans-Inge Smetana (KD)
Gruppledare
Maria Lundqvist Brömster (L)
Gruppledare
Artikeln är publicerad i VK, länk här.
Köerna till cancervården måste kortas ned – Västerbotten har bland de längsta i landet
DN har publicerat en stor granskning av Sveriges köer till cancervården. Sverige har under lång tid haft problem med väntetider inom cancervården. Västerbotten hamnar i en nationell jämförelse på en bottenplacering.
Uppdatera den nationella cancerstrategin i syfte att stärka den långsiktiga medicinska vården gällande cancersjukdomar och prioritera kortare köer
Införa en särskild vårdgaranti för cancerpatienter som är betydligt kortare än dagens 90 dagar.
Region Västerbotten behöver i det svåra ekonomiska läget prioritera vård och prioritera bort administration.
Att om cancervård inte kan ges inom uppsatta tidsgränser ska patienten ha rätt att vända sig till en annan vårdgivare och bli ersatt för alla de merkostnader detta innebär.
Det måste bli lättare att få vård i tid
Vi vill att det ska bli lättare att få hjälp med att få vård i tid om regionen inte klarar av vårdgarantin!
Därför föreslår vi en central vårdgaranti-enhet som ska hjälpa patienter att få vård i tid utanför länet eller hos en annan aktör i länet. Det skulle också flytta ansvaret för att söka vården för patienten från kliniken, vilket sparar tid för regionens vårdanställda.
Inrätta en central vårdgarantienhet
I dagsläget sköts den mesta hanteringen av frågor kopplat till vårdgarantin av respektive verksamhet. Genom att vårdköerna vuxit de senaste åren och blivit allt längre tar denna administration alltmer tid. Tyvärr allt för ofta av vårdutbildad personal exempelvis sjuksköterskor. Sjuksköterskor får svara i telefon och svara på kö-plats i stället för att bemanna en vårdavdelning. En bekymmersam negativ spiral.
I Västmanland har de inrättat en central vårdgarantienhet. Den stödjer såväl verksamheterna som patienterna kring vårdgarantifrågor. På två tjänster sköter de att besvara telefonsamtal, mail och 1177-kontaktformulär från medborgare men även för verksamheten och externa vårdgivare. När medborgare vill få hjälp att få vård hos andra vårdgivare hjälper enheten till med detta. De ringer även patienter när lediga luckor uppstår, de kan även ringa upp patienter inför operation för att säkerhetsställa att förberedelserna är korrekta vilket har stor betydelse för om operationen kan genomföras. De har även hjälp verksamheten att säkerhetsställa att väntelistorna är korrekta vilket de allt för ofta inte är vilket frigör tid och kapacitet till andra. Sammantaget har deras arbete avlastat verksamheterna och skapat en tydlig och enkel väg in för medborgarna.
Region Västerbotten skulle genom att etablera en vårdgarantienhet frigöra tid och resurser i verksamheten som kan användas på bättre sätt. Alltså skulle en sådan här verksamhet inte bidra till ökade kostnader när den kan etableras inom budget.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att regionfullmäktige beslutar att
- Etablera en central vårdgarantienhet med inspiration från Region Västmanland.
Pressmeddelande 230405: Oppositionsregionrådet dömer ut regionmajoritetens sparplan – verkar leva i en fantasivärld
I VK den 5 april menar regionstyrelsens ordförande, Peter Olofsson (S), att den nyligen beslutade reduktionen av 120 tjänster inom administration för att nå en besparingseffekt på 100 mkr med påbörjad verkan 2023 ska ske enligt följande ” Besparingarna ska inte göra någon arbetslös, utan i stället kommer tjänsterna minska genom pensionsavgångar och anställningsstopp.”
Det har fått regionrådet i opposition Nicklas Sandström (M) att reagera.
– Det är precis samma misslyckade strategi som vid den förra omställningsplanen som helt saknade effekt på ekonomin, säger Sandström (M).– Majoriteten verkar tyvärr leva i en fantasivärld om man på allvar tror att , att det går att nå en minskning av antalet administrativa tjänster med en effekt av 100 mkr på genom pensionsavgångar och anställningsstopp, säger Sandström (M).
Moderaterna har ställt en enkel fråga till nästa regionfullmäktige kring uttlandet från regionstyrelsens ordförande.
Mer information:
Nicklas Sandström 070-254 45 15Enkla frågan i sin helhet:
Enkel frågaUmeå 5 april
Tror du på allvar att regionen kommer att kunna minska administrationen genom endast pensionsavgångar?
I VK den 5 april menar regionstyrelsens ordförande, Peter Olofsson (S), att den nyligen beslutade reduktionen av 120 tjänster inom administration för att nå en besparingseffekt på 100 mkr med påbörjad verkan 2023 ska ske enligt följande ” Besparingarna ska inte göra någon arbetslös, utan i stället kommer tjänsterna minska genom pensionsavgångar och anställningsstopp.”[1]
Det är inte helt olikt hur hanteringen av omställningsplanen hanterades. Där krävdes det att man skulle minska med 400 tjänster för att nå uppsatt effekt. Trots det lovade Olofsson att ” …att ingen anställd kommer att sägas upp.”[2] Effekten av det var att antalet anställda i stället ökade.
Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande enkla fråga till ordförande Peter Olofsson (S)
1. Tror du på allvar, trots erfarenheterna från den misslyckande omställningsplanen, att det går att nå en minskning av antalet administrativa tjänster med en effekt av 100 mkr på genom pensionsavgångar och anställningsstopp?
Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition
Senaste kommentarerna