I dag skriver jag tillsammans med min partikollega, i Västra Götaland, Martin Andreasson på Dagens samhälles debattplats om att det krävs gemensamma lösningar på vårdens IT-frågor. Läs hela artikeln här:

Gemensamma lösningar på vårdens IT-frågor krävs

Svensk hälso- och sjukvård är i nästan alla avseenden bättre än sitt rykte. Internationella jämförelser brukar visa att hälsoläget i Sverige är gott, att sjukvården håller hög kvalité med goda medicinska resultat och allt detta till en rimlig kostnad.

Utöver välkända tillgänglighetsproblem finns det ett område där det är sämre ställt än vad människor har rätt att förvänta sig. Utvecklingen av tjänster inom E-hälsa. Även om det finns lysande undantag har vi på det hela taget en lång väg att vandra innan vi når en acceptabel nivå för ett land som Sverige.

Invånare måste ha ett bra stöd i att fatta kloka och välinformerade beslut om sin hälsa för att leva längre utan sjukdom. Dessutom är det bara dumt att inte låta invånare själva hjälpa vården med att fylla i till exempel hälsodeklarationen mm. Vi har allt att vinna på att göra patienter mer aktiva. Exempelvis bankvärlden har visat det fina i att inte behöva ta ledigt från jobbet för att komma till banken innan klockan tre för att göra bankärenden.

Exempelvis kan årliga rutinkontroller ersättas med kontinuerlig övervakning. De som uppvisar onormala värden kallas till~vården vid behov medan de där allt fungerar som förväntat inte behöver använda tid på en rutinkontroll som visar att allt är som det ska.

Ser vi det istället ur medarbetarnas synvinkel är det också allvarliga tillkortakommanden. Den debatt som rasat det senaste året om att allt mer tid går åt till att registrera och dokumentera beror till stor del på undermåliga IT-stöd. Bra~IT-stöd kan skapa betydande möjligheter för effektivisering och förnyelse av hälso- och sjukvården. Hittills har detta dock inte infriats.

Detta är mycket allvarligt, inte minst mot bakgrund av att modern evidensbaserad sjukvård blir allt mer beroende av avancerad informationshantering. En given omständighet för att hälso- och sjukvården ska vara säker, trygg och modern är alltså att invånare, medarbetare och verksamhetsföreträdare har tillgång till rätt information vid rätt tidpunkt.

Sverige har idag sex olika större journalsystem och till dessa finns hundratals olika moduler med olika funktioner. Det kan vara extra program för till exempel röntgen, provsvar, läkemedelsmoduler med mera. Det finns ingen sammanhållen information runt invånaren, utan allt bygger på att information finns lagrad i olika system, i bästa fall i ett landsting, men ofta på en enskild vårdcentral eller en del av ett sjukhus. Det får konsekvensen att den som skadar sig utanför ”sitt” landstings gränser inte kan räkna med att livsnödvändig information finns tillgänglig för dem som ska genomföra behandling. Eller att faxarna fortfarande går varma mellan kommunala äldreboenden och sjukhus.

Vårdens medarbetare upplever sällan att de har nytta av den information de samlar in. Emellanåt kan vårdpersonal sitta heldagar med att överföra information från exempelvis journaler till kvalitetsregister vilket är ett oerhört resursslöseri. Denna koppling mellan register och journal måste lösas för att kunna bidra till vårdens fortsatta utveckling och nyttja vårdens personal på ett mycket bättre sätt.

Visst finns det ljusglimtar av bra e-hälsotjänster också i Sverige, men totalt sett måste vi nu samla oss och ta ett gemensamt grepp. Kommuner, landsting, alternativa vårdgivare och staten.

I klartext betyder det ökade kostnader när redan nu befintliga system måste vidmakthållas samtidigt som nyheter fasas in. I slutändan skulle det betyda att de ökade kostnaderna kan vägas upp av bättre arbetsmiljö, bättre resursutnyttjande och färre vårdskador.

Ändamålsenlig informationshantering som har invånare och inte organisation som utgångspunkt är fundamentalt för väl fungerande vård och omsorg. Landstingen använder idag cirka 3 % av sina IT-Resurser i gemensamma satsningar. Den siffran är för låg då det säger sig självt att det blir dyrare och sämre lösningar om samma utveckling ska göras på 21 olika ställen. Kommunerna är knappast med och betalar alls, vilket måste förändras.

Statens insatser på området är också för dåligt koordinerade. Det behövs ett nytt grepp på e-hälsoområdet. Såväl Sveriges invånare som vårdens medarbetare förtjänar bättre. Sverige är inte större än att vi kan enas om en gemensam ’lösning’ som gör att Sveriges invånare och vårdens medarbetare kan ha tillgång till rätt information i alla lägen.

Martin Andreasson (M)

Regionråd, Västra Götalandsregionen

Nicklas Sandström (M)

Landstingsråd, Västerbottens läns landsting