Pressmeddelande: (M) kräver återigen en visselblåsarfunktion i regionen

Moderaterna i regionen kräver återigen att en visselblåsarfunktion inrättas. Gårdagens avsnitt av Uppdrag granskning lyfte exemplet från det händelse som utspelade sig på Bureå Hälsocentral där en medarbetare blev kallad ”fröken visselblåsare”. Regionrådet i opposition Nicklas Sandström (M) blir frustrerad över den styrande Socialdemokratins ovilja att införa ett visselblåsarsystem. Sandström krävde en visselblåsarfunktion redan 2013 och ånyo 2019 men båda gångerna har förslaget avvisats.

– Nicklas Sandström kräver att det införs en visselblåsfunktion i regionen. Om inte annat visade Regionens egen revision på detta behov när det kom fram till att omkring fyra av tio medarbetare inte känner till vad begreppet innebär. Undersökningen visar också att nästan hälften av medarbetarna upplever att det finns, eller till viss del finns, en tystnadskultur på deras arbetsplatser.

Såväl Läkarförbundet som Vårdförbundet i regionen påtalar att det finns en utbredd tystnadskultur som de menar är problematisk ur flera perspektiv.

Källor:

https://www.regionvasterbotten.se/VLL/Filer/Rapport%20tystnadskultur%20-%20resultat%20fr%C3%A5n%20enk%C3%A4tunders%C3%B6kning.pdf

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/lakarforeningen-finns-en-utbredd-tystnadskultur

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/vardforbundet-i-vasterbotten-om-tystnadskulturen-svarare-att-fa-medarbetare-att-uttala-sig

Motion

Umeå den 4 mars

Inför en visselblåsarfunktion

År 2013 och 2019 motionerade Moderaterna om att landstinget/regionen skulle införa en visselblåsarfunktion. Tyvärr utan framgång. Syftet nu likt då är för att underlätta för medarbetarna att kunna rapportera in eventuella missförhållanden. Det är inte alltid som anställda kan gå till sin närmaste chef och meddela detta p.g.a. rädsla för negativa konsekvenser.

Region Västerbottens revisorer genomförde år 2020 en enkätundersökning i organisationen om medarbetarnas syn och upplevelser av meddelarfrihet och tystnadskultur. Revisionen konstaterar i sin rapport att omkring fyra av tio medarbetare inte känner till vad begreppet innebär. Undersökningen visar också att nästan hälften av medarbetarna upplever att det finns, eller till viss del finns, en tystnadskultur på deras arbetsplatser. Vidare i rapporten lyfts det fram att 3 av 10 medarbetare inom sjukvården inte upplever att de öppet kan diskutera kvalitetsbrister på sin arbetsplats.

I enkätundersökning som genomfördes under februari 2021 menar till exempel Vårdförbundet i Västerbotten att situationen förvärrats under det senaste året.

Sedan år 2013 har mycket hänt. Många regioner och kommuner har redan infört en visselblåsarfunktion. Till exempel avser Skellefteå kommun att använda sig av en extern aktör för att öka trovärdigheten för tjänsten.

Region Västerbotten har även blivit nationell uppmärksammad i programmet Uppdrag granskning angående fallet om ”fröken visselblåsare” i den norra länsdelen. Under den senaste tiden har även interna dokument som varit tveksamma kring medarbetarens möjlighet att nyttja sin grundlagsstadgande meddelarfrihet förtydligats.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att regionfullmäktige beslutar:

Att Region Västerbotten inför en visselblåsarfunktion

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Västerbotten har ett mycket ansträngt läge för vården med rekordstor belastning för intensivvård och sjukhusvård. Vi har en av Europas snabbaste smittspridning i nuläget. Regionen föreslår att krislägesavtal måste sättas in. Många västerbottningarna sköter sig bra men fler måste följa rekommendationerna och vi behöver hålla ut! Samtidigt anser vi att fler åtgärder måste komma på plats nationellt för att bromsa smittan.

I de första planerna för vaccinleverans skulle Sverige ha fått nästan 4 miljoner doser vid det här laget. Totalt har bara 1,1 miljoner doser levererats. Det påverkar ju även Västerbottens förmåga att kunna vaccinera. Västerbotten får dessutom färre vaccindoser då vi har en så pass ung befolkning. Just nu finns en kraftig överkapacitet sett till förmåga att kunna ge vaccin. Hittills har runt 23000 vaccinerats i länet sedan arbetet startade i början av januari. Länets vaccinsamordnaren uppskattar att man skulle kunna vaccinera 35000 i veckan om man bara fick vaccin. Givet den senast reviderade planen så kommer vaccindoserna komma i början av sommaren. Det gör att det kommer vara en enorm puckel att hantera. Det hade varit väsentligt bättre och enklare med en jämn och hög leverans av vaccindoser. Nu är det inte så vilket gör att man får göra det bästa av situationen.

Redan i somras poängterade Moderaterna för regeringen hur viktigt det är att Sverige förhandlar fram avtal som garanterar tillräckliga doser. I ljuset av att vi var sämst på tester och smittspårning blir vaccin ännu viktigare. Men regeringen la alla ägg i samma EU-korg. Att vänta och hoppas på det bästa är en riskabel väg att gå — även om vaccin. Sverige borde nu göra som Danmark och omedelbart undersöka vilka möjligheter som finns för att köpa in mer vaccin.

I Folkbladet (23/2) menar den rödgröna majoriteten att de satsar 300 miljoner ytterligare på vården. De glömmer att berätta att de ska spara 565. Regionen har redan lånat 2600 miljoner och förklaringen till att den summan inte har behövts ökas ytterligare är tillfälliga extrapengar från staten. Regionens ekonomiavdelning gör bedömningen att det varje år används 220-280 miljoner kronor mer än vad det finns intäkter för. När det gäller kommande tio års investeringar så är sju av 15 miljarder ofinansierade. Den rödgröna majoriteten lägger ut dimridåer för att dölja de faktum att ekonomin i regionen är riktigt illa skött.

Vi menar att det måste vara ett slut på att skjuta problemen framför sig. Med den insikten och viljan att inte skjuta problemen framåt i tid väljer vi från alliansen att sätta ett ekonomiskt mål på omställningen av nära vård på sammantaget 60 miljoner. Det handlar kortfattat om att flytta vårdkonsumtion på en lägre och mer kostnadseffektiv vårdnivå. Förslag som inte finns med i omställningsplanen. Till det skalar vi bort 51 miljoner i sådant som inte är direkt vård. Sammantaget har vi förslag på 111 miljoner mer i åtgärder än majoriteten. Med dessa åtgärder skapar vi väsentligt bättre förutsättningar för att klara de ekonomiska effekterna av pandemin. Att som den rödgröna majoriteten föreslå en projektorganisation med 105 miljoner i budget som ska fördelas genom sammanträde med en fikaklubb utan insyn där bara representanter från majoriteten ingår är direkt skadlig för verksamheten. Dessa pengar gör störst nytta i vården för att hantera pandemin och vårdskulden.

Det krävs kraftfulla reformer som tar regionen ut ur dimman som den rödgröna majoriteten är ansvarig för. Vi behöver få på plats en primärvårdsreform med fast läkarkontakt med tillhörande vårdlag, ökad läkarmedverkan i den kommunala äldreomsorgen, stärkt primärvård, förbättrad arbetsmiljö för vårdens medarbetare med fler karriärvägar, aktivt arbete med att förbättra den psykiska ohälsan samt åtgärder för att minska vårdköerna. Tomma löften om satsningar måste ersättas med kraftfull politisk handling.

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Artikeln finns publicerad här.

Hälso- och sjukvården befinner sig i en tid av förändring, samtidigt som stora vetenskapliga framsteg sker bland annat inom läkemedelsområdet. Avancerade terapier och innovativa läkemedelsbehandlingar skapar nya möjligheter att stoppa, backa och bota sällsynta och svåra sjukdomar. Ändå är trösklarna för implementering och tillgängliggörande av dessa behandlingar till patienter i Sverige höga. Sverige är dock inte ensamt. Även andra länder runtom i världen står inför liknande utmaningar.

Region Västerbotten har genom nya godkända läkemedel för Skelleftesjukan konfronterats med dessa utmaningar och initierat ett mer systemgenomgripande arbete med tillgängliggörande av nya terapier på ett sätt som är långsiktigt hållbart för svensk hälso- och sjukvård. Arbetet sträcker sig därför längre än Skelleftesjukan. I denna vitbok presenteras ett implementerings- och betalarperspektiv på utmaningarna med tillgängliggörande, där Region Västerbotten redogör för hur systemet ser ut idag, vilka utmaningar som finns och hur Sverige kan ta ett kliv framåt vad gäller patienters tillgång på nya effektiva behandlingar. Rekommendationerna innehåller förslag på såväl kort sikt, mer direkta åtgärder, som ett mer långsiktigt koncept för tillgängliggörande till patienter.

Vitboken lyfter fem rekommendationsområden:

1) Ett regulatoriskt system som säkerställer tillgången på såväl äldre som nyare effektiva, säkra och kostnadseffektiva behandlingsalternativ.

Ett fokusskifte från primärt marknadsgodkända kommersiella läkemedelsprodukter till en ökad mångfald bland effektiva, säkra och kostnadseffektiva behandlingsalternativ för hälso- och sjukvården.

2) Ett adaptivt pris- och ersättningssystem för läkemedel som sänker trösklarna för implementering av nya terapier i klinisk vardag och tillgängliggörande till patienter med sällsynta och svåra sjukdomar.

Ett fokusskifte från antagen betalningsvilja till faktisk betalningsförmåga och pris-, värderings- och betalnings- och avtalsmodeller som justerar för osäkerhet som kommer med begränsade evidens och avsaknad av erfarenheter från läkemedelsanvändning i klinisk vardag.

3)  En statlig finansieringsmekanism för nya terapier för patienter med sällsynta och svåra sjukdomar som stimulerar tidig implementering och evidensgenerering från läkemedelsanvändning i klinisk vardag.

Ett fokusskifte från forskning, utveckling och innovation som genererar produkter och tjänster till nyttiggörande av forskning, utveckling och innovation i klinisk vardag och som kommer patienter tillgodo i praktiken.

4)  Ett nationellt grepp om förutsättningarna för att samla in, lagra, hantera, använda och dela tillförlitlig och relevant hälso-, vård- och kostnadsdata från läkemedelsanvändningen i Sverige

Ett fokusskifte från datainsamling för datainsamlingens skull till data som kan användas för forskning, utveckling, innovation och verksamhetsutveckling som gör hälso- och sjukvården bättre.

5) Ett gemensamt grepp mellan stat och region om horisontella prioriteringar – inklusive betydelsen av tidig implementering av nya terapier för patienter med sällsynta och svåra sjukdomar.

Ett fokusskifte från vertikala prioriteringar här och nu till horisontella prioriteringar utifrån behov, mål och nytta som bidrar till en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård, idag och i framtiden.

Region Västerbotten föreslår också en gemensam mission för Sverige: Att bidra till ökat tillgängliggörande av avancerade terapier och innovativa läkemedelsbehandlingar för patienter med sällsynta och svåra sjukdomar, på ett sätt som bidrar till evidensgenerering och som är långsiktigt hållbart för hälso- och sjukvården.

För att uppnå detta föreslår regionen ett koncept för Sverige som REAL WORLD LAB för tidig implementering av nya terapier i klinisk vardag. Tillsammans kan stat, regioner, företag samt akademi och patienter sänka trösklarna och röja hinder för tillgängliggörande i klinisk vardag och samtidigt bidra till kunskap, kompetens och evidensgenerering som möjliggör en skalbar implementering av nya effektiva, säkra och kostnadseffektiva behandlingsalternativ.

Som en tidig brukare (”early adopter”) av nya terapier för sällsynta och svåra sjukdomar kan Sverige vara i frontlinjen och påverka det paradigmskifte som sker inom läkemedelsområdet. Det innebär en möjlighet att stoppa, backa och bota sjukdomar för patienter som tidigare inte haft tillfredsställande behandlingsalternativ. Region Västerbotten menar att en gemensam nationell satsning för Sverige som REAL WORLD LAB skulle kunna hjälpa Sverige att skifta från möjlighet till verklighet på läkemedelsområdet. Det skulle också attrahera investeringar i forskning och utveckling inom området, stimulera tillväxt och konkurrenskraft, och stärka Sveriges position som life science-nation.