Kategori: Primärvård

Tuff fullmäktigedebatt om årsredovisningen för år 2017

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag har årsredovisningen för år 2017 debatteras. Det blev en tuff debatt där det blev tydligt hur de styrande misslyckats med få bukt med de växande vårdköerna. Här nedan återfinns mitt inledningsanförande.

Årsredovisningsanförande
Fru ordförande
Ledamöter
Och Åhörare

Årsredovisningen för år 2017 bjuder på några ljusglimtar men framför allt några riktiga problem för kommande år. Om jag börjar med ljusglimtarna är det framför allt personalens fantastiska insatser i hela organisationen under föregående år. Utmärkelsen bästa universitetssjukhus är ett av många bevis på detta.

Förvisso blev resultatet på sista raden ett överskott. Allt bra så? Tyvärr inte. Hela förklaringen till att det är ett positivt resultat är att landstinget sålt värdepapper med vinst. Ett bra år på börsen men tyvärr inte ett lika bra år i verksamheten. Landstingens kärnverksamhet gör en avvikelse mot budget med hela 360 miljoner kronor. Primärvårdens underskott i förhållande till budget är 128 miljoner kronor.

Vi vet ju alla att goda tider inte varar för evigt. Vi vet ju att det är under de goda tiderna som man måste rusta sig för de sämre som kommer. Tyvärr blundar den styrande socialdemokratiska majoriteten inför detta. De har helt enkelt inte lyckats med sin uppgift att framtidssäkra vården för kommande års mycket tuffa utmaningar.

När de goda tiderna är över och börsen vänder nedåt kan det bli extremt tuffa och kortsiktiga åtgärder som kan vänta personalen och befolkningen med sämre vård och längre vårdköer. Det är inte önskvärt och något vi från Moderaterna vill undvika.

*** Fru ordförande

Vi måste våga prata om elefanten i rummet. Hittills har det gått bra men det kommer att bli mycket tuffare kommande år. Ni har alla sätt kurvorna på de demografiska förändringar som nu sker de kommande åren. Det är inte bara det att det blir allt fler som går i pension utan även att de som är kvar på arbetsmarknaden och jobbar blir allt färre.

Om det nu bara stannande där så var det en sak. Till det har vi nu en situation där de allt fler äldre har förväntningar om allt mer avancerad vård allt högre upp i åldrarna. Helt rimliga förväntningar i en välfärdsstat och efter att betalt en av världens högsta skatter i många år.

Det vi vet här inne är vilka utmaningar detta innebär. De vågar vi inte prata om. Det vi även vet som få vågar prata om är att detta inte går att möta med höjda skatter. Vi har redan världens högsta skatter. Att bara höja skatterna är och kommer inte att vara vägen framåt.

Vi måste faktiskt på allvar ta tag i vad vi vet är sjukvårdens stora utmaningar med att ingen tar helhetsansvar för våra mest sjuka äldre som bollas runt i systemet, vårdkedjor där människor faller emellan de organisatoriska mellanrummen, en digitalisering som går allt för långsamt samt en arbetsfördelning bland personalen som gör att en stor del av arbetstiden inte används för det som man är utbildad för. Häri finns all den potential till lösningar som krävs för att på ett rimligt sätt möta de problem som finns framför oss.

Det paradoxala är att vi sannolikt haft lägre kostnader om vi hade haft mer av den personal som vi saknar, jobbat bort köerna och dimensionerat primärvården utifrån det verkliga uppdraget som de har.

Fru ordförande

Vi ser att antalet privata sjukförsäkringar växer. Förtroendet för den samhällsbetalda vården möter utmaningar och i såväl förväntan som tillgänglighet. Det katastrofalas vårdkö-misslyckande som de styrande Socialdemokraterna är ansvarig för är självklart en bidragande orsak till detta.

Vårdköerna har fördubblats de senaste fyra åren. Det duger helt enkelt inte att mena på att vårdköer är skit som ansvariga politiker menar. Det måste till åtgärder och politisk handlingskraft. Tyvärr saknas detta.

Denna årsredovisning likt de som kom åren innan påminner oss om att vi inte längre kan blunda inför de problem som står inför oss. Det måste helt enkelt till en ny politik och en politisk handlingskraft som inte bara ser de problem vi står inför utan faktiskt vågar, kan och vill göra något åt detta.

***

Avslutningsvis: Bifall till upprättat förslag till årsredovisning med allianens särskilda yttrande.

Moderaterna vill etablera hälsocentral på campus med fokus på studenter

Av , , Bli först att kommentera 1

Exploateringen kring campus har varit hög senaste åren med många nya studentstäder och Umeå är en av Sveriges största lärosäten i landet med strax över 33 000 studenter.

På campusområdet idag finns sedan tidigare Psykologmottagningen och Studenthälsan. Psykologmottagningen som drivs av Institutionen för psykologi erbjuder psykologisk behandling, främst psykoterapi under handledning av legitimerad personal. Redan idag avlastar Psykologmottagningen första linjens psykiatri främst genom individuella insatser, men även genom gruppinsatser.

På campus finns även studenthälsan som erbjuder alla studenter stöd i frågor kring fysiska, psykiska och psykosociala hälsosituation genom kortare insatser och där kompetensen finns kring de speciella behov som studenters livssituation kan medföra.

Nu vill vi genom en motion till landstingsfullmäktige att landstinget utreder möjligheten att etablera en ny hälsocentral i campusområdet med fokus på studenthälsa.

Alla skulle vinna på ett fördjupat samarbete med landstinget i den här frågan. Ett fördjupat samarbete med inrättandet av en hälsocentral på campus skulle även innebära ytterligare avlastning för landstingets nuvarande verksamheter. Inte minst med tanke på att expansionen av området runt campus och utvecklingen av Universitetsstaden medför ett ökat tryck på befintliga hälsocentraler i närområdet genom ökat patientunderlag.

Alliansen kritisk till det politiska ledarskapet för sjukvården som de nu menar är orsaken till ett sparförslag på 180 miljoner kronor

Av , , Bli först att kommentera 4

Pressmeddelande 171205: Alliansen kritisk till det politiska ledarskapet för sjukvården som de nu menar är orsaken till ett sparförslag på 180 miljoner kronor

 

Vid nästa veckas sammanträde med landstingsstyrelsen och hälso-och sjukvårdsnämnden är det tänkt att det ska sparas 180 miljoner kronor i ett nytt sparpaket. Det är 30 miljoner mer än det tidigare så omtalade Projekt balans. Förslaget handlar främst om att dramatiskt minska kostnaderna för hyrpersonal ett år före resten av övriga Sverige. Till det ska även möjlighet att jobba övertid och mertid begränsas.

Från Allianspartierna är de mycket kritiska. De menar att det har blivit såhär beror på ett svagt och kortsiktigt politiskt ledarskap från den styrande politiska rödgröna majoriteten som inte tagit ansvar att leda sjukvården. Konsekvenserna nu är att landstingets egen personal måste springa fortare och Sveriges längsta vårdköer att bli längre.

Allianspartierna presenterar tre strategier för att vända utvecklingen.
1. Att landstinget i Västerbotten blir Sveriges bästa sjukvårdsarbetsgivare. Vilket skulle innebära att sjukvården kan rekrytera den personal som behövs och undvika behovet av hyrpersonal.

2. Effektivare samarbete mellan sjukhusvård, primärvård och kommunerna. Alliansen vill se en organisation som tar ansvar för helheten, för att patienterna inte ska ramla mellan stolarna. Detta reducerar kostnaderna och minskar lidandet för patienter och anhöriga.

3. Det politiska ledarskapet måste ta sitt ansvar. Chefer och ledare i verksamheten måste ges befogenheter att styra och leda verksamheten. I dag finns det stora brister i förutsättningar att utöva det nära ledarskapet. För alliansen är det viktigt att krav och befogenheter hör ihop.

 

Nicklas Sandström (M)
Ewa-May Karlsson (C)
Marianne Normark (L)
Birgitta Nordvall (KD)

Fakta

Åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen

Minskning av hyrpersonal                                                                          -98

Minskning av egen personals övertid och jourtid med mera             – 42

Övrig drift                                                                                                      -30

Övriga åtgärder (främst inom hälso- och sjukvårdsnämnden)            – 10

Totalt                                                                                                          180 mkr

Patienten måste sättas i centrum

Av , , Bli först att kommentera 3

Den politiska rödgrönamajoriteten har haft en övertro att genom förändra vårdens struktur löser de vårdens problem och utmaningar. Ett exempel är att för ungefär ett år sedan togs beslutet om att inrätta sex nya länskliniker. Bland annat Öron-Näsa-Hals och Ögon. Anledningarna från majoritetens sida var många, en av dem var att vårdköerna skulle minska i samband med sammanslagningen.

 

På flera av de nya länsklinikerna ökar vårdköerna kraftigt. Tittar man enbart på hur väntetiderna ser ut till ett första besök på Ögon och Öron-Näsa-Hals är läget allvarligt. När det kommer till Öron-Näsa-Hals har antalet som väntat över 90 dagar på ett första försök i augusti 2017 nästan fördubblats jämfört med förra året. Andelen som väntat över 90 dagar på ett första besök i samma mätperiod inom Ögon har försämrats med 20 %.

 

Innan beslutet togs kom kritik från bland annat facket att det saknades konsekvensanalys. Nu har det gått ett år och kritikerna är många, särskilt vid det annars så välfungerande sjukhuset i Lycksele.

 

Förslaget om en ny länsstruktur för vården i Västerbotten visar på den sittande S-majoritetens idélöshet när det gäller att komma tillrätta med sjukvårdens stora utmaningar med dålig ekonomi, växande vårdköer och en personal som känner en stor frustration över känslan att inte räcka till.

 

Från Alliansen ser vi hur extremt viktigt det är med ett starkt, lokalt och närvarande ledarskap med ett tydligt mandat. För den enskilda medarbetaren är det inte frågan om vart verksamhetschefen sitter det viktigaste utan att sin närmaste chef har ett tydligt mandat och befogenhet att vara chef och ledare.

 

Grundproblemet kommer fortsatt att vara densamma även med förslaget om fler länskliniker. Förslaget bryter inte upp den organisationsform som gällt i årtionden. Fortfarande får patienter gå till specifika avdelningar som bygger på läkarkårens specialisering och inte efter den sjukdom som patienten har. Sjukvården måste i mycket högre omfattning organiseras efter patienten i centrum och dess behov.

 

Ett sådant tydligt exempel är hur vården skulle kunna vara organiserad på en bröstmottagning. En patient som söker mottagningen på grund av en knöl i bröstet kan få sin diagnos klar inom ett dygn – efter att ha fått en samlad bedömning av olika specialister – och lämnar mottagningen med ett färdigt behandlingsprogram. Ett annat exempel skulle vara en smärtmottagning för patienter med symptom på smärta.

 

Alliansen anser att alla patienter måste få en sömlös vård. En sjukvård som är organiserad efter sjukdomstillstånd än efter specialitet eller vårdnivå. Dessutom måste sjukdomstillstånd i mycket högre utsträckning handläggas av multidisciplinära team med olika specialiteter och vårdnivåer representerade något dagens struktur motverkar. Dagens traditionella organisationsform bidrar därmed till en begränsning i sjukvårdens utveckling.

 

I dag bygger många av de ekonomiska ersättningssystemen i sjukvården på principen att olika enskilda ingrepp ersätts. Framförallt så får de olika verksamheterna en viss budget för att utföra vissa operationer och vårdtillfällen med direkt koppling till berörd klinik. Det medför en mycket hög risk att varje enskild klinik gör allt för att optimera sin budget istället för att se till helheten och framför allt se vad som blir bäst för den enskilda patienten. Sjukvården borde istället lyfta blicken från att fokusera på en enskild aktivitet eller ingrepp till vad som sammantaget blir bäst för patienten.

 

I denna omställning är den personcentrerad vården oerhört central. Ett arbete som Vårdförbundet driver mycket framgångsrikt. I detta flyttas fokus från patient till att se hela människan. Inte ett smalt fokus på sjukdom eller symptom utan även personens förmågor, vilja och livssituation.

 

Förutsättningen för personcentrerad vård är personens egen berättelse. Ofta bidrar även närstående till den berättelsen. Berättelsen ger en bild av hela livssituationen och fångar personens egna drivkrafter, resurser och förmågor samt känslomässiga, sociala och praktiska behov.

 

Att införa personcentrerad vård kräver grundläggande förändringar både av hur arbetet i vården organiseras och av de traditionella rollerna. Det gäller både vårdpersonalens roller, chefernas roller och patienternas roller. Det krävs nya relationsmönster mellan patienter, vårdpersonal, chefer och vårdteam. Det kräver också nya sätt att se på vårdens styrning.

 

Tyvärr blir sjukvården många gånger fragmenterad mellan olika vårdnivåer eller mellan olika avdelningar eller mellan kommun och landsting. Fokus måste vara personen och dess sammanhållna och sömnlösa vård. Detta arbete skulle kraftigt prioriteras av ett nytt ledarskap för Västerbottens hälso- och sjukvård.

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

 

Ewa-May Karlsson (C)

Landstingsgruppledare

 

Marianne Normark (FP)

Landstingsgruppledare

 

Birgitta Nordvall (KD)

Landstingsgruppledare

 

 

Är landstinget tillräckligt förberedd på den nya lagstiftningen för utskrivningsklara patienter?

Av , , Bli först att kommentera 4

Pressmeddelande 171030: Är landstinget inte tillräckligt förberedd på den nya lagstiftningen för utskrivningsklara patienter?

Den 1 januari 2018 träder en ny lag i kraft. Den är tagen från den statliga utredningen Effektiv Vård och syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte vara på sjukhus när de inte behöver.

Moderaterna skriver i en interpellation till landstingsfullmäktige att man har uppgifter som hävdar att landstinget inte kommer klara av att implementera lagstiftningen den 1 januari utan kommer vänta tills april 2018. Nicklas Sandström kommenterar Moderaternas interpellation.

– I och med den här lagstiftningen kommer hälsocentralerna att få ett utökat uppdrag och landstinget verkar inte stå redo för förändringen i tid.

– Jag är också oroad att majoriteten inte satsat tillräckligt på utbyggd primärvård för att klara av detta. Det behövs klarhet i frågan och det därför jag skriver interpellationen. 

 

Mer information

Nicklas Sandström

 

Interpellationen i sin helhet:

 

Hur går arbetet med den nya samverkan för utskrivningsklara patienter?

 

Som ett delresultat av utredningen Effektiv vård kom en ny lagstiftning: Trygg och säker utskrivning från slutenvården, betalningsansvarslagen. Det blev sedan ny lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2018.

Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte vara på sjukhus när de inte behöver.

Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från den slutna vården behöver in-satser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården.

Enligt uppgift kommer inte implementeringen av den nya lagstiftningen vara på plats förrän den 1 april 2018 istället för den 1 januari som var intentionen.

 

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande fråga till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S)

 

1. Varför kommer inte samverkan mellan kommun, slutenvård och primärvård på plats förrän först 1 april 2018?

2. Finns det fullgoda riktlinjer från slutenvård – primärvård och kommunal omsorg på plats för att understödja denna förändring?    

3. Har primärvården kapacitet att klara detta nya större och mer omfattande samordnande uppdrag för patienten?

4. Kommer de medicinskt färdigbehandlade patienter-na i Västerbotten snabbare kunna lämna sluten-vården?

5. Är din bedömning att kommunerna har kapacitet att snabbare ta emot utskrivningsklara patienter från slutenvården?

 

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Alla jobb behövs en bättre sjukvård – budgetdebatt

Av , , 2 kommentarer 2

I går var det fullmäktige där plan och budget för 2018 skulle antas. Det blev en lång och tuff debatt där tydliga skiljelinjer framkom på vilket sätt de olika partierna vill göra sjukvården bättre och att den kommer fler till del. Fokus kom att hamna på de allt växande vårdköerna, hur primärvården måste stärkas, hur personalen ska kunna utvecklas samt hur vårdkedjorna bättre ska hänga ihop. Här nedan är det anförande som jag höll:

 

Ordförande

Ledamöter

Åhörare

 

Svensk sjukvård är bra. Sjukvården i Västerbotten är inom flera områden bättre tack vare vårdens fantastiska medarbetare. Ännu bättre kan det bli med en politik som tar tag i de riktigt stora utmaningarna med de kraftigt växande vårdköerna, medarbetarnas känsla av att inte räcka till och jobba med de arbetsuppgifter de utbildade sig för, hur den nära vården kan stärkas samt hur de mest sjuka äldre ska få en värdig vård och omsorg.

 

De rödgröna har aldrig förr delat ut så många kölappar till vård som nu. Köerna har vuxit dramatisk. I mars 2013 var det 1375 medborgare som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Nu är siffran 5162. En oacceptabel försämring. Du ska få vård när du är sjuk, inte än kölapp. Därför föreslår vi 22 miljoner extra till att minska Sveriges längsta vårdköer, inte minst den inom barn- och ungdomspsykiatrin.

 

Vi moderater upplever en allt växande frustration och stress bland vårdens medarbetare. Vi ser att samvetsstressen tilltar. Vi ser även att allt fler medarbetare vill kunna utvecklas mer på jobbet. Tyvärr är det för få karriärvägar och vidareutbildningsplatser. Därför satsar vi 25 miljoner kronor i en förbättrad arbetsmiljö och fler karriärvägar och utbildningsplatser för alla yrkesgrupper.

 

Fru ordförande

 

Vi moderater vill genomföra en närdvårdsreform. Den ska stärka den nära vården. Vården måste komma närmare patienterna, allra främst genom satsningar på mobil hemsjukvård, utskrivningssköterskor och ökade resurser på länets hälsocentraler.
Vi måste påbörja ett förändrat synsätt för de vi kallar patienter. Gruppen patienter är lika skilda åt som befolkningen i övrigt. Det finns massor av patienter, eller snarare medborgare, som kan och vill ta ansvar för sin egen vård. Det avlastar och skapar tid och resurserna för gruppen mest sjuka äldre. En grupp som bollas runt i systemet utan att någon tar ett helhetsansvar.

 

Vården blir måste bli sömlös utan mellanrum, särskilt för gruppen mest sjuka äldre.  

Fru ordförande

Även om det handlar om en multisjuk patient eller en relativt frisk patient har alla det gemensamt den strävan att få leva ett liv med en god hälsa och få bra vård trots sin sjukdom. Det värderar vi högt. Samtidigt finns olika

prioriteringar om vad som är viktigast just för mig, vad som gör att mitt liv rikt och värt att leva.

 

Med utgångspunkt att alla patienter har olika behov fungerar det inte det vårdutbud som erbjuds är organiserat utifrån olika stuprör. Vården måste hänga ihop och finnas där för just mina behov. För Moderaterna kommer patient först, inte systemet, strukturer eller bevarande av vårdens stuprör.

 

Sammantaget vet vi, även om vi inte pratar om det särskilt ofta, att det enda som kan garantera en god och trygg sjukvård är att fler människor jobbar. Bara då ökar skatteinbetalningar till landstinget. Höjda skatter slår mot jobb och konkurrenskraft. Arbetslinjen är den viktigaste garanten för en god och skattefinansierad hälso- och sjukvård.

 

Vi i moderaterna vill ta ansvar för att utveckla en bra sjukvård så att den blir bättre, inte minst för de mest sjuka äldre. En sjukvård utan långa vårdköer och en personal som kan känna att de räcker till. En vård som finns där när jag behöver den. En sjukvård att lita på.

 

Avslutningsvis

Bifall till moderaternas förslag till landstingsplan med budget, skattesats samt särskilda yrkanden.

Omg 2

Fru ordförande

Ledamöter

Åhörare

 

Peter Olofsson kritik mot Moderaternas budgetförslag kring skattenivå är tämligen tramsig. Det är brukligt att man i ett seriöst budgetarbete utgår ifrån samma budgetförutsättningar. I samma logik varför har socialdemokraterna i regeringsställning inte avskaffat de fem införda jobbskatteavdragen som de vid varje givet tillfälle arbetade emot? Låt oss lämna den debatten.

 

Vad gäller att alliansen har fyra olika förslag var det något vi tydligt deklarerade att så skulle vara fallet även i år. Vi sa även tydligt att vi ska möta väljarna med ett gemensamt valmanifest. Hur är det på er sida, kommer ni i Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gå till val på ett gemensamt valmanifest – kan vi få reda på det redan idag?

 

Fru ordförande

En nyhet för i år är att Sverigedemokraterna kommit ut som ett tydligt vänsteralternativ i och med att som enda parti driva en skattehöjning. Jag hoppas att han kommer att trivas i samma båt som Liselott, Peter och Robert. Hoppas att det är ömsesidigt. Med risk för att båten kommer att kantra vill jag ändå önska er lycka till på färden.

 

Däremot det som bekymrar på riktigt är att på denna båt är Peter Olofsson kapten. En kapten som saknar såväl karta som politisk kompass.

 

Trots alla mörka moln som tonar upp sig på himlen fortsätter färden rakt in i stormens öga. Lika mycket som de styrande blundar inför det blundas det inför sjukvårdens stora framtida utmaningar.

 

I majoritetens förslag till budget saknar jag förslag på hur sjukvården kan bli bättre och komma fler till del. Med en tydlig kompassriktning med en politik för framtidens hälso- och sjukvård i världsklass tillför vi moderater över 300 miljoner kronor till vården. En kursändring som sätter patienten i centrum.

 

Debatt om hur år 2016 blev för sjukvården

Av , , 1 kommentar 0

Under dagens sammanträde med landstingsfullmäktige debatterades årsredovisningen för år 2016. Här nedan är de anförande som jag höll vid mitt första inlägg.

 

Årsredovisningsanförande

Fru ordförande
Ledamöter
Och Åhörare

 

Vi vänder nu blad för år 2016. Jag hade tänkt ägna några minuter till ett par reflektioner kring hälso- och sjukvården och dess utveckling.

 

Vi har aldrig förr haft så mycket resurser till sjukvården men trots det har nog aldrig känslan varit så stark som nu att pengarna inte räcker till för allt det som skulle behövas och vilja göras ute i verksamheten. I debatten hörs starka signaler om vårdplatsbrist, personalbrist och allmän kris i vården. De signalerna måste vi ta på största allvar.

 

Bara jämfört med 2006 har sjukvården i Västerbotten nästan 2 miljarder mer skattepengar att använda sig av. Detta i form av högre skatteintäkter tack vare fler människor som arbetar, höjt skatteuttag samt mer statsbidrag. Trots det gör hälso- och sjukvårdsnämnden återigen ett underskott på 227 miljoner kronor.
Resultatet på sista raden blev överskott trots att verksamheten går med stora underskott. Detta förklaras helt av att det har sålts av värdepapper med stora reavinster. Utan det hade resultatet varit ett stort underskott.

 

Det finns således stora strukturella utmaningar i sjukvården att möta där sjukvården använder sig av mer resurser än vad det finns avsatt.

 

 

 

 

Vi ser en alarmerande ökning av vårdköerna. Vårdköerna i länet har krafigt vuxit de senaste åren. Jämfört med februari 2014 då 11 931 stod i vårdkö står nu i februari 2017 16 993 människor i vårdkö i Västerbotten. En ökning med 70 procent. Det placerar Västerbotten i ett nationellt perspektiv på en bottenplacering. När du är sjuk i Västerbotten ska du få vård – inte en kölapp.

 

Det paradoxala är att vi sannolikt haft lägre kostnader om vi hade haft mer av den personal som vi saknar, jobbat bort köerna och dimensionerat primärvården utifrån det verkliga uppdraget som de har.

 

Som det fungerar nu bollas patienter runt mellan vårdavdelningar för att det saknas rätt personal och operationstider. På sjukhussvenska pratar man om att satelliterna har blivit fler. På patientspråk så är det svårt att förstå varför man efter ett kirurgiskt ingrepp i magen ska vårdas på en hjärtvårdens vårdavdelning.

 

Tyvärr ser vi att allt för mycket resurser används för att administrera vårdköer som folk blir sjukare i. Om primärvården hade haft bättre förutsättningar att snabbt ta emot patienter och ansvara för hela vårdkedjan hade det avlastat den dyrare sjukhusvården. Sammantaget dyra och dåliga lösningar för skattebetalarna och den enskilda patienten.

 

*** Herr ordförande

 

Ni vet elefanten i rummet. Det där som ingen vågar prata om. Det alla vet att vi måste på ett seriöst sätt förhålla oss till och börja göra något åt. Alla ni har sätt kurvorna på de demografiska förändringar som nu sker de kommande åren. Det är inte bara det att det blir allt som går i pension utan även att de som är kvar och jobbar blir allt färre.

 

Om det nu bara stannande där så var det en sak. Till det har vi nu en situation där de allt fler äldre har förväntningar om allt mer avancerad vård allt högre upp i åldrarna. Helt rimliga förväntningar i en välfärdsstat och efter att betalt en av världens högsta skatter i många år.

 

Det vi vet här inne är vilka utmaningar detta innebär. De vågar vi inte prata om. Det vi även vet som få vågar prata om är att detta inte går att möta med höjda skatter. Vi har redan världens högsta skatter. Att bara höja skatterna är och kommer inte att vara vägen framåt.

 

Vi måste faktiskt på allvar ta tag i vad vi vet är sjukvårdens stora utmaningar med att ingen tar helhetsansvar för våra mest sjuka äldre som bollas runt i systemet, vårdkedjor där människor faller emellan de organisatoriska mellanrummen, en digitalisering som går allt för långsamt samt en arbetsfördelning bland personalen som gör att en stor del av arbetstiden inte används för det som man är utbildad för. Häri finns all den potential till lösningar som krävs för att på ett rimligt sätt möta de utmaningar som finns framför oss.

 

Denna årsredovisning likt de som kom åren innan påminner oss om att vi inte längre kan blunda inför de problem som står inför oss.

***

 

Det måste till nya politiska lösningar och ett politiskt mod att vilja, våga och göra annorlunda. I detta har den politiska majoriteten misslyckats.

 

Avslutningsvis: Bifall till upprättat förslag till årsredovisning med allianens särskilda yttrande.

Primärvården måste stärkas

Av , , Bli först att kommentera 3

Den svenska vårdmodellen är oerhört sjukhustung och uppbyggd efter en stupsrörsstruktur måste förändras. Moderaterna vill därför påbörja en förändring till en sjukvård som bygger på patientens hela vårdresa. Det sker genom en välutvecklad primärvård och öppenvård. En ökad tillgänglighet av första linjens sjukvård kommer på sikt korta ner vårdtiderna på sjukhusen vilket får effekten att trycket på vårdplatser minskar.

Vi menar att man på riktigt måste satsa på primärvården inte bara med tomma ord. De rödgröna måste stå till svars att andelen av resurserna minskat med tolv procent. Vi menar allvar när vi säger att första linjens sjukvård måste utvecklas och öka tillgängligheten.  Därför är moderaternas enskilt största satsning i budgeten på primärvården.

Backens hälsocentral

Av , , Bli först att kommentera 2

I onsdags besökte jag Backens hälsocentral och följde distriktsläkaren Tomas för att ta del av hur hans vardagen ser ut. Tomas är även ledamot i Västerbottens läkarförbund. Under förmiddagen fick jag även möjligheten att ta del av deras arbetssätt med en läkarstudentmottagning.

Jag fick dessutom med mig konkreta förslag om hur primärvården bättre kan ges bättre förutsättningar att klara av sitt uppdrag som första linjens hälso- och sjukvård. Sen får man, likt på andra studiebesök, även ta del av saker som är märkliga som tex att det inte går att kopiera och klistra in journalanteckningar till en remiss utan måste istället skrivas om.