Kategori: Alliansen

Den negativa spiralen i regionen måste brytas

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi är djupt oroade och bekymrade över tillståndet inom hälso- och sjukvården i länet. Aldrig förr har utmaningarna varit så stora som nu inom en rad olika områden. Detta bidrar till ett alltmer växande missnöje då regionen inte lever upp till de förväntningar som är rimliga att ställa. Vi ser en ökad frustration på grund av växande vårdköer, årslånga köer till BUP, avsaknad av rätt utbildad vårdpersonal, stängningar av både BB och hälsocentraler och en avsaknad av möjlighet att gå till en tandläkare i förebyggande syfte. All denna frustration som medborgarna möter i sin vardag skapar otrygghet och ett skadat förtroende för regionen. Till detta kan läggas missnöje med en icke fungerande arbetsmiljö i vården, avsaknad av karriärvägar och lönenivåer som ligger väsentligt sämre än övriga regioner. Vi ser redan effekter av denna utveckling med akut vårdplatsbrist vid framför allt NUS men även i Skellefteå, och på BB i Lycksele som återkommande hålls stängt. Det finns dessvärre även ett påtagligt missnöje på fler arbetsplatser. De negativa spiraler som pågått under de senaste årtionden går allt snabbare.

Omvärlden, Sverige likt regionen är på väg in en lågkonjunktur. De goda åren är över. Det gäller även de extra statliga pengarna som förvisso bidragit till bättre förutsättningar att hantera pandemin men likväl medfört att regionen haft en dopad ekonomi. Vi kan konstatera att den rödgröna majoriteten väljer att lägga en underfinansierad budget på 324 miljoner. Detta är inte tillåtet enligt kommunallagen. De motiverar detta utifrån synnerliga skäl som bygger på att Region Västerbottens ekonomi skulle i grunden vara god. Det kan bara vara de rödgröna regionpolitikerna som faktiskt tror på det. Vi, likt länets medborgare, vet mycket väl att vår ekonomiska styrka är väldigt svag och har så varit under väldigt många år.  Konsekvenserna av det märks inte de första åren utan först långt senare då det saknas ekonomiska muskler att bibehålla och utveckla ett fullvärdigt universitetssjukhus för framtiden, göra nödvändiga ny- och reinvesteringar i regionens lokaler, utbetala framtida pensioner, bibehålla och rekrytera kompetent personal samt erbjuda morgondagens länsbor en god hälso- och sjukvård.

Det måste därför bli ett stopp av att skjuta problemen framför sig. Därför väljer Alliansen, som ensamt politiskt alternativ, att gå fram med en fullt finansierad budget men med tuffa prioriteringar, kostnadsreduceringar samt sparförslag. Det innebär att vi har förslag på åtgärder som riktar sig framför allt på att minska den administrativa överbyggnaden, höjda taxor och avgifter samt fokus på att få till en mer sammanhängande vård. Det betyder i klartext att minst 100 medarbetare som inte jobbar med vårdnära/direkt patientarbete skulle få lämna regionen om vår budget skulle få fullmäktiges bifall. Det skulle också betyda att länsborna skulle få betala avgifter och taxor i nivå med övriga riket. Vi väljer att vara tydlig med detta, det menar vi är att ta ansvar för de utmaningar vi står inför. Men vi gör ändå nödvändiga prioriteringar som frigör resurser och satsningar på vårdpersonal. Detta gör vi för att kunna prioritera öppethållande av vårdavdelningar med patientnära arbete, för att skapa förutsättningar för en primärvård som hänger ihop och för att länets förlossningar ska kunna hålla öppet året runt.

Det krävs även en starkare samverkan med kommunerna för att tillgodose medborgarnas bästa och nyttja våra gemensamma resurser effektivt. En samverkan som bygger på förtroende och gemensamma mål. En god och nära vård kan säkerställas om vi får en fungerande samverkan kring vård och hälsa. Arbetsmiljön i regionens verksamheter måste förbättras så att regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste tillskapas, ledarskapet stärkas och fortbildning ska vara en självklarhet i det livslånga lärandet. Arbetet med den psykiska ohälsan måste stärkas, inte minst i gruppen barn och unga. Framför allt måste den första linjens psykosociala arbete stärkas.

Ett växande län skapar nya möjligheter men ställer också nya krav på regionen. Denna utveckling vill vi ta vara på. Vi ser optimistiskt på de utmaningar som regionen står inför. Utifrån tuffa men nödvändiga prioriteringar går det att vända utvecklingen och ta till vara den optimism som finns i länet. För att det ska vara möjligt krävs en politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra sjukvården och regionalutveckling i hela Västerbotten. Det krävs ett nytt ledarskap med nytt tänk och ny kraft i Region Västerbotten!

 

Allians för Västerbotten

 

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

Artikeln är publicerad på VK debatt, länk här.

Sjuksköterskor rankar Region Västerbotten som landets minst attraktiva arbetsgivare.

Av , , Bli först att kommentera 6

Dagens Medicin har publicerat en artikel om arbetsgivarna som sjuksköterskorna vill arbeta för:

Av de topp tio mest attraktiva arbetsgivarna för sjuksköterskor är Försvarsmakten den enda offentligt drivna arbetsgivaren, de övriga nio är privata företag och organisationer. Listan toppas av Capio.

Karolinska universitetssjukhuset är det mest attraktiva sjukhuset att jobba på, enligt sjuksköterskorna, på plats 11, och i botten ligger ett flertal regioner, med Region Västerbotten på jumboplats 50.

 

Moderaternas oppositionsråd i regionen är kritisk mot den rödgröna majoritetens personalpolitik.

 

– Detta är ett bevis om något på att den rödgröna majoriteten har kört personalpolitiken bokstavligen i botten. Larmrapporterna är knappast nya och prioriteringen verkar ha varit att satsa på administrationen snarare än vårdpersonalen. arbetsmiljön i regionens verksamheter måste förbättras så att regionen på allvar kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste tillskapas, ledarskapet stärkas och fortbildning ska vara en självklarhet, säger Nicklas Sandström (M).

De mest attraktiva arbetsgivarna för sjuksköterskor 2022
1. Capio
2. Försvarsmakten
3. Kry
4. Bonliva
5. Doktor24
6. Dedicare
7. Röda Korset
8. Min Doktor
9. Falck Emergency
10. Aleris
11. Karolinska universitetssjukhuset
12. Praktikertjänst
13. Sophiahemmet
14. Astrid Lindgrens Barnsjukhus
15. Region Stockholm
16. S:t Görans sjukhus
17. Skånes universitetssjukhus
18. Attendo
19. Region Uppsala
20. Akademiska sjukhuset
21. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
22. Malmö stad
23. Stockholms stad
24. Göteborgs Stad
25. Västra Götalandsregionen
26. Region Östergötland
27. Karolinska institutet
28. Södersjukhuset
29. Universitetssjukhuset Örebro
30. Danderyds sjukhus
31. Norrlands universitetssjukhus
32. Sida
33. Statens institutionsstyrelse, Sis
34. Region Skåne
35. Humana
36. Region Gävleborg
37. Region Örebro län
38. Universitetssjukhuset i Linköping
39. Region Kalmar län
40. Region Västernorrland
41. Region Blekinge
42. Borås stad
43. Region Dalarna
44. Region Jönköpings län
45. Region Kronoberg
46. Region Västmanland
47. Ambea
48. Region Halland
49. Region Jämtland Härjedalen
50. Region Västerbotten

 

Egenmonotorering har inget självändamål men kan vara något riktigt positivt

Av , , 4 kommentarer 3

Igår var jag på plats i Stockholm för att delta i en panel på en konferens om egenmonotorering. Förutsättningarna för patienter att sköta en större del av sin vård själv är mycket positivt och en utveckling att bejaka. Sen finns det många hinder på vägen och som beslutsfattare som har ett budgetansvar får man heller inte vara naiv. Förståelsen för vad som krävs i termer av arbetssätt och flöden i vården behöver alltid finnas med i alla led. Egenmonitorering för vem? Vem ansvarar för att vården anpassas? Krävs ständig uppföljning av från vården och i så fall av vilken personalgrupp? För att egenmonitorering ska bidra med mervärde behöver det också gå hand-i-hand med omställning i arbetssätt och ibland ändrade patientflöden.

 

Egenmonitorering kan inte bara bli som en ”add on” och förvänta sig automatisk effekt i ökad patientnytta till lägre kostnader för samhället och ansvarig klinik. Om vården fortsätter att jobba på samma sätt och kallar in patienterna så finns risk att det bara blir en utbudsökning utan verklig effekt – i värsta fall dessutom kostnadsdrivande. Egenmontering.  måste vara en del av en större omställning i arbetssätt. Alltså bara som ett verktyg och inget självändamål i sig.

 

Riktigt kul att konferensen var så välbesökt. Cirka 250 i publiken och 100 som deltog via länk.

 

 

Alliansen förslag till budget: Vill spara in 100 tjänster utanför den direkta vården för att få ordning på den krisande ekonomin och sjukvården i regionen

Av , , 1 kommentar 8

Alliansen i regionen (M, C, KD, L) är djupt oroad och bekymrad över tillståndet inom länets hälso- och sjukvård. Larmrapporterna om situationen för medarbetarna och (de ) skenande vårdköer i kombination med en dålig ekonomi sammanfattar situationen. Samtidigt som Sverige och regionen är på väg in i en lågkonjunktur.

De goda åren är över. Det gäller även de extra statliga pengarna som förvisso bidragit till bättre förutsättningar att hantera pandemin men likväl medfört att regionen haft en dopad ekonomi. Tyvärr har S-ledda majoriteten lutat sig tillbaka och inte genomdrivit nödvändiga förändringar som skulle rustat sjukvården starkare under dessa år, tvärt om menar gruppledarna i Alliansen.

– Vi kan konstatera att den rödgröna majoriteten väljer att lägga en underfinansierad budget med 324 miljoner. Detta är inte tillåtet enligt kommunallagen. De motiverar detta utifrån synnerliga skäl som bygger på att Region Västerbottens ekonomi skulle i grunden vara god. Alltså en soliditet på cirka 20 procent. Faktum är att regionen har en negativ soliditet på cirka 8 procent. Detta, menar vi, är att blunda för sanningen.

Alliansen lägger nu fram en gemensam budget för nästa år som fullt ut är finansierad genom tuffa prioriteringar, kostnadsreduceringar samt sparförslag. Precis som i valrörelsen är det den växande administrationen som man vill spara in på för att kunna frigöra resurser där det mest krisar inom sjukvården.

– Det betyder i klartext att minst 100 medarbetare som inte jobbar med vårdnära/direkt patientarbete skulle få lämna regionen om vår budget skulle få fullmäktiges bifall. Det skulle också betyda att länsborna skulle få betala avgifter och taxor i nivå med övriga riket. Vi väljer att vara tydlig med detta, det menar vi är att ta ansvar för de utmaningar vi står inför. Detta gör vi för att kunna prioritera öppethållande av vårdavdelningar med patientnära arbete, för att skapa förutsättningar för en primärvård som hänger ihop och för att länets förlossningar ska kunna hålla öppet året runt.

Bästa valresultatet på 84 år!

Av , , 2 kommentarer 2

Jag kan konstatera att Moderaterna i Regionen gör sitt bästa valresultat på 84 år med 16,8 procent vilket är en ökning med 3,1 procentenheter. Det medför att Moderaterna är det parti som gör den enskilt största ökningen i regionvalet.

Det är resultatet av en mycket bra valrörelse där vi pratat om konkreta sakfrågor och prioriteringar om hur vi kan lösa vårdkrisen i länet vilket uppenbarligen gett ett bra gehör från väljarna. Däremot kan jag konstatera att de borgerliga partierna inte lyckats att sammantaget vinna över väljare från det socialistiska blocket som fortsatt har en majoritetsställning.

Ett nytt alliansstyre krävs i regionen för att få ett slut på vårdkrisen

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi konstaterar att regionen är i ett desperat behov av en ny ansvarsfull ledning där patienten sätts främst. Under de senaste fyra åren har vården på område efter område kraftigt försämrats och förvärrats. Om detta fortsätter riskerar vi snart en permanent stängning av BB i Lycksele. Situationen har av många som jobbar på länets hälsocentraler liknats vid en kollaps. Det saknas personal från många olika yrkesgrupper, exempelvis saknas det drygt 100 distriktsläkare på hälsocentralerna, varannan stol är tom. Länets sjukhus är i en djup och svår situation med vårdplats- och kompetensbrist som gör att patienter bollas runt mellan olika vårdavdelningar. Det medför, precis som länets socialchefer slår larm om, att patienter skickas tillbaka till kommunerna utan att ha fått tillräckligt med vård.  Denna vårdplatsbrist orsakar stort lidande och höga kostnader för personal samt slår hårt på regionens ekonomi. Problemen är så omfattade att om inte de åtgärdats kan NUS på sikt börja tappa sin status som universitetssjukhus. är bara några av de stora och svåra problem som regionen står inför.

Faktum är att vårdkrisen i länet är så allvarlig att det kommer ta flera år att vända utvecklingen. Men att tro att mer av samma förda rödgröna politik skulle vara svaret är naivt och skulle bara fördjupa krisen än mer. Vi vill erbjuda alla länsbor ett nytt ledarskap för vården som kan ta regionens hälso- och sjukvård i en ny kurs, bort från kris och kollaps. Allt kommer inte kunna vara åtgärdat fram till nästa val 2026 om vi får förtroendet men situationen ska ha blivit kraftigt förbättrad. Det är vårt löfte.

Vår viktigaste förändring är en ny hållbar personalpolitik. Helt avgörande för att vi får vård är att det finns utbildad vårdpersonal som jobbar nära och för patienterna. Personalens kompetens tillsammans med en bra arbetsmiljö är avgörande för att uppnå god vård av hög kvalité. Vi vill prioritera att vårdpersonalen erbjuds nya och fler vårdnära karriärvägar, en rättvis löneutveckling som premierar erfarenhet och kompetens. Pensionerad personal som orkar och kan ska ses som en resurs. Det måste till en större flexibilitet för att kunna jobba i vården. Det ska vara ett attraktivt val att arbeta inom sjukvården. Regionen måste erbjuda en god arbetsmiljö för de medarbetare vi har och för att kunna rekrytera nya medarbetare.

Under de senaste fyra åren har ansvarig S-ledning börjat toppstyra vården än mer. Chefer med direkt ansvar för vårdpersonal saknar mandat och befogenheter att kunna göra sitt jobb. Tilliten mellan högsta ledning och de som jobbar nära golvet är ytterst begränsad. Det måste förändras. Detaljstyrningen av hälso- och sjukvården måste ersättas av en styrning som har sin utgångspunkt i tillit. Vi vill att våra tre sjukhus lokala styrning stärks för att värna det lokala och nära ledarskapet. Mandat och befogenheter måste flyttas från högsta regionledning till ansvariga första linjens chefer. Onödig dokumentering och uppföljning behöver tas bort och kärnuppdraget vård- och omsorg värnas. Vi vill minska den administrativa överbyggnaden av regionen som vuxit kraftigt de senaste åren samt införa ett stopp för att övervältra administrativt arbete till vårdpersonal.

Region Västerbotten har länge haft långa vårdköer och pandemin har inte förbättrat den situationen. Väntan i ett flertal månader kan nu uppgå till flera år. Arbetet med att minska vårdköerna har varit lågt prioriterat av nuvarande rödgröna majoritet. Vården måste bli köfri. Vårdens medarbetare har ofta välfungerande lösningar på hur köer snabbare kan hanteras. Det krävs även ekonomiska incitament för de verksamheter som måste korta sina köer. Därför behöver vårdsamverkan kring operationskapaciteten i Norrland förstärkas. Regionen har en av landets längsta vårdköer till BUP och så har det sett ut i årtionden. Konsekvenserna för de drabbade familjerna är mycket allvarliga, därför behöver vi ta tag i situationen nu. Vi vill korta köerna till BUP samt stärka ungdomshälsan. Mer tid för patientbesök behöver prioriteras i stället för byråkrati.

Primärvården ska utvecklas till det som betecknas som närsjukvård och ha en hög tillgänglighet fysiskt om det behövs och digitalt när det går för att undvika att patienter söker sig till akuten i onödan. Det är dags att återinföra systemet med fast läkarkontakt och ett maxantal listade patienter per läkare. Till en början bör varje distriktsläkare ha hand om max 1 500 innevånare men målet ska vara att uppnå Socialstyrelsens rekommendation om en distriktsläkare per 1 100 innevånare. Det bidrar till trygghet för patienten, högre kvalitet på insatser och en bättre arbetsmiljö. Fler privata aktörer bidrar till att utveckla och förbättra vården i vårt län.

Alliansen vill att alla blivande föräldrar ska känna sig trygga med att vården finns tillgänglig på länets tre sjukhus när det är dags att föda sitt barn. Därför måste arbetsmiljö och löner förbättras för de förlösande barnmorskorna. Vi måste helt enkelt bli attraktiv för de som flytt förlossningsvården så att de vill komma tillbaka. En av de åtgärderna är ett arbetssätt som gör att vi kan få en barnmorska per aktivt födande kvinna med stort fokus på hur vi kan minska förlossningsskadorna.

Den 11 september kan du bestämma hur regionen ska styras och utvecklas kommande fyra år. Vi fyra borgerliga partier söker gemensamt förtroendet att ta över styret av regionen för att leda oss på en ny kurs bort från kriser och kollapser.

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

 

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

 

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare

 

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

 

Det krävs en ny politisk ledning för att lösa länets vårdkris

Av , , Bli först att kommentera 5

Larmrapporterna om den extremt pressade situationen på länets sjukhus avlöser varandra. Senast var det personalen på den medicinska akutvårdsavdelningen på NUS som slog larm, de menade att farligt låg nivå och inte är en värdig vård som bedrivs. Den som inte ser att vi har en vårdkris måste vara både blind och döv. Hos den ansvariga socialdemokratiska majoriteten verkar det som om försvarslinjerna är att de inte såg detta komma. Detta trots att problemet har påtalats i åratal om den urholkning som skett av den patientnära vården. I stället har ansvariga s-politiker sedan 2018 låtit administrationen ökat med nästan 20 % medan antalet sjuksköterskor bara med 1,3 %. Därtill har vårdplatserna minskat med 9 % och mängden chefer ökat med samma siffra.

Vi behöver prioritera våra resurser på rätt sätt. Moderaterna vill minska på administrationen och administrativ överbyggnad med runt 200 miljoner kronor för att kunna frigöra pengar till det som är viktigt på riktigt. Vården. En av de viktigaste prioriteringarna är att förbättra arbetsmiljö, karriärvägar, fortbildning och löner för de yrkesgrupper som sköter den patientnära vården som bedrivs året runt dygnets alla timmar.

För att ta oss ur vårdkaoset och krisen behövs det ett nytt politiskt borgerligt ledarskap. Ett ledarskap som vill utveckla och inte avveckla länets tre sjukhus. Som prioriterar vårdpersonal, vårdplatser och en fungerande sjukvård. Ett nytt ledarskap som kan få vården att hänga ihop bättre och skapa en framtidsoptimism bland vårdens medarbetare.

 

Nicklas Sandström (M)
Regionråd i opposition

Artikeln är publicerad i Folkbladet, länk finns här.

Vi värnar resultat före att producera fler hyllvärmare

Av , , Bli först att kommentera 2

Västerbotten har landets längsta köer till BUP. Vi får rapport på rapport att barn och unga som mår dåligt och behöver vård i stället får en kölapp. Majoriteten har haft årtionden på sig att lösa problemet men inte lyckats. Från våra fyra borgerliga partier var för sig och tillsammans har vi under lika lång tid kommit med förslag på förslag för att börja lösa problemen men inte fått gehör. De ansvariga för situationen har nu tagit fram ett så kallat 11-punktsprogram som de är missnöjda med att oppositionen ville fortsätta att arbeta och utveckla (VK 30/6). Att detta skulle vara käbbel är bara pajkastning får stå för dem, vår ambition har hela tiden förbättra förutsättningarna att lyckas med att komma till rätta med den allt växande psykiska ohälsan. Vi kan konstatera att det står mycket bra i 11-punktsprogrammet för barns och ungdomars psykiska hälsa. Men när vi lyssnat med professionerna som ska utföra arbetet, primärvården, kommunerna och de samverkansform vi har i länet känner man inte till programmet och ännu mindre påverkat dess innehåll. Det har till och med undanhållits tjänstepersoner när man frågat efter innehållet. Vi anser att de som ska arbeta med uppgifterna, och har sakkunskap, ska vara delaktig i framtagandet av programmet, de som sedan ska utföra arbetet med våra barn och unga. Skälet varför vi ville fortsätta arbetet ett tag till är för att vi vill att det ska bli verklighet. Inte en i raden av hyllvärmare.

 

Vi i Allians för Västerbotten vill ta ansvar och hoppas nu på en tydlig förankring i arbetet bland professionerna. Och vi lovar att om vi får västerbottningarnas förtroende vid höstens val, kommer vi intensifiera arbetet för barn och unga psykiska hälsa, därför vill vi inte vara delaktig till ytterligare hyllvärmare i Region Västerbotten. Våra barn och inga är värda så mycket mer.

 

Nicklas Sandström

Regionråd i opposition (M)

 

Ewa-May Karlsson

Gruppledare (C)

 

Maria Lundqvist Brömster

Gruppledare (L)

 

Hans-Inge Smetana

Gruppledare (KD)

 

Artikeln är publicerad i dagens VK, länk här.