Diabetesmässa

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag på NUS var det en diabetesmässa där producenter av medicinteknisk utrustning för diabetes visade det senaste inom området. Fick bland annat se en ”smart” insulin pump som lärde känna patienten och kunde själv reglera hur mycket insulin patienten skulle ha.
 
 
En av de mer lättsamma nyheterna är mobil/ipad-spelet Equalize som är utformat för barn med diabetes typ 1. Spelet lär barnen att få en förståelse för sin sjukdom. Tycker att greppet som företaget har tagit är helt rätt att på ett lättsamt och lekfullt sätt ge patienten, barn i det här fallet, en ökad förstålelse för sin sjukdom. Jag tror att vi kommer att få se mer av det här i framtiden.

Personliga vårdcoacher för de svårt sjuka äldre

Av , , 2 kommentarer 4

I dag skriver jag i Västerbottens folkblads insändarsida om Personliga vårdcoacher för de svårt sjuka äldre.

Här nedan finns hela artikeln:

Idag finns det många patienter som känner sig maktlösa och vilse i vården. För att komma åt det har det prövats att införa så kallade vårdcoacher för de svårt sjuka äldre i andra landsting. De har till uppgift att hjälpa patienter att få stöd i vardagen och en helhetssyn kring medicinering samt andra åtgärder för att höja livskvalitén. Erfarenheterna från de landsting som prövat vårdcoacher har gett mycket goda resultat.

En vårdcoach är en specialutbildad sjuksköterska som hela tiden håller kontakt med den svårt sjuka äldre och hjälper henne att få rätt vård och stöd i behandlingen vid rätt tidpunkt.  Varje patient som kan undvika akuten genom att istället ha en förbokad besökstid genom vårdcoachern skapar mer utrymme för andra på akuten samtidigt som det höjer livskvalitet hos den svårt sjuka.  

Det är en investering som kommer att återbetalas till samhället många gånger om. Befolkningen i Västerbotten blir allt äldre och i och med det blir även fler sjuka. Nya idéer och satsningar krävs för att säkra och trygga vården. Vårdcoacher är en bra modell som hjälper patienter att komma rätt i vården. Moderaterna i Västerbottens läns landsting vill  införa en modell med vårdcoacher för att skapa en tryggare miljö för den som är svårt sjuk.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

 

Alla onödiga kostnader för stafettläkare

Av , , 2 kommentarer 5

I dag uppmärksammar ordförande i läkarförbundet i Västerbotten problemet med att få läkarbemaningen att fungera i sjukvården i Västerbotten. Problemet finns främst i primärvården men även inom många avdelningar på sjukhusen.
 
Då inte länets hälsocentraler lyckas med att hitta läkare blir de tvungna att rekrytera dyra staffet/hyr-läkare. Varje år kostnader alla hyrläkare landstinget 55 miljoner. Väldigt mycket pengar som skulle kunna användas till ordinarie läkarlöner.
 
Nu är problemet mångbottnat. Något jag kan konstatera är att Peter Olofsson (S) som ansvarig politiker verkar återigen skylla ifrån sig angående vem ansvar det är. En av de viktigaste åtgärderna som landstinget själv kan göra, vilket Olofsson glömmer, är att se till att ordna fram fler AT- och ST-platser. AT/ST-platser är vidareutbildningsplatser för läkarstudenter så att de blir specialister inom sitt valda område. Landstinget har knappt 45 AT-platser per år men varje år går det ut cirka 100 studenter från läkarprogrammet. Så i och med den politiken byggs det in en enorm flaskhals i systemet.
 
Från Alliansens sida har vi sett, uppmärksammat och föreslagit att vi gör något åt detta. I Alliansens budgetförslag finns det 30 miljoner kronor mer avsatt till den framtida kompetensförsörjning än vad majoriteten föreslagit.

Det mest patientsäkraste landstinget

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag skriver jag med mina allianskollegor på VK:s debattsida om att den socialdemokratiska majoriteten måste prioritera arbetet med patientsäkerhet högre. Från Alliansen föreslår vi att redan år 2014 ska vi vara det mest patientsäkraste landstinget i Sverige.
 
Hela artikeln:
 
Sjukvård ska erbjudas inom vårdgarantins tidsgränser och alltid vara patientsäker och trygg. Dessvärre finns det stora kvalitetsbrister inom vården som dagligen orsakar mänskligt lidande och i värsta fall att patienter dör i onödan. Många av dessa vårdskador hade kunnat förebyggas och undvikas.
I Västerbotten beräknas omkring 4 600 patienter i Västerbotten att drabbas av undvikbara vårdskador. Skadorna kostar landstinget uppskattningsvis 225 miljoner kronor per år och då är inte de extra läkemedelskostnaderna inräknade. Denna enorma summa motsvarar 450 sjukskötersketjänster!

När tidningen Dagens samhälle nyligen presenterade en ranking av samtliga landsting, då det gäller patientsäkerhet, hamnar Västerbottens läns landsting på sextonde plats. I topp ligger landstinget i Kalmar.
Under förra mandatperioden gav alliansregeringen Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av undvikbara vårdskador. Det var första gången en sådan omfattande kartläggning genomfördes. Socialstyrelsens vårdskademätning visade att det varje år inträffar omkring 105 000 undvikbara skador i vårdsverige. Av dessa leder cirka 3 000 till dödsfall. Detta kan jämföras med antalet döda i trafikolyckor som stadigt sjunkit och nu är nere runt 300 dödsfall per år.

Att patientsäkerheten varit så eftersatt är inte acceptabelt. Därför genomför regeringen, tillsammans med landstingen, flera åtgärder för att stödja utvecklingen mot en säkrare vård. Förbättrad patientsäkerhet är en av de viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården framöver.
Ett särskilt stimulanspaket på cirka 2,5 miljarder kronor under åren 2011-2014 riktas till landstingen.
Satsningen handlar om att med patientens behov i centrum uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet. Ersättningen är prestationsbaserad och målen tydliga. Endast de landsting som på ett mätbart sätt klarar av att förbättra patientsäkerheten får ta del av pengarna. Utgångspunkten för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara vårdskador.
Vårdrelaterade infektioner (VRI) är infektioner som drabbar patienter och brukare i samband med vård eller omsorg. Även personalen kan drabbas. Förekomsten av VRI mäts genom nationella stickprov två gånger om året. Att all vårdpersonal alltid tillämpar de basala hygienrutinerna och klädreglerna är den mest grundläggande åtgärden för att förebygga och minska antalet infektioner i vården och minska lidandet för patienterna. Mätningen av VRI sker därför parallellt med mätningen av basala hygienrutiner och klädregler.
Vid mätningen under våren 2011 var andelen patienter inom den somatiska slutenvården i Västerbotten, som drabbades av VRI, 9,9 procent. Detta kan jämföras med 9,2 procent för hela riket. Det betyder att var tionde patient inom sjukhusvården drabbas av en sjukdom som de fått i samband med behandlingen. För att komma till rätta med det krävs bättre följsamhet från vårdpersonalen när det gäller basala hygienrutiner och klädregler.

Den första januari 2011 trädde en ny patientsäkerhetslag i kraft. Vårdgivarens, det vill säga ansvariga politikers ansvar har därigenom blivit tydligare och det har blivit lättare för patienter att anmäla vårdskador. Patienter ska numera kunna anmäla en händelse, utan att behöva peka ut exakt vilken enskild läkare eller sjuksköterska som gjort fel. Nu blir det tydligare att man måste se till hela vårdsystemet – utan att den enskilde läkarens/sjuksköterskans/ annan personals individuella ansvar försvinner.
Den politiska ledningen i landstinget måste ge personalen bättre förutsättningar för att öka patientsäkerheten och få alla inom sjukvården att arbeta mot samma mål. Det handlar om att premiera goda arbetssätt, ledningssystem och rutiner för uppföljning. Det har främst patienterna att vinna på men det är också en vinst för Västerbottens skattebetalare.
Alliansens målsättning är att Västerbottens läns landsting ska vara det mest patientsäkra landstinget i Sverige år 2014.

Nicklas Sandström
landstingsråd i opposition (M)
Marianne Nordmark
gruppledare (FP)
Olle Edblom
gruppledare (C)
Birgitta Nordvall
gruppledare (KD)