Det krävs en ny politik för primärvården

Av , , 4 kommentarer 3

 

Styrelsen för distriktsläkarföreningens lokalavdelning i Västerbotten skriver idag på VK:s debattsida ett alarmerande inlägg om hur situationen är i primärvården. De menar att den S-styrda ledningen blundar sedan många år hur situationen och är mycket kritiska. I artikeln lyfter de bland annat fram att i början av december 2012 valde samtliga personalgrupper inom landstingets primärvård skrivit på krav om ökade resurser. Med Projekt balans och de 15 000 nya besöken har trycket och kraven inte helt oväntat ökat ytterligare utan att några nya resurser tillförts. Situationen blir inte bättre då det saknas 40 distriktsläkartjänster eller motsvarande att en tredjedel av tjänsterna är vakanta.

 
Jag tycker det är bra att distriktsläkarföreningen väljer att skriva den här artikeln och offentligt få igång en debatt om hur primärvården ska kunna stärkas och fungera bättre. Jag har under det gångna året deltagit i diskussioner och träffar med dem och fått den här informationen tidigare och hur allvarligt det är. En del är ökade resurser i kombination med ett förändrat mindre basuppdrag såsom Moderaterna och Alliansen föreslår som också får distriktsläkarföreningens gillade. En annan del som jag fullt stödjer är att det måste till en bred dialog som mynnar ut i en tydlig strategi och målbeskrivning kring primärvårdens uppdrag. En strategi som bättre återspeglar verkligheten och länsbornas förväntningar.
 

Socialdemokraterna misslyckas med att ta ansvar för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 7

 

I dag skriver jag på debattsidan i VK om hur Socialdemokraterna i länet inte lyckats att ta ansvar för ekonomin och sjukvården i länet. Här nedan finns artikeln.  

 

Socialdemokraterna misslyckas med att ta ansvar för sjukvården

Socialdemokraterna och Miljöpartiets stora prestigeåtgärdsprogram Projekt balans som skulle vända landstingets ekonomi från minus till plus blev inget annat än ett stort misslyckande. Trots löften från den högst ansvariga för sjukvården i länet Peter Olofsson (S) om att ekonomin skulle bli bättre har den istället blivit sämre. Trots alla smärtsamma åtgärder inom ramen för Projekt balans ser år 2012 att gå mot ett ännu större underskott i sjukvårdsverksamheten än tidigare. Trots landstingsmajoritetens smärtsamma medicinering av landstinget blev patienten inte friskare utan sjukare och med kraftiga biverkningar i form av försämrad sjukvård i hela länet samt ökad sjukskrivning för personalen.

 
Sedan i somras har ekonomin i landstingets sjukvårdsverksamhet kraftigt försämrats. Från att årsprognosen pekade på ett underskott på 80 miljoner har det nu växt till runt 140 miljoner. Landstinget har en ekonomi i fritt fall. Redan i augusti påpekade de auktoriserade revisorerna att ytterligare åtgärder skulle komma att behövas för att klara ekonomi i balans. Några sådana kom inte från landstingsmajoriteten. Nu går sjukvården in i 2013 med ännu tuffare ekonomiska utmaningar. 
 
Problematiken med stafettläkare i vården i Västerbotten har ökat ytterligare med stigande kostnader och fortsatt bristande kontinuitet som följd. Värst är problemen i primärvården där numera var tredje läkartjänst är vakant. Att problemen ökar är inte konstigt då mer och mer ansvar med nya besök vältras över till primärvården utan att rätt förutsättningar finns för att klara de nya besöken. På några år står hela sjukvården inför stora pensionsavgångar och behov av att klara av nyrekrytering av personal kommer att dramatiskt öka. En utmaning som kommer att bli riktigt tuff.
 
Bristen på läkare och en organisation som inte fungerar som den ska gör att tillgänglighet till sjukvård är idag långt ifrån tillfredsställande. I år är det mer regel än undantag att länsbo kan få sin åtgärd inom 60 dagar. En konsekvens av det är att Västerbotten inte klarar de krav som finns för att få ta del av regeringens extrapengar i kömiljarden. Västerbottningarna ska inte behöva vänta längre än andra för att få vård. 
 
För Moderaterna har behovet av en ny kursriktning varit tydlig det senaste årtiondet. Den tydligaste kursändring är att börja ta ansvar för ekonomin på kort och lång sikt. Med förslaget till ny skatteutjämning tappar landstinget i Västerbotten 360 miljoner. Förslaget som genomförs med politisk enighet nationellt blir en förändring från en modell där Västerbotten har gynnats till att inte längre ha de extra miljonerna. Moderaterna i Västerbotten försökte in i det sista att förändra och förhindra förslaget. Samtidigt visar detta på hur Socialdemokraterna i länet under lång tid byggt upp en verksamhet som i jämförelse med andra landsting kostar mycket mer. Det har inte varit ekonomiskt ansvarsfullt och nu kommer baksmällan i form av behov av stora förändringar i hur sjukvården måste fungera och där skattehöjningar inte kan uteslutas. 
 
Utan att ha kontroll över ekonomin går det inte att fortsätta att erbjuda god vård med hög kvalité med god tillgänglighet. Med en långsiktighet i ekonomiskt ansvarstagande undviks tvära kast och panikåtgärder. Problemet med Västerbotten är att Socialdemokratin, som styrt landstinget sen 1981, aldrig har haft framtiden som planeringshorisont. Då problemen inte åtgärdas tidigare har de samlats på hög och i kombination med att vården ständigt utvecklas kommer behoven av kostnadsreduceringar bli långt mycket mer och tuffare än vad som skulle behövas.
 
Sjukvården i länet står inför jätteutmaningar med att klara av att rekrytera personal men framför allt att få ekonomin i balans. Utmaningarna har inte blivit mindre av bristen på ledarskap från de styrande Socialdemokraterna som har förvärrat situationen. Det behövs en ett nytt ledarskap med en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Vid nästa val år 2014 har länet möjlighet att göra den förändringen. 
 
 
Nicklas Sandström (M)                
Oppositionslandstingsråd