I Region Västerbottens version av sjukvård satsas det ensidigt på de centrala administrativa enheterna. Den ene med finare titel än den andra. Administrationen sväller och frodas med en aldrig sinande ström av strateger, planerare, utvecklare, handläggare och kommunikatörer som fjärrstyr de yrkesprofessionella genom alltmer detaljerade visioner, policys, planer, mål, indikatorer, kommunikationsplaner, riktlinjer och manualer. De skapar onödig administrationstid i kärnverksamheten till en mycket begränsad patient- och medborgarnytta. På myntets baksida svälter kärnverksamheten och går på knäna i en accelererande brist på vårdplatser, sjuksköterskor, distriktssköterskor, distriktsläkare och vårdnära administrativ personal. Nu är det dags att byta kurs och genomföra genomgripande förändringar. När det gäller primärvården presenterar nu Moderaterna 10 förslag med förbättrande åtgärder som skyndsamt borde genomföras. I denna artikel beskriver vi några av dessa förslag.

Vi konstaterar att primärvården i Västerbotten är på väg utför med en rasande fart. Personalen flyr den usla arbetsmiljö som råder. Den enskilt viktigaste åtgärden för att återställa primärvårdens fortsatta utveckling och dess personals framtidstro är att fatta beslut om och genomdriva ett listtak för varje distriktsläkare enligt Socialstyrelsens rekommendationer 1 distriktsläkare per 1 100 invånare. Osäkerhet kring arbetets innehåll och omfattning samt ovisshet kring vad morgonda­gen för med sig utgör negativa faktorer för en sund, hälsosam och god arbetsmiljö. Det är därför utomordentligt viktigt att detta måltal sätts och att man strävar mot att verkligen uppfylla det. Det indikerar att man tar primärvårdens bekymmer på allvar.

I ett tydligt och välfungerande sjukvårdssystem är det av stor vikt att man som invånare vet vart man ska vända sig när man är sjuk. I en nyligen publicerad rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys poängteras särskilt vikten av ett fastläkarsystem, inte bara för patienten utan även för läkaren. En tilldelad fast läkare skapar trygghet hos invånarna och därför ska alla invånare listas på en fast, namngiven distriktsläkare. Under en övergångsperiod tills alla är listade på en fast läkare kan man upprätta vakanta listor som hyrläkare eller andra specialiteter kan bemanna alternativt lista patienter på en hyrläkarvårdcentral som tillhandahålls av regionen. När nya specialister i Allmänmedicin eller ST-läkare tillkommer kan dessa listor succesivt bemannas av de nya specialisterna/ST-läkarna. Fokus ska läggas på att snabbast ta regionen ur den bristsituation vi har i primärvården idag.

Vidare är det nödvändigt att i högre grad prioritera ST-utbildningen till specialister i Allmänmedicin. Från flera andra reg­ioner finns exempel på att man markant ökat ST-tillsättningen i primärvården för att i framtiden kunna lösa bristen på distriktsläkare och kunna satsa på nära vård. Reg­ionen bör skyndsamt följa dessa exempel. Det finns även en stor brist på distriktssjuksköterskor som man behöver komma till rätta med.

Framtidens kompetensförsörjning är en jätteutmaning och ödesfråga. Det vi kan vara helt säkra på är att det är helt ohållbart att behålla de arbetsformer och strukturer vi har idag då det helt enkelt inte kommer att finnas tillräckligt med arbetsföra personer för det.

Över tid har regionledningen satsat på att bygga ut den icke vårdnära administrationen och centraliserat organisationen alltmer. Mindre basenheter har samlats ihop till mycket stora komplexa och svåröverskådliga organisationsenheter. Verksam­hetscheferna för dessa stora enheter har fråntagits mandat och befogenhet att styra och därmed förutsättningarna för att leda. Vi måste bort från ”kontrollsamhället” och börja lita på medarbetarna. Vi har under en lång tid föreslagit ett tydligare ledarskap baserat på tillit till vårdprofessionen i hur vårduppdraget ska utföras. De många och otydliga chefsleden måste bli färre där medarbetare och chefer vet vem som leder och bestämmer. Mandat och befogenheter måste till­baka till den enskilda hälsocentralen. Idag är det ytterst få läkare som är verksamhetschefer i primärvården. Att i högre grad eftersträva fler läkare som verksamhetschefer kommer sannolikt att vara rekryteringsbefrämjande då verksamhetsche­fens utbildningsbakgrund många gånger har betydelse för hur nöjda läkarna är med ledarskapet, hur de upplever sin arbetsmiljö och inte minst patientsäkerheten. Samti­digt behöver det etableras en kultur där det är lättare att under en tid ta ett ledaran­svar och sedan gå tillbaka till den kliniska verksamheten.

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Ulf Wahllöf (M)

Distriktsläkare, specialist i Allmänmedicin

1: a ersättare i regionfullmäktige

Artikeln är publicerad på VK-debatt, länk här.

Västerbotten har Sveriges längsta vårdköer till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det skapar enormt mycket lidande och i många fall bryter det ner hela familjer. I ett reportage i Expressen beskriver mammor problemen såhär: ”En röd tråd i deras historier är hur de själva blivit utmattade och sjukskrivna i väntan på hjälp. Många vittnar om att de under väntetiden helt saknat stöd. Och efter utredning följer fler flaskhalsar, och ännu mer väntan till insatser eller habilitering.” Att Västerbotten är sämst i landet är katastrof för barn med psykisk ohälsa och deras familjer. Det här duger inte styrande Socialdemokrater!

Tre reformer styrande S borde införa för kortare vårdköer till BUP:

 I Region Västerbotten har vi dessutom med övriga borgerliga partier lagt förslag på miljoner i extra resurser till BUP och ungdomshälsan.

 Inför ett fritt vårdval så att flera aktörer kan erbjuda skattefinansierade alternativ. Upphandla fler psykiatriska utredningar för att korta de extremt långa köerna och ta bort remisskravet till BUP i praktiken.

 Ge patienten laglig rätt till digitala vårdmöten när så önskas. I Jämtland/Härjedalen har exempelvis en årslång kö till att få träffa psykolog snabbt kunnat betas av med hjälp av digital vård hos utbildade psykologer.

S-ledda Region Västerbotten går mot ett underskott på 1 miljard om inget dramatiskt förändras under året. Samtidigt växer administrationen sig allt stöttre.

Därför vill vi spara in minst 100 tjänster i regionens allt mer svällande administration för att få ordning på den krisande ekonomin och sjukvården i regionen!

Att spara in på administration och höja taxor till det nationella snittet gör, att vi med vår politik kan ta ansvar för ekonomin och där sjukvården kriser som mest skjuta till resurser till följande till skillnad från den S-ledda majoriteten:

 Vårdpersonalen
 Arbetsmiljön
 Mer resurser till BUP samt införande av vårdval
 Förlossningsvården i hela länet
 Ambulanssjukvården i hela länet
 Kortare vårdköe

Problemen i Region Västerbotten är många och omfattande. Det märks inte minst på de kollapser, vårdkriser och den personalflykt som just nu sker på område efter område. Det som gör situationen ännu mer allvarsam är att regionen står utan en politisk ledning som har ambition att leda verksamheten.

Under minst 20 års tid har regionledningen styrt till alltmer centralisering. Mindre basenheter har samlats ihop till mycket stora centrumbildningar. Något som skapat känslan att det inte finns någon nära chef som har mandat att bestämma. Vilket i mångt och mycket stämmer.

Vi menar att det behövs ett omfattande omtag när det kommer till att banta byråkratin och administrationen och se över hela tjänstemannaorganistationen för att vården ska fungera bättre i länet.

Våra förslag i korthet:

 Vi har under en lång tid föreslagit ett tydligare ledarskap på de respektive sjukhusen i form av en platschef.

 Nu vill vi att göra länets tre sjukhus till egna resultatenheter med en egen sjukhuschef. Det betyder att sjukhuschefen får ett långtgående mandat och befogenhet att inom given budgetram lösa respektive sjukhus vårduppdrag. För den enskilda kliniken är vår ambition att avdelningschefen får ett väsentligt större mandat, att vara både chef och ledare.

 De mandat och befogenheter som idag finns på regionens hus i Umeå flyttar ut till respektive sjukhus. HR- och ekonomistabsfunktioner blir således en del av sjukhuschefens stab för att kunna lösa sitt uppdrag.

 De många och otydliga chefsleden blir färre och medarbetare och chefer vet vem som bestämmer. De tre sjukhuscheferna får därmed i uppdrag att lösa en god och nära vård utifrån de givna förutsättningarna som finns i Umeå, Skellefteå och Lycksele.

 Hälso- och sjukvårdsdirektörens uppdrag förändras i grunden och blir att värna till helheten och en gemensam färdriktning. Vi har idag ett fungerande samarbete mellan sjukhusen där olika vårdingrepp flyttas till ett enskilt sjukhus för att kunna kraftsamla. Det behöver givetvis beaktas och utvecklas i linje med en förändrad organisation.

 Utöver det har vi sedan tidigare förslag om att administrationen måste bantas ordentligt för att mer pengar ska kunna gå till sjukvården. I ett första steg rör det sig om 100 färre administratörer.

Varje år betalas ca 18 miljarder skattekronor felaktigt ut i bidrag. Det är pengar som hade kunnat användas till 23 000 poliser, 31 000 undersköterskor eller 26 000 lärare.

Att bidragsbrottsligheten ökar är något som regeringen tar på allvar. Därför går regeringen nu fram med förslag om en ny myndighet som ska förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.

Vid dagens sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden tog Allianspartierna initiativ till att förstärka arbetet med bemanningen inom förlossningsvården. Partierna vill bland att det nu kompletterade utkastet till handlingsplan, för långsiktigt säkrad barnmorskebemanning, ska fastställas med de fem prioriterade insatsområden. Alliansen vill också att nämnden ska begära en tilläggsbudget av fullmäktige, för att åtgärderna ska genomföras.

– Vi har under 1,5 års tid begärt att nämnden ska få besluta om en handlingsplan med genomgripande, prioriterade och budgeterade åtgärder för att förbättra situationen i förlossningsvården. Först nu har vi fått ett underlag att fatta beslut på. Det är under all kritik, säger Elmer Eriksson (M), ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden.

På dagens sammanträde presenterade förlossningsverksamheten fem prioriterade insatsområden, som till delar är kostnadsberäknade. Det handlar om:

1. Barnmorskeledd förlossning i Lycksele

2. Satsa på att göra arbetet på förlossningen attraktivt

3. Kompetenshöjning och mentorskap

4. Separera akuta och planerade besök på förlossningen

5. Följsamhet till samma riktlinjer i länet

Alliansen vill fastställa detta som prioriterade insatser och söka medel av fullmäktige för att genomföra dem.

I Alliansens initiativ föreslås också ett tydligare mandat till de förlossningssamordnare som nu har tillsats. Pairerna vill dels att samordnarna ska föreslå prioriterade, budgeterade och skyndsamma åtgärder i syfte att förhindra en varaktig nedstängning av BB i Lycksele under 2023, dels att nämnden, till januarisammanträdet, får en fullödig rapport om framtidsutsikterna för BB i Lycksele med en riks- och konsekvensanalys kring olika scenarier.

– Vi vill ha alla korten på bordet kring situationen i Lycksele samt att förlossningssamordnarna får ett brett mandat att avhjälpa den olyckliga situation som råder, där stängningen av BB i Lycksele är det yttersta symtomet av Västerbottens förlossningskris, Elmer Eriksson (M).

I fredags släppte Region Västerbottens förtroendevalda revisorer ett antal rapporter med fördjupade granskningar, däribland en granskning av Hälso- och sjukvårdsnämndens hantering av handlingsplanen för bemanning av barnmorskor inom förlossningsvården. Revisorernas granskning visar bland annat att handlingsplanen har försenats kraftigt och att det beslutade dokumentet inte är en färdig handlingsplan. Moderaterna, som återkommande krävt att en prioriterad och budgeterad handlingsplan ska fastställas av nämnden, välkomnar revisionsrapporten;

– Vi välkomnar att revisorerna är tydliga och riktar svidande kritik mot den politiska majoritetens hantering av handlingsplanen för att förbättra situationen inom förlossningsvården. I motsats till den S-ledda majoriteten gör revisorerna samma bedömning som Moderaterna, att Hälso- och sjukvårdsnämnden inte har fastställt någon handlingsplan, trots krisen i förlossningsvården och återkommande krav från oppositionen. Det är beklagligt, säger Andreas Löwenhöök (M), ledamot i regionfullmäktige.

Revisorerna bedömer att hälso- och sjukvårdsnämnden varken har säkerställt en tillräcklig styrning eller en tillräcklig kontroll över arbetet med nämndens handlingsplan för långsiktigt säkrad bemanning av barnmorskor inom förlossningsvården. Revisorerna riktar också kritik mot beslutsgången vid stängningarna av BB i Lycksele, vars beslut har varit otydliga. Revisorerna ifrågasätter också om nämnden kan delegera den typen av beslut till tjänstemän.

– Moderaterna konstaterar att den politiska majoriteten både saknar handlingskraft och förmåga att leda verksamheten. Det är sorgligt att det nu har gått mer än 1,5 år sedan nämnden beslutade om att en handlingsplan för BB-krisen ska tas fram och ännu är ingen handlingsplan fastställd, säger Andreas Löwenhöök (M), som fortsätter:

– Det är vidare bedrövligt att den politiska majoriteten skjuter över politiska frågor, som stängningen av BB i Lycksele, på tjänstemännen. Detta har vi kritiserat tidigare och på vårt initiativ tog regionstyrelsen beslut om att regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden ska hantera denna typ av frågor politiskt. Trots detta har nämndens majoritet inte rättat in sig. Det är tydligt att Socialdemokraterna inte vill ansvar för sitt politiska misslyckande och duckar inför den allvarliga situation som de har försatt förlossningsvården i Västerbotten i.

Länk till revisionsrapporten här:

https://www.regionvasterbotten.se/revision/granskningar/2022/fordjupande-granskningar

På grund av bemanningskrisen i Västerbottens förlossningsvård har det, inom loppet av två år, tagits beslut om att stänga BB i Lycksele vid fyra tillfällen. Närmast är en jul- och nyårsstängning aktuell. Men problemen slutar inte här. Bemanningskrisen sprider sig till fler personalgrupper. Det saknas såväl barnmorskor som läkare och redan efter årsskiftet hotas BB i Lycksele av ytterligare en stängning med oklar tidsomfattning.

Moderaterna är väldigt oroliga över att de här nedstängningarna kan bli permanenta och att BB i Lycksele reduceras till en förlossningsenhet som inte tar emot planerade födslar. Det är långt ifrån vad inlandets kvinnor förväntar sig. Det är inte patientsäkert att kvinnor kan behöva åka en sträcka lika långt som hela Danmark för att ta sig till förlossningen, i Umeå eller Skellefteå.

Detta är ett stort misslyckande för den S-ledda politiska majoriteten, vars politik lett fram till detta djupt problematiska läge. Trots krav från Moderaterna och Alliansen, under 1,5 års tid, har Hälso- och sjukvårdsnämnden inte förmått sig att besluta om en konkret, prioriterad och budgeterad åtgärdsplan. Det ska jämföras med andra regioner som vidtagit krisåtgärder inom loppet av några månader.

Moderaternas förslag på kort och lång sikt för att lösa krisen:
1. Alla länets tre BB ska vara öppet året om, även under sommaren och över julen.
2. Satsa mer på förlossningsvården i hela länet (en del av Alliansens budgetförslag).
3. Tillsätt en samordnare med mandat att kunna lösa ut det mest akuta.
4. Satsning på ”min barnmorska” som innebär att gravida vet redan på MVC vem som ska ta hand om än när det är dags att föda. Ger en ökad trygghet för den gravida.
5. Ett arbete för att nå en barnmorska per födande kvinna.
6. Bättre betalt för att jobba nätter och helger. Det ska löna sig bättre att jobba när andra inte gör det.
7. Bättre villkor för specialistsjuksköterskor under utbildningen.
8. Bättre möjligheter till karriärutveckling under yrket.
9. Fler utbildningsplatser på barnmorskeutbildningen.
10. Se över schema och arbetstidsförläggning.
11. Möjligheter att använda läkarinsatser på olika sätt för att stödja i verksamheten.
12. Arbeta med flöden och i mindre grupper för att använda kompetensen så optimalt som möjligt.
13. Vid behov bedöma om det krävs förstärkning av administrativa uppgifter, städning och andra stödfunktioner.
14. Möjliggör rotationstjänstgöring. Andra regioner har framgångsrikt arbetat med olika former av rotationstjänstgöring. Det går att använda goda exempel och anpassa dem till Västerbottens förhållanden. Målet är fler barnmorskor till förlossningen.