Etikett: ekonomi

Hur ska Socialdemokratin finansiera sjukvården?

Av , , Bli först att kommentera 6

I gårdagens VK hade jag med följande insändare:

 

Hur ska Socialdemokratin finansiera sjukvården?

Varje seriös diskussion kring att lösa vårdens framtidsutmaningar måste ta sin utgångspunkt i en ansvarsfull ekonomisk politik. Under det Socialdemokratiska styret av Västerbottens läns landsting har det under de senaste 15 åren funnits en bristande ansvarsförmåga för just detta. Emellanåt har S-ledningen försökt rätta till detta genom kortsiktiga skattehöjningar. Mellan åren 1995 och 2004 gjorde landstinget ett samlat underskott på 924 miljoner kronor. Mellan åren 2005 och 2011 har sjukvården haft ett underskott i genomsnitts på 80-90 miljoner.

Problemet har under lång tid har varit att Socialdemokratin valt att blunda för ekonomin. Detta blir inte bättre av att länssocialdemokraterna tar kongressbeslut om att vilja införa sex timmars arbetsdag med betalt för åtta timmar. Något som bara för landstinget skulle kosta, med ett oförminskat vårdutbud, cirka 1 miljard kronor. Till de kostnaderna finns även ett lika stort problem som finansieringen nämligen att kunna anställa ytterligare personal med specialistkompetens. Hur ser Socialdemokratins genomförandeplan ut för denna reform?

I diskussionen om sjukvårdens framtida finansiering krävs ansvarskänsla för ekonomin. Det är den enskilt viktigaste förutsättningen för att kunna erbjuda god vård med hög kvalité med god tillgänglighet även i framtiden. Länsborna förtjänar ett politiskt styre av vården i länet som har större ansvarskänslan för ekonomin än vad som finns idag.

Nicklas Sandström (M)                
Oppositionslandstingsråd             

 

Fortsatt mycket ekonomiskt bekymmersamt för landstinget

Av , , 2 kommentarer 5

 

Årliga resultat från 1992 och framåt. Notera att staplarna på slutet är vad som är planerat och det dessförinnan är faktiska utfall. 
 
I dagarna så börjar det preliminära bokslutet bli färdigt för landstinget. Årets resultat hamnar på ett minus på 186 miljoner vilket är 246 miljoner sämre än budgeterat. Nu innehåller det negativa resultatet flera engångsposter med främst uppskrivningen av pensionsskulden. Efter det med fler komponenter är justerat hamnar det justerade resultatet på 37 miljoner. Även det resultatet är sämre än vad det borde ha varit för att klara målsättningen om god ekonomisk hushållning.
 
Däremot det som är mest bekymmersamt är att sjukvårdsverksamheten dras med stora underskott. I år går den med 89 miljoner i underskott. Här finns det mest allvarligaste problemet som måste åtgärdas. Nu har det förvisso vidtagits åtgärder men det återstår att se om det är tillräckligt.
 
Så här har underskottet för sjukvårdsverksamheten sett ut de senaste åren:
 
2005                                    + 10 miljoner kronor
2006                                    – 164
2007                                    – 92
2008                                    – 55
2009                                    – 60
2010                                    – 143
2011                                    –   89
Snitt                                     – 80-90 miljoner kronor
 
Sammanfattningsvis fortsätter de ekonomiska problemen för landstinget och problemen avtar inte kommande år utan är kraftigt växande. Alltså inget nytt kring landstingets ekonomi men sen så har Socialdemokratin styrt i över 20 år.
 
 

 

Ansvar för sjukvården?

Av , , 2 kommentarer 7

I dag skriver jag i en replik till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S) och frågar hur han rent konkret ska börja ta det ekonomiska ansvaret för sjukvården i Västerbotten.

Hela artikeln:

Vart är det ekonomiska ansvarstagandet för sjukvården?

Det verkar som om den sittande Socialdemokratiska majoriteten med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i landstinget börjat vakna upp från sin törnrosasömn och nu börjat se att landstinget har svåra ekonomiska problem. Problem som till mångt och mycket har orsakats av bristande ekonomiska ansvarstagande från Socialdemokratin de senaste 20 åren. Därför känns det glädjande att Peter Olofsson (S) i sin replik (VK 19/9) vill börja göra något åt saken. Tyvärr känns det egendomligt att Olofsson ägnar mer kraft att kritisera mig som oppositionsföreträdare och att regeringen ska göra mer, än att han själv presenterar konkreta lösningar.

Vi verkar vara överens om att vården i högre utsträckning ska erbjudas närmare medborgarna och den vård som inte kan ske annat på sjukhusen ska erbjudas på hälsocentralerna. En inriktning som är riktig och nödvändig. Vad det däremot rent konkret betyder från majoriteten finns det inga svar på. De strategier för ekonomiskt ansvar som Olofsson (S) nämner är än så länge bara en papperstiger. Ju mer tiden går desto mer brottom blir det att börja leverera svar.  

De kommande åren står landstinget inför gigantiska behov av att få ekonomin i balans. För att möta det är det hög tid att vakna upp från det sömniga och visionslösa ledarskapet som präglat Socialdemokratins maktinnehav. Det ekonomiska läget hade varit väldigt annorlunda om arbetet hade påbörjats tidigare och känslan för ekonomiskt ansvarstagande hade varit större. Däremot kvarstår frågan: Hur ser Olofsson (S) strategi för ekonomiskt ansvar ut?

Den viktigaste prioriteringen som landstinget måste ta som utgångspunkt är att ta ansvar för ekonomin och prioritera vård före sådant som inte är det. Det handlar om att minska kostnader för kultur, lokaler och administration. Därtill måste de som arbetar i sjukvården få ett större självbestämmande och ansvar. Ekonomistyrningen måste bli mer kraftfull där de begränsade resurserna används på ett bättre sätt.

Landstinget behöver en ny färdriktning inför framtiden. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården står inför krävs en trygg och skattefinansierad vård som tar sin utgångspunkt i en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet.

Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd

Ansvartagande för sjukvårdens utveckling

Av , , 1 kommentar 6

 

Jag skriver idag på VK-debatt om att det är viktigt med ansvartagande för att sjukvården ska kunna fortsätta att utvecklas:

Under våren genomförde Västerbottens läns landsting som enda landsting i Sverige en andra omgång av en övergripande prioriteringsprocess. Processens syfte var att överföra resurser från det som inte längre behöver göras till nya metoder och läkemedel. Trots svårigheter att göra dessa ställningstaganden lyckades 52 miljoner kronor identifieras för att kunna omfördelas. Det rör sig knappt om 1 procent av landstingets i Västerbottens vårdbudget.

Detta ska ställas mot de allt växande behoven och ökade förväntningar som finns på sjukvården. Här finns en enorm utmaning att lyckas fortsätta gasa men samtidigt även bromsa för att fortsätta hushålla skattebetalarnas pengar. Det krävs politiskt mod att våga välja det som är viktigt men även prioritera bort det som är mindre viktigt.

Vården står inför stora framtida utmaningar. En av dem är de allt ökade medicinska behoven då befolkningen blir allt äldre och sjukare. Här finns även en stor utmanande prövning att inte vårda eller försöka bota det som har med det naturliga åldrandet att göra.

En av de stora växande kostnaderna inom vården är alla de nya medicinerna som kommer. Nya mediciner kan vara 10 gånger bättre men på samma gång 10 gånger dyrare. Ett exempel på där utvecklingen av nya effektiva mediciner gått extremt fort är inom de reumatologiska sjukdomarna. Leukemi och njurcancer är andra sjukdomar där många blivit hjälpta tack vare läkemedlens landvinningar.

Ibland kan de nya läkemedlen vara lite av nyhetens behag och traditionella läkemedel kan fungera lika bra. Samtidigt finns all anledning att se över hur vi nyttjar våra läkemedel, varje år slängs läkemedel för 1 miljard kronor. Ett onödigt slöseri som inte bara är bortkastade pengar utan riskerar även att förstöra miljön och leda till andra negativa konsekvenser.

Ibland glöms tyvärr enkla metoder bort. Enkla råd och tips som har till ändamål att förändra livsstil kan vara till det som ger störst nytta. En nyligen publicerad vetenskaplig rapport ger evidens till att friskvård på recept ger en långvarig effekt. Om fler rörde sig mer skulle det vara det enklaste sättet för sjukvården att spara pengar.

Nya medicintekniska utrusningar utvecklas och behöver bytas ut. En utveckling som ständig sker är vidgade indikationsgränser för behandlingar. Till exempel kan riskfaktorer och förstadier till riskfaktorer lanseras som behandlingskrävande sjukdomar. Exempel på det kan vara förstadium till benskörhet och högt blodtryck. Det andra är indikationsglidning där tillstånd som liknar varandra behandlas lika trots att evidens saknas vilket leder till överbehandling.

Sjukvården är tvärtemot vad som ibland kan hävdas i debatten någon tärande sektor i samhället. Det är precis raka motsatsen. Om vården ger friskare människor kan fler arbeta och hjälpa till i samhällsproduktionen. Sjukvård är ett viktigt sätt att bidra till tillväxt i samhället. Om sjukvården kan hjälpa fler sjuka att komma tillbaka till arbetsmarknaden skulle utanförskapet minska.

Västerbottens läns landsting har tillsammans med alla övriga landsting en enorm utmaning att samtidigt som det ska satsas på nya behandlingar och läkemedel ha en förmåga att ständigt omprioritera och ta bort gammalt. Problemet med Västerbotten är att socialdemokratin, som styrt landstinget sen 1981, aldrig har haft framtiden som planeringshorisont. Därför finns inte de ekonomiska marginalerna som hade behövts för omställning, nu när utvecklingen börjar gå snabbare i kombination där världsekonomin kraftigt börjat bromsa in.

Moderaterna tillsammans med Alliansen har i de senaste årens budgetförslag visat en väg framåt där vi prioriterat vård framför till exempel lokaler, projekt och kultur. Landstinget i Västerbotten behöver visioner och idéer om vart sjukvården i länet ska fortsätta in i framtiden. Landstinget behöver ett politiskt ledarskap där den viktigaste byggstenen är ansvar för ekonomin. Endast då kan sjukvården fortsätta att utvecklas.

Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd
 

Ekonomi i fokus på landstingsstyrelsemöte

Av , , Bli först att kommentera 6

I dag har vi behandlat delårsrapporten i landstingsstyrelsen. Som jag bloggade om förra veckan ser det riktigt tufft ut. Prognosen för sjukvårdsverksamheten är att det ska gå back med 90 miljoner kronor. Den sammantagna bilden är att landstinget inte kommer att klara av målsättningen med god ekonomisk hushållning. Om det här fortsätter kommer det bli än mer problematiskt att få ordning och reda på ekonomin och därmed få svårt att fortsätta att erbjuda den högkvalitativa vård som landstinget gör idag.
 
 
Från Alliansen valde vi att lägga ett särskilt yttrande angående delårsbokslutet:
 
Ärende 15 – Delårsrapport 2011 (VLL 1065-2011)
 
Delårsrapporten speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under första halvåret 2011 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag. Det var en budget präglad av ansvarstagande och framåtanda. Allians för Västerbotten var och är övertygade om att resurser kan överföras från administration och annan verksamhet i landstinget till den direkta sjukvården.
 
Enligt delårsrapporten fortsätter landstinget i Västerbotten att gå med kraftigt underskott mot budget. Verksamhetens nettokostnader redovisar ett underskott på -52 miljoner kronor. Det är mycket oroande att majoriteten inte lyckas ha kontroll på sin egen budget och att detta fortsätter år efter år. Läkemedelskostnaderna har varit 13 miljoner kronor högre än budgeterat och landstingets kostnader för utomlänsvård har varit knappt -6 miljoner kronor mot budget. Under första halvåret 2011 har landstinget köpt tjänster från bemanningsföretag (staffetläkare m.fl.) för 28 miljoner kronor.
 
Det totala årsresultatet 2011 för landstinget prognostiseras till ett underskott på runt 90 miljoner kronor. För de kommande åren är situationen bekymmersamt för Västerbottens läns landsting. Sammantaget inklusive nuvarande budgetproblem i verksamheten, är behovet av kostandsminskande åtgärder ca 300 miljoner kronor under de närmaste tre åren.
 
Att landstinget vid årsslutet inte ser ut att klara målsättningen om god ekonomisk hushållning ser Alliansen mycket allvarligt på.
 
Situationen och tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin fortsätter att vara mycket problematisk. I juli 2011 väntade 318 barn och unga i Västerbotten mer än 30 dagar på ett första besök inom barn- och ungdomspsykiatrin. Uppföljningen av personalsituationen i landstinget visar att sjukfrånvaron ökar och att målet om högst 4 procents sjukfrånvaro inte kommer att uppnås.
 
Landstinget behöver en färdriktning inför framtiden. Delårsrapporten visar att för en trygg och skattefinansierad vård, behövs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet. Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal.
 
Allians för Västerbotten
 
 
 

Fortsatt ekonomiskt bekymmersamt för landstinget

Av , , 2 kommentarer 4

I går fick landstingsstyrelsens första ekonomiska kvartal redovisat. Årsprognosen visar på runt minus 140 miljoner. Detta till trots redan nu vidtagna besparingsåtgärder. Att ekonomin var bekymmersam länge i landstinget är inget nytt. Problemet är att från ansvarigt politiskt håll från socialdemokratin har de valt att blunda. De åtgärder som vidtagits har bara handlat om osthyvelsprincipen och inga nya idéer för att utveckla verksamhet eller kunna prioritera. Om några veckor kommer en ny budget och landstingsplan vilket blir spännande att se om det kommer några nya idéer på hur man vill komma åt de ekonomiska utmaningar som finns.

Ekonomidebatt mellan MUF och SSU

Av , , 6 kommentarer 8

 

När Novus opinion frågat svenska folket om deras ekonomi och syn på livskvalité så tycker 44 procent att de fått bättre ekonomi och 43 procent att de fått bättre livskvalité med fyra år av alliansstyrt Sverige. Se debatten mellan Erik Bengtzboe, MUF, och Jytte Guteland, SSU som debatterar den senaste mätningen:

 

 

 

 

Presentation

 

Nicklas Sandström
Regionråd i opposition
Region Västerbotten 

Mer om mig
Ålder: 41 år

Bor och uppvuxen: Bor med familjen i Umeå kommun

Högre utbildning: Filosofie magisterexamen i statsvetenskap samt Filosofie kandidatexamen i ekonomisk historia båda vid Umeå universitet.

Gjort tidigare: Politisk sekreterare, vice kårordförande Umeå studentkår samt grafiker/tidningstryckare.

Okänd talang: Duktig fotograf.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se