Förra veckan lanserades Moderaternas nya vallogotyp inför valen 2014. En logga som jag tycker är träffsäker och fångar den förnyelse som Nya Moderaterna har gjort de senaste åren. Moderaternas främsta politiska fråga är jobben, något som tydligt framgår av vallogan. Som politiskt parti är det viktigt med ständig förnyelse och omprövning av den politik som ligger till grund för de ställningstaganden som dagligen sker i alla politiska beslutande nivåer. I veckan har moderaterna partistämma i Norrköping där över 200 nya förslag finns för att utveckla politiken som Moderaterna ska gå till val på. Då faller de sista pusselbitarna på plats inför nästa års val.
Efter Projekt balans är landstinget ekonomi fortfarande inte i balans
Från ledande Socialdemokrater försöker man beskriva att landstinget ekonomi skulle vara i balans, inte minst efter deras prestigeprojekt Projekt balans. I förra bokslutet visade det att sjukvårdsdelen av landstingets verksamhet gjorde ett underskott. I delårsrapporten för Hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden januari-augusti i år pekar underskottet på 84 miljoner. Av nämndes basenheter är prognosen för året att 60 procent av basenheterna inte kommer att klara budget. Av sammanlagt 41 målvärden/uppföljningsindikatorer är målet uppfyllt för 17, delvis uppfyllt för 16 samt ej uppfyllt för 8. En fortsatt oro för att klara av tillgängligheten beskrivs i rapporten. Att ekonomin skulle vara i balans efter projekt balans känns för mig ytterst tveksamt. Det Socialdemokratiska prestigeprojektet Projekt balans har åtminstone inte gett verksamhetens ekonomi i balans men mycket annat har det då resulterat i.
Ledarskapsutbildning
Jag är just nu på väg hem efter ha spenderat två dagar i Stockholm på SKL:s utbildning för toppolitiker. Det här var den fjärde och sista träffen. Temat var kommunikation dels externt mot media och medborgare men även internt på möten och i samtal mellan två personer. De fyra träffarna har varit oerhört lärorik och givande. Tidigare har temat varit ledarskap, styrning och ledning, ekonomi, juridik och många praktiska övningar som givit möjlighet till självreflektion.
Gör skillnad och rädda liv – donationsdagen
Den här veckan är det donationsvecka för att uppmärksamma fler att ta ställning och vid sin död donera sina organ. Genom att göra sin vilja känd kan man rädda liv. 141 svenskar blev i fjol organdonatorer efter sin död, vilket ledde till 692 livsviktiga organtransplantationer. Över 800 personer står nu på väntelista för transplantation av ett eller flera organ. En väntan som är enormt påfrestande för den enskilde. Dessutom kostar det samhället väldigt stora pengar, till exempel är vårdkostnaden för en njurpatient cirka 1 miljon kronor per år.
Förutom organ kan man även donera vävnader. Varje år ger hornhinnetransplantationer omkring 600 personer synen tillbaka och för personer med allvarliga hjärtfel är behovet av hjärtklaffar väldigt stort.
I Umeå går det idag och på torsdag att träffa donationssköterskor som står utanför Alva Kultur på Norrlands universitetssjukhus och dela ut donationskort. På onsdag finns de i Lindellhallen på campus. På fredag kväll träffar du dem på Filmstaden i Umeå.
Jag har tagit ställning och valt att donera mina organ den dag jag avlider. Om det är möjligt den dagen att donera just mina organ går aldrig att veta men om jag kan göra det kan jag på så sätt rädda och förbättra livet på flera andra människor.
Jag tycker att även du ska gå in och ta ställning till organdonation, klicka här.
Bra partiledardebatt med fokus på sjukvård och jobb
I går var det partiledardebatt, en debatt som Fredrik Reinfeldt och hela Alliansen gjorde riktigt bra ifrån sig i. Inte helt oväntat så fick även Fredrik högst betyg för sin insats i de efterföljande undersökningarna som kvällspressen genomförde. Att sjukvården blev det första ämnet i debatt var bra i och med att det förs en allt mer intensiv diskussion kring hur läget är inom svensk sjukvård.
Vi har mycket att vara stolta över när det gäller svensk sjukvård som bara blir bättre och bättre. Ett exempel är att tillgängligheten till sjukvård har ökat då vårdköerna minskat tack vare kömiljarden. Trots det finns det mycket kvar att göra för att få den ännu bättre något som återkom i debatten. Precis som Fredrik betonade i debatten så det allra viktigaste för att tillföra resurser till sjukvården är att få fler människor som arbetar och på så sätt ökade skatteintäkter. Antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta i välfärden har ökat sedan 2006. Mellan 2006 och 2012 har sysselsättningen ökat med drygt 200 000 personer trots den omfattande ekonomiska krisen och en utdragen lågkonjunktur. Tack vare arbetslinje och ansvar för ekonomin har Alliansen kunnat tillföra välfärdens kärna 30 miljarder kronor extra sedan 2006. Trots krisen i vår omvärld. Inom sjukvården har Alliansen på allvar gjort viktiga insatser och trots det finns det mycket kvar att göra.
En kul parentes i debatten var Annie Lööfs fråga till Stefan Löven om hur han såg på Socialdemokraternas nedrustning av sjukvården i Västerbotten och om det var ett positivt exempel. Löven valde att inte svara.
Inför kvällens partiledardebatt
I dag skriver Alliansens partiledare på DN-debatt om visioner för framtiden och inför skiljelinjerna i svensk politik just nu. De skriver bland annat följande ”Vi vill också ge bättre förutsättningar för fler att få jobb, bland annat genom lärlingsutbildningar och genom att ge lägre kostnader för företag som anställer yngre. Vi vill stärka kunskaperna i skolan med en stor satsning på läsning, mer matematik och ytterligare steg i karriärtjänsterna för yrkesskickliga lärare, så att alla elever ska få en bra utbildning och likvärdiga chanser när de går ut i vuxenlivet. Vi vill skydda klimatet och fasa ut farliga gifter i vardagen. Vi vill förbättra förutsättningarna för företagande, genom fortsatt sänkta kostnader och mindre regelkrångel. Vi vill ytterligare höja kvaliteten i sjukvården och omsorgen och ha fler platser på hälso- och sjukvårdsutbildningar. Vi vill öka stödet till de ekonomiskt mest utsatta.” Läs hela artikeln här.
Besök på ambulanshelikopter
I veckan gjorde jag ett besök på ambulanshelikoptern som är stationerad i Lycksele. Ambulanshelikoptern är en viktig länsresurs för att öka tillgängligheten till akutvård i ett stort län som Västerbotten. Helikoptern är bemannad av en narkosläkare och sjuksköterska vilket bidrar till en hög kompetensnivå på de utryckningar som de gör. Även om de var en mycket lugn dag den dag jag var där så gav det mycket tid att samtala med personalen på helikoptern, op/iva och även piloterna på helikoptern. Det var mycket intressanta och givande samtal om bland annat sjukvårdens framtida utveckling och trygg akutvård i hela länet.
Innovationsutveckling för ett stärkt Västerbotten
I dag har jag lämnat in en motion om att Västerbotten måste prioritera innovationsutveckling för att kunna skapa bättre förutsättningar för att möta framtida utmaningar och skapa en hållbar tillväxt i hela länet måste Västerbotten vara en attraktiv region med samhällen präglade av innovationskraft, kunskap och entreprenörskap. Läs hela motionen här nedan:
Innovationsutveckling för ett stärkt Västerbotten
Västerbottens län är på många sätt en stark region. Länet producerar globalt konkurrenskraftiga varor, tjänster och kunskaper samt är en stark exportör av råvaror. Västerbotten är också en attraktiv partner vilket visas i många samarbeten med andra delar av världen, nätverk, företag och institutioner. Samtidigt möter länet stora utmaningar i form av global konkurrens och demografiska obalanser.
En politik där det blir billigare att anställa och att fler kan behålla mer av lönen ger bättre förutsättningar till fler arbetstillfällen. Fler i arbete ger ökade skatteintäkter för regionen, vilket kommer sjukvården till del. Mellan perioden 2006-2013 har skatteintäkterna till landstinget ökat med 21,3 procent. Landstinget kommer inte att klara framtidens ekonomiska utmaningar om inte skattebasen växer.
För att möta framtida utmaningar och skapa en hållbar tillväxt i hela länet måste Västerbotten vara en attraktiv region med samhällen präglade av innovationskraft, kunskap och entreprenörskap. Det är viktigt att kraftsamla kring faktorer och innovativa miljöer som har möjlighet att konkurrera på en global arena. Det gäller inte minst Norrlands universitetssjukhus som är världsledande inom många områden. En av de stora utmaningarna är ett allt för litet patientunderlag för att kunna få tillräckliga volymer för specialiserade ingrepp
En starkare tjänstesektor, ökad vidareförädling och kreativa näringar är centrala faktorer för att skapa ett globalt konkurrenskraftigt och diversifierat näringsliv. Det är därmed också av central betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården. En värld i förändring med ökad konkurrens kräver långsiktiga strategier för konkurrenskraft och attraktivitet.
Varje dag i länets sjukhus utvecklas någon ny metod, ny produkt eller något som aldrig gjorts förr. Vissa av innovationerna har endast lokal nytta på avdelningen medan andra har ett högt kommersiellt värde. Ett kommersiellt värde som det idag kan ta till vara på ett betydligt bättre sätt genom att bland annat kommersialisera det hela. En sådan lösning skulle även Västerbottens läns landsting kunna starta för att kunna börja sälja sitt kunnande till andra offentliga myndigheter eller privata aktörer.
Arbetet för stärkt konkurrenskraft och attraktivitet måste göras långsiktigt och inbegriper bland annat arbete med marknadsföring, utvecklad opinionsbildning, varumärke och självbild. Det är viktigt att arbetet för konkurrenskraft och attraktivitet bedrivs i nära samarbete mellan näringsliv, politik, akademi och civila samhället.
Arbetar vi inte långsiktigt för att stärka våra positioner så kommer det drabba länets tillväxt, jobb, trygghet och även påverka hälso- och sjukvårdens möjligheter att utvecklas.
Med hänvisningar till ovanstående yrkar undertecknad
Att landstinget kraftsamlar för ett stärkt arbete med utveckla arbetet med konkurrenskraft, attraktivitet, varumärke för Västerbotten samt innovationsutveckling.
Nicklas Sandström, (M)
Oppositionslandstingsråd
Överbeläggningar är huvudproblemet när det gäller antalet vårdplatser
Den senaste tiden har det varit en het debatt om antalet vårdplatser inom svensk sjukvård och att detta skulle vara liktydigt med en värdemätare på kvalité. Tyvärr blir det en grov förenkling av hur sjukvården fungerar. Det största problemet är då antalet vårdplatser inte räcker till och det i sin tur resulterar i överbeläggningar som medför risker för patientsäkerheten.
Men fokuseringen på antalet vårdplatser är en som sagt en grov förenkling. Det finns rätt som ofta tomma platser på alla svenska sjukhus. Det krävs bland annat för att sjukhusen ska fungera även när oväntat många behöver vård. Men ibland finns de lediga platserna på fel avdelning inom sjukhuset, vilket kan leda till överbeläggningar på andra avdelningar. Vårdplatser mäter inte heller variation i vårdtygnden på patienter som är inskrivna vilket skapar stora variationer i arbetsbelastningen.
Däremot finns det mycket att göra för att få processen att fungera bättre då antalet vårdplatser ska reduceras. Det måste finnas förutsättningar att reducerar och en förståelse för det i verksamheten för att det behövas och även en beredskap för det. Ett sådant exempel är Projekt balans där vårdplatserna reducerades med tio procent i stort sätt över en natt. Då fanns varken beredskap eller förutsättningar att göra en sådan omställning så snabbt.
Att antalet vårdplatser minskar beror till stor del på att behandlingsmetoderna har utvecklas, så att inte lika många patienter behöver sjukhusets resurser under lika lång tid. Antalet läkare och sjuksköterskor är fler än tidigare och Sverige ligger i topp när det gäller vårdresultat för många sjukdomar.
Projekt balans gav det avsedd effekt?
I går hade Västerbottensnytt ett intressant reportage om huruvida projekt balans gav avsedd effekt. Exemplet som lyfts fram är de ökade kostnaderna för utomlänsvården som ökat på ortopedkliniken då de inte klarar av vårdgarantin. En kostnad som fördubblats sedan förra året. En stor orsak till det är de vårdplatsreduceringar som skedde och annan tumult som uppstod då projekt balans skulle genomföras.
Någon fullständig kartläggning om sparpaketet gav avsedd effekt eller inte har inte presenterats åtgärd för åtgärd utan endast i väldigt svepande ordalag i en kort rapport som lämnades just innan förra landstingsdirektören gick vidare till andra uppdrag. Sett till ekonomin så har det inte blivit någon direkt balans i sjukvårdsbudgeten som fortsätter med kraftiga underskott såväl ifjol som prognosen för i år.
Mycket hade kunnat göras annorlunda, inte minst i förankringsarbetet i organisationen för att kunna ställa om till färre vårdplatser, mer förebyggande hälso- och sjukvård och förflyttning av sjukvård till lägre vårdnivåer. Att allt inte blev rätt ser vi ju inte om annat nu när majoriteten gör återställare på återställare av förslag som kommer ifrån Projekt balans.
Senaste kommentarerna