Etikett: vårdval

Riksrevisionen svartmålar vårdvalet i sin nya rapport – DN Debatt

Av , , 2 kommentarer 2

Idag skriver jag tillsammans med 15-tal andra moderata Landsting- och regionråd på DN debatt. Vi går i svaromål mot riksrevisionen och dess slutsatser att vårdvalet i primärvården skulle leda fel. Vi skriver bland annat: ”Rasera inte en lyckad reform. Med märkliga felräkningar och subversiva ordlekar ger Riksrevisionen en ­missvisande bild av vårdvalet i primärvården. ­Rapporten om effekterna av ­vårdvalsreformen bygger på felaktiga antaganden…”

Läs hela artikeln här:

 

Här är alla undertecknade landsting/regioner: Martin Andreasson (M), Västra Götalands­regionen Gösta Bergenheim (M), Region Halland Suzanne Frank (M), Landstinget Kronoberg Tomas Högström (M), Landstinget Västmanland Håkan Jansson (M), Landstinget i Jönköpings län Ola Karlsson (M), Öre…bro läns landsting Nina Lagh (M), Landstinget i Uppsala län Fredrik Larsson (M), Landstinget i Värmland Magnus Leivik (M), Landstinget Sörmland Marie Morell (M), Landstinget i Östergötland Nicklas Sandström (M), Västerbottens läns landsting Carl Johan Sonesson (M), Region Skåne Patrik Stenvard (M), Landstinget Gävleborg Per Wahlberg (M), Landstinget Västernorrland Alexander Wendt (M), Landstinget Blekinge

Holmsunds hälsocentral

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag besökte jag Holmsunds hälsocentral tillsammans med mina alliansgruppledarkollegor. Där berättade verksamhetschef Ronny Lestander som berättade om verksamheten och det positiva arbete som sker där. Hälsocentralen i Holmsund står nu inför en utmaning i att det från och med nästa vecka kommer att startas upp en ny privat hälsocentral på samma ord. Det kommer att medföra att en del av de listade patienter kommer att gå över dit. Jag tycker att det fanns en mycket positiv ansats i verksamheten att möta detta med att bli bättre och öka kundnöjdheten vilket är bra. Det kan sammantaget medföra att sjukvården blir bättre. Ett stort tack för ett mycket bra besök!

Ökad mångfalt inom primärvården

Av , , 1 kommentar 2

Nuvarande hälsovalsmodell måste göras om. Nu har S-majoriteten utformat hälsovalet/vårdvalet som ett brett uppdrag som förhindrar nyetableringar av hälsocentraler eller mindre vårdenheter inom till exempel rehabilitering. Från Moderaterna och Alliansen föreslår vi ett smalt uppdrag med möjlighet att växa in i ett bredare uppdrag där basen kan vara en distriktsläkare med en eller två distriktssköterskor. Det ska ges möjlighet till en modell där till exempel en distriktssköterskemottagning kan vara en vårdenhet som faller inom vårdvalet. Många vill kanske lista sig hos en distriktssköterska som i sin tur har avtal med läkare när behov av läkarkonsultation uppstår.

 

Vårdvalsuppdraget ska tillsammans med en ersättningsmodell uppmuntra till att bredda uppdraget i takt med att etableringen stabiliseras. I ersättningsmodellen ska finnas delar som är anpassade till de lokala behoven, exempelvis kompensation och ersättning för långa resor.

 

Vid nyetablering av en hälsocentral ska tilldelning tillåtas från dem som är passivt listade. Det innebär att personer som inte gjort ett aktivt val kan listas hos en nyetablerad hälsocentral. Anledningen är att få en stabilare grund för den nya vårdenheten. En utvecklad samverkan mellan landstingets vårdval och kommunerna ger ökade möjligheter till valfrihet inom hemtjänsten inom ramen för LOV (Lag Om Valfrihetssystem).

Mycket allvarlig situation för Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)

Av , , Bli först att kommentera 5

I fredags meddelade Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) att de skulle stänga ner sin verksamhet under en månad. Stängningen beror på omfattande arbetsmiljöproblem, problem med lokaler, bemanning och organisation. Situationen beskrivs som en ohållbar situation för patienter, anhöriga och personal.

Tyvärr så kommer inte beslutet som särskilt överraskande. Verksamheten har haft problem under lång tid och särskilt med bristande tillgänglighet. Faktum är att tillgängligheten är sämst i landet. I april väntade 179 barn på ett besök varav mer än hälften (111) hade väntat längre än 30 dagar och därigenom passerat gränsen för vårdgarantin. Situationen har till och med försämrats under första månaderna i år vad gäller besök och när det gäller åtgärder är tillgängligheten endast 28,3 procent. Under år 2012 var tillgängligheten till besök och åtgärd endast runt 30 procent.

Den psykiatriska vården för barn och unga i länet bedrivs av kompetent personal men de räcker inte till då problemen funnits under lång tid.  Den bristande tillgängligheten inom barn- och vuxenpsykiatrin drabbar även anhöriga som får ta konsekvenserna av en vård som inte svarar mot behovet.

Från Moderaterna och Alliansen vill vi se andra lösningar i form av att införa ett vårdval. Genom ett vårdval öppnas det upp en möjlighet att som anhörig/patient att själv välja vart du vill gå för att få hjälp och stöd med psykisk ohälsa för barn och ungdomar. Detta medför en ökad mångfald och på så sätt en ökad tillgänglighet. För som det fungerar nu är inte okej för länets unga med psykisk ohälsa!

Rapport: Vårdvalsreformen har inte undanträngningseffekter

Av , , Bli först att kommentera 2
Vårdvalet i primärvården har inte inneburit några absoluta undanträngningseffekter, enligt en ny rapport. Rapporten kommer från Myndigheten för vårdanalys som undersökt vårdvalets effekter i Skåne och Landstinget i Östergötland, som har haft vårdval sedan 2009, samt Stockholms läns landsting som införde vårdval den 1 januari 2008.
 
Enligt myndighetens analys finns inga tydliga tecken på att vissa patientgrupper har ökat sitt vårdutnyttjande i primärvården medan andra har minskat det, det vill säga att vårdvalet skulle ha inneburit några absoluta undanträngningseffekter.
 
Både patienter med stora vårdbehov och befolkningen som helhet har gjort fler besök i primärvården. Befolkningen som helhet har ökat sitt vårdutnyttjande i större utsträckning än personer med stora vårdbehov. Denna utveckling var tydligast i Region Skåne. I Stockholms läns landsting hade andelen läkarbesök med enklare diagnoser ökat mest.
 
Antalet läkarbesökt per invånare på mottagning och i hemmet ökade med drygt 20 procent mellan 2006 och 2011 i primärvården i Sverige. I snitt gjorde varje individ 1,5 läkarbesök i primärvården 2011 jämfört med cirka 1,2 besök 2006.
 
Myndigheten har också tittat på hur vårdvalet uppfattas. Tre av fyra personer tycker att möjligheten att byta vårdgivare är bra medan 2 procent är negativt inställda. De som har en högre inkomst uppgav att de var mer nöjda med vårdvalet än övriga.
 
Jag tycker rapporten är ett viktigt inspel i vårdvalsdebatten där dess motståndare menat på att vårdvalet trängt undan grupper som har ett större behov av vård. Nu finns en tydlig rapport som visar att så inte är fallet. 

Vårdval för logopedi

Av , , 2 kommentarer 9
Min vice gruppledare för moderata landstingsgruppen, Liv Granbom, har lämnat in en motion om att införa ett vårdval i logopedi. Ett vårdval skulle stärka valfriheten för den som har ett behov av stöd av en logoped för att utreda, diagnostisera och behandla kommunikationsproblem till följd av språkstörning, talstörning och röststörning. Erfarenheterna från framförallt Stockholm visar på hur väl ut en vårdvalslösning har fungerat. Till exempel försvann årslånga köer för barn med läs- och skrivsvårigheter. I Västerbotten skulle en liknande modell kunna få positiva effekter på möjligheten att välja vilken logoped man vill gå till.
 
 
Motionen i sin helhet:
 
Vårdval för logopedi
 
 
Primärvården skall vara första linjens sjukvård, och där finns inga logopedresurser.
 
Logopeder är en mycket viktig resurs för att kunna tillhandahålla en god rehabilitering.
 
Det finns två stora grupper som bättre hör hemma i primärvården än i den specialiserade sjukhusvården, och det är barn med tal- och språksvårigheter samt vuxna med förvärvade tal-, språk- och sväljsvårigheter (framförallt stroke).
 
Tillgång till logoped på BVC eller familjecentralerna borde vara en självklarhet såväl för bedömning men framförallt träning och rådgivning.
 
Evidensbaserade behandlingsmetoder för både barn och vuxna bygger på att träffas ofta under en kortare tid, vilket hade varit enklare om logopeden fanns närmare patienten.
 
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för strokevård skall rehabilitering av språket pågå tills patienten inte längre gör framsteg. För att det skall bli möjligt för personer med afasi att få behandling/uppföljning efter tiden på sjukhuset är det nödvändigt att det finns tillgång till logopeder i primärvården.
 
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård sägs också att ”En inskränkning gällande tal- och språkförmåga medför i många fall svårigheter att vara delaktig i samhället.” Vi får inte glömma att kommunikation är grundläggande för att tillgodose basala behov.
 
Primärvårdslogopedin har utvecklats alltmer i vårt land. Kan nämna att Jönköpings län fick ca tio nya logopedtjänster på ett bräde!
 
Vårdvalet i Stockholm är ett bra exempel som verkligen gagnar patienter med logopediska behov. Den specialiserade sjukhuslogopedin finns kvar, men all öppenvårdslogopedi är fri- dvs. att både landstingsanknutna mottagningar och privata aktörer kan erbjuda logopedisk öppenvård.
 
 
 
Utifrån ovanstående yrkar jag:
 
Att                 Västerbottens läns landsting inför ett vårdval för logopedi
 
 
 
 
 
Liv Granbom (M)
Fullmäktigeledamot
 

SKL-beredning för Primärvård och äldreomsorg

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Idag har jag sammanträde med SKL:s beredning för Primärvård och äldreomsorg.  Beredningen ska bland annat få information om det arbetet för stöd och riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2013. En av de mer intressanta punkterna är den utredning som SKL har gjort kring ersättningssystemet för vårdvalsmodellen. En gedigen genomgång som är en bra kunskapsöversikt över de olika modellerna som finns i de olika landstingen för ersättning för aktörerna inom primärvården. Rapporten finns att läsa här.

 

 

Ett annat hälsoval är möjligt

Av , , 11 kommentarer 5

Förra veckan då landstingsstyrelsen skulle behandla nästa steg i utformningen av vårdvalet inom primärvården år 2013 befäste sossarna sin syn på att de vill ha så lite förändring som det bara går. Från Moderaterna och alliansen har vi velat utforma hälsovalet annorlunda. Dels med mer resurser kommande år där det fanns i alliansens förslag till landstingsplan och budget 2013-2015 totalt 50 miljoner mer till primärvården för satsning på att öka tillgänglighet, kvalité och god vård.
 
Den andra delen handlar om ett annat ramverk för hälsovalet. Alliansen vill lyfta fram följande. Ersättningsmodellen kunde utvecklas ytterligare för att styra till längsta möjliga och mest effektiva omhändertagandenivå, detta skulle exempelvis kunna vara att styra fler besök till distriktssköterska genom en ökad ersättning.
 
Generellt vill Alliansen att modellen styr mer på de målersättningar som det är kopplat resurser till. Även en översyn bör ske av de kvalitetsmål som det inte har ersättning kopplat till sig för att minska antalet mål, detta då vårdcentralerna upplever att det finns för många mål som det styrs efter.
 
Rent konkret ville Alliansen att följande saker skulle justeras i förslaget. Tyvärr blev det inte så. Något som skulle ha gynnat mångfalden av vårdgivare som erbjuder vård i länet.
 
Yrkande
 
att                  rehabilteringsuppdraget ska ligga utanför basuppdraget
att                  listningssystemet utvecklas så att det går att lista sig hos andra vårdkategorier tex distriktssköterskor
att                  passivt listade patienter som listas om, skall
listas till närmaste hälsocentral, inom tre månader
att                  det utgår en ökad ersättning till utvalda kvalitetsindikatorer
att                  utreda ersättningsmodellen i syfte att styra till lägsta möjliga och mest effektiva omhändertagandenivå.

Vårdval inom idrott- och motionsrelaterade skador

Av , , Bli först att kommentera 5

Sedan den 1 januari 2010 är det obligatoriskt för alla landsting och regioner att ha ett valfrihetssystem enligt Lag om valfrihetssystem (LOV) i primärvården. Många landsting däribland Stockholm, Halland och Skåne har valt att gå längre med att införa även vårdval inom specialistsjukvård. Uppdragen har utformats på lite olika sätt beroende på varierande förutsättningar.
 
Vårdval ger patienter större valfrihet och bidrar till ökad kvalité och jämlik vård. Ett vårdval som utgår från patienterna förutsätter höga krav på vårdgivarna i kombination med fri etablering. Vårdvalsmodellerna ska vara konkurrensneutrala. Det är viktigt att landstinget bibehåller kostnadskontroll och att vårdvalsmodellerna löpande följas upp och utvecklas. Alla avtal ska utformas så att forskning och utbildning kan bli en naturlig del.
 
För 2013 har regeringen avsatt 4,6 miljoner till varje landsting för att utveckla vårdvalet. I alliansens budgetförslag för 2013 föreslår finns det 2 miljoner avsatta för att genomföra ett vårdval inom BUP och idrott- och motionsskador.
 
I det upphandlingsunderlag som nu ska upphandlas är volymen för detta minskad med 1 miljon ytterligare. Det medför alltså att färre kommer att få hjälp med idrott- och motionsskador.
 
Då landstingsstyrelsen förra veckan skulle ta beslut om tilldelning av en redan genomförd upphandling så är det omöjligt rent juridiskt att backa ur den. Nu går det trots allt konstatera att den nya upphandlingen blev bra då trots mindre ram så blev priserna betydligt lägre så fler länsbor kan få den vård de behöver inom befintlig ram.
 
Med Alliansens politik skulle detta område vara ett område som passar sig mycket väl att utveckla som ett vårdval. Det skulle betyda att för enskild länsbo som fått remiss för en idrott- och motionsskada så skulle man få välja den vårdgivare man vill för att få sin behandling utförd.
 
 

Vårdvalet ökade konkurrenskvalitén

Av , , 2 kommentarer 4

Konkurrensverket kom nyligen ut med en rapport om vårdvalet där de konstaterar att det ökat valfriheten och stärkt kvalitetskonkurrensen mellan de olika vårdcentralerna. Rapporten hävdar att förutsättningarna för kvalitetskonkurrens är stora men att landstingen kontinuerligt har en uppgift för att utveckla nya system som kan vara till hjälp. I Västerbotten finns det extra många skäl till att se över hur konkurrensen kan öka.
 
Enligt rapporten inrättas de flesta vårdcentralerna i storstäder och tätbefolkade områden där framkomligheten är enkel. Bara en vårdcentral har öppnats i ett glesbygdsområde. Det råder heller inga konstigheter att vårdgivaranda väljer att etablera sina vårdcentraler i storstadsområden med tanke på hur många invånare som bor där. Ur ett geografiskt perspektiv har hela 79 procent av invånarna i hela landet mindre än fem minuters bilkörning till näst närmaste vårdcentral. Skillnaderna är däremot stora mellan länen.
 
Det mest glädjande i rapporten är att tre av fyra aktivt valt vilken vårdcentral de vill gå till. Att själv få välja stärker patientens att om den inte är nöjd kunna välja någon annan vårdcentral. Det gör att varje vårdcentral ständigt måste jobba med sitt kvalitetsarbete och fortsätta att ständigt utveckla sig för att få behålla sina patienter.