I går var jag tillsammans med mina allianskollegor i Fredrika och Åsele för att träffa väljare. Inte helt oväntat blev frågan om akutvårdsplatserna i Dorotea och ambulans i Åsele den hetaste frågan. Från Moderaterna och Alliansen blev svaret mycket tydligt att dessa ska återställas vid en alliansvalseger.
Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Sjukvården i länet är i många hänseenden världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Men många upplever ändå att det är mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas och bli mer trygg, rättvis och mer jämlik.
Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att finansiera en vård av hög kvalitet och god tillgänglighet. Sedan alliansen började styra landet har regeringen satsat runt 30 miljarder kronor på välfärdens kärna samtidigt som låg- och medelinkomsttagare fått mer kvar av lönen efter skatt. Denna ansvarsfulla ekonomiska politik betyder för Västerbottens läns landsting att de samlade skatteintäkterna ökat med 21,3 procent och statsbidragen med 15,2 procent under perioden 2006-2013. Totalt handlar det om 1088 miljoner kronor i ökade resurstillskott.
Årsprognosen för Hälso- och sjukvårdsnämnden uppvisar ett underskott på 91 miljoner. Ett annat bevis är misslyckandet med besparingar inom ramen för Projekt balans. Besparingar som orsakade att landstinget var det första landstinget någonsin att genomföra en folkomröstning om länet ska ha en rättvis, jämlik och trygg sjukvård. En folkomröstning där Socialdemokraterna och Miljöpartiet led ett rejält nederlag där man dessutom deklarerat att man inte kommer att kommer att ta hänsyn till valutslaget. För oss i alliansen är det viktigt att vi återställer både akutplatser och neddragning av ambulanserna i länet.
Sjukvården har fortsatta problem med tillgängligheten och med allt längre vårdköer. Vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin är sämst i Sverige. Andra problem är personalrekrytering inför framtiden med allt för få AT/ST-platser, ökade kostnader för stafettläkare och stora problem med att hitta långsiktiga lösningar för vakanserna inom primärvården.
Landstinget måste därför få en ny politisk ledning som sätter fokus på sitt huvuduppdrag, den direkta sjukvården. Minska vårdskador men framför allt en förändring i hur vården hänger ihop och arbeta mer strukturerat för att få vårdkedjor att fungera bättre. Sätta fokus på personalförsörjningen och en stärkt primärvård är mycket viktigt för att sjukvården kan bli mer kostnadseffektiv och ständigt förbättras. Tillgängligheten måste bli bättre. Samarbetet och samverkan med kommunerna måste förbättras. Antalet kvarliggande, färdigbehandlade patienter måste minska.
Det behövs också en mer öppen organisation där all personal känner delaktighet. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för redan anställda, för seniorer och för de som står inför ett yrkesval. Alliansen är övertygad om att många skulle orka jobba längre om landstinget har en god arbetsmiljö och en väl fungerande personalpolitik och dessutom skulle detta underlätta personalförsörjningen. Landstinget har idag en personalpolitik som inte uppmuntrar personal till att jobba kvar längre. Alliansen vill möjliggöra för dem som är över 65 år att genom kortare arbetstid eller ökad ekonomisk ersättning fortsätta sitt arbete.
Inom alliansen har vi i nuläge olika syn på skattefrågan för att finansiera vården men vi har en gemensam politik för att adressera de utmaningar sjukvården står inför. I de gemensamma förslag som Alliansen har tar vi ansvar för att sjukvården ska bli rättvis, trygg och jämlik i hela länet. De politiska misslyckandena från den politiska S-majoriteten under de senaste 20 åren och de många politiska utmaningarna visar att det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård. En gemensam allianspolitik som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi det mandatet och att ta över styret av landstinget efter nästa val.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
Olle Edblom (C)
Gruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
Nu har den styrande socialdemokratiska majoriteten gått ut igen om att de tänkt om kring akutvården i länet och i det här fallet i Dorotea. Samma utspel kom den 26 september och redan då lyfte jag en rad frågetecken kring det hela som det fortfarande inte kommit några svar på. Kommer nu de fyra akutvårdsplatserna tillbaka i och med denna sammanslagning och blir det utifrån tidigare vårdnivå? Vad innebär detta ekonomiskt utifrån de kostnader som fanns före med hur det ska bli nu? Vad är det investeringskostnader som behövs för att möjliggöra flytten? När ska verksamheterna flyttas ihop? Hur blir det med akutvården fram tills dess att flytten är genomförd?
Det hade varit rimligt att svar på de ovanstående frågorna hade behandlats i någon politisk insats med ett beslutsunderlag som gav ett underlag inför detta beslut. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att ge svar på dessa frågor innan ett beslut ska fattas.
För mig är det viktigaste att Doroteaborna ska kunna känna att de är trygga och har säker akutvård på orten. Om det finns klara fördelar med att flytta ihop verksamheterna är jag inte emot det. Samverkan mellan kommun och landsting är positivt och går alltid att utveckla ännu mer. Däremot kvarstår många frågetecken och kommer sossarna att berätta för länsborna att detta beslut kommer utifrån det tydliga utfallet av folkomröstningen och att de därmed väljer att backa och göra om och göra rätt. Synd att de behövde gå så långt som det nu har gjort. Slutligen kommer Åsele få tillbaka sin ambulans?
Gå och rösta Ja idag! I dag är det så dags att gå till vallokalen och folkomrösta om sjukvården i länet. För en snabb orientering vad ja och nej betyder så kan du läsa mer från gårdagens blogg. Om du vill veta mer utförligt hur Alliansen resonerar kan du dels läsa en längre debattartikel här och även Alliansens förslag till åtgärdsprogram genom att klicka här. Så glöm inte att gå till valurnan idag och lägg en JA-röst för trygg, rättvis och jämlik sjukvård i hela länet.
I dag skriver jag tillsammans med mina Allianskollegor på VK-debatt om folkomröstningen nu på söndag om trygg, rättvis och jämlik sjukvård i hela länet. Här nedan är hela artikeln.
Rösta JA för trygg, rättvis och jämlik sjukvård i hela länet
I morgon har du möjlighet att rösta i Sveriges första regionala folkomröstning. Folkomröstningen handlar om sjukvård i hela länet. Du har som länsbo möjlighet att genom en solidarisk handling rösta för att hela länet skall ha rättvis, trygg och jämlik sjukvård. Detta innebär att du tycker att Dorotea ska få sina akutvårdplatser tillbaka och Åsele sin ambulans. Ett Ja med ett högt valdeltagande innebär att signalen blir tydlig från länets medborgare om att det behövs ett brett åtgärdsprogram för att garanterar en trygg akutvård, bättre fungerande primärvård och tre välfungerande akutsjukhus i länet. De tre delarna är även innehållet i det åtgärdspaket som Alliansen har presenterat.
Som medborgare i länet är det viktigt att komma ihåg bakgrunden. Grundproblemet är en misskött ekonomi i sjukvården i länet under de senaste 20 åren. De förändringar som nu genomförts av Socialdemokraterna och Miljöpartiet under arbetsnamnet Projekt balans är framförallt en ofrånkomlig konsekvens av långvarig avsaknad av politisk styrning och bristande ekonomiskt ansvarstagande.
De försämringar som sker i sjukvården drabbar hela länet. Länets sjukhus har det tufft med färre vårdplatser och ett högre arbetstempo för personalen. Vårdplatsminskningar drabbar de mest sjuka äldre hårdast. Primärvården har fått ett ännu större åtagande med 15000 nya besök som ska klaras av trots att var tredje distriktsläkartjänst är vakant. Den tuffaste försämringen har skett i inlandet där akutvårdplatser försvunnit från sjukstugorna och ambulansen i Åsele dragits in.
Kostnaderna för akutvårdsplatser och ambulans handlar om cirka 3 miljoner vilket motsvarar endast 0,0003 procent av sjukvårdens totala omkostnader. För ett brett åtgärdsprogram föreslår Alliansen kostnadsreduceringar på sådant som inte är direkt sjukvård till exempel administration, centrala anslag, projekt och Region Västerbotten. Trygg akutsjukvård är viktigare.
Vad blir konsekvensen av ett Nej? Det betyder att den inslagna politiska färdvägen från Socialdemokraterna och Miljöpartiet med nedmontering av akutsjukvården i länet får fortsätta. Trots att de fyra akutvårdsplatser som funnits på sjukstugan i Dorotea har fungerat väl och gett trygghet till befolkningen så kommer de såldes inte att återinföras. De två ersättningsplatserna har inte samma vårdnivå vilket innebär att patienter som förr kunde vårdas på orten måste skickas iväg till en högre kostnad till något av sjukhusen.
Ambulansresurserna i Robertsfors har minskat och störst försämring har det blivit i Åsele där ambulans försvunnit helt och ersatts av en akutbil. Åsele får inte tillbaka någon ambulans utan får behålla en akutbil utan möjlighet att köra med blåljus vid akuta situationer. För en på papperet mycket marginell besparing har grundläggande trygghet försvunnit från delar av länet. Troligtvis har det med hela processen blivit dyrare. Med bara en missad behandling av en strokepatient i tid är hela besparingen borta. Det som är avgörande för befolkningens trygghet och bygdens utveckling att det finns tillgång till basservice i form av tillgänglig ambulans och akutsjukvård nära patienter och anhöriga.
Ett folkomröstningsutfall där majoritetens Nej-alternativ skulle vinna förändrar inte Alliansens syn på sjukvården i länet. Därmed sätter inte Alliansen upp någon spärr för att följa utfallet i den rådgivande folkomröstningen om det skulle bli ett Ja-utfall.
Trots folkomröstningen blir det stora avgörandet valet i september nästa år. Det sätt som landstinget nu styrs på är inte att förvalta det förtroende som medborgarna gett majoriteten. Oavsett folkomröstning är det att i grunden förändra ledarskapet för sjukvården i länet som Alliansen söker mandat för. Västerbotten förtjänar en rättvis, jämlik och trygg sjukvård varför vi uppmanar länets medborgare att rösta JA för i morgon.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Normark (FP)
Landstingsgruppledare
Olle Edblom (C)
Landstingsgruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Landstingsgruppledare
Söndag den 8 september kommer alla västerbottningar att kunna rösta om det ska vara en rättvis sjukvård i hela länet. Ansvaret för detta ligger på den Socialdemokratiska ledningen med Peter Olofsson i spetsen som genomförde sparförslagen i Projekt balans utan analys eller konsekvensbeskrivning. Försämringar som genomförs i sjukvården drabbar hela länet.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har genomfört stora neddragningar av vården i länet. Störst försämring har akutvården i blivit i länets mindre kommuner. De tidigare så väl fungerande akutvårdsplatserna har minskats och i Dorotea har platserna försvunnit helt. Ambulansresurserna i Robertsfors har minskat och störst försämring har det blivit i Åsele där ambulans försvunnit helt och ersatts av en akutbil.
För en mycket på papperet marginell besparing har grundläggande trygghet försvunnit från delar av länet. Troligtvis har det med hela processen blivit dyrare samt med bara en missad behandling av en stroke-patient i tid är hela besparingen borta. Det som är avgörande för befolkningens trygghet och bygdens utveckling att det finns tillgång till basservice i form av tillgänglig ambulans och akutsjukvård nära patienter och anhöriga.
Rösta ja för en trygg akutvård i hela länet. Rösta JA den 8 september för en rättvis sjukvård i hela länet.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Normark (FP)
Landstingsgruppledare
Olle Edblom (C)
Landstingsgruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Landstingsgruppledare
I dag bör röstkorten inför folkomröstningen den 8 september komma ut till alla hushåll i länet. I september genomförs en historisk folkomröstning om sjukvården, det är den första någonsin i ett landsting. Egentligen borde det inte ha behövts men prestigen från Socialdemokraterna var allt för stor, de vill helt enkelt inte backa från sina illa genomförda och dåligt planerade besparingar i inlandssjukvården. För det handlar inte om pengar. Kostnaden för folkomröstningen skulle räcka till att driva akutvårdsplatserna i Dorotea och ambulansen i Åsele i fem år. Det är 3 miljoner av 8,5 miljard som detta handlar om vilket hade kunnat gå att spara på annat som inte är sjukvård.
Nu har Socialdemokraterna stolt stått upp för sina besparingar och menar på fullaste allvar att ersätta en ambulans i Åsele med en akutbil är en bra lösning. Vilken kommun står på tur härnäst? Nästa huvudlösa påstående är att de menar att Doroteaborna kommer att få samma vård på två färre platser på äldreboendet istället för fyra akutvårdsplatser på sjukstugan. Ett påstående som saknar verklighetsförankring. En hållning som visar ännu mer prov på Socialdemokraternas prestige i denna fråga.
Folkomröstningen handlar egentligen om mer. Det handlar även om synen på inlandet. Vill vi att de som bor i inlandet ska devalveras till någon form av andra sortens medborgare. Det är för mig och Moderaterna liksom Allianen självklart att hela länet ska få lika sjukvård. För mig är det självklart att rösta JA den 8 september och jag hoppas att så många som möjligt i hela länet väljer att göra det.
Idag skriver jag på Folkbladets debattsida om behovet av ansvarstagande för patienter och ekonomi för sjukvården i länet. Jag berör även hur felaktigt beslutet var att dra in på akutsjukvård i länet har varit. Läs hela artikeln här nedan.
Sjukvården i Sverige står inför stora framtida utmaningar. De allt växande behoven och ökade förväntningar som finns på sjukvården måste prioriteras på rätt sätt. Här finns en enorm utmaning att lyckas fortsätta gasa men samtidigt även bromsa för att fortsätta hushålla skattebetalarnas pengar. Det krävs politiskt mod att våga välja det som är viktigt men även prioritera bort det som är mindre viktigt. I och med att utbudet ökar av sjukvård krävs det att vara ansvarsfull med den sjukvård som ska erbjudas. Ytterst handlar det om att prioritera samhällets resurser på bästa möjliga sätt.
Till exempel nya dyrare mediciner kan vara tio gånger dyrare än de som redan finns men de gamla fungerar lika bra finns det inget skäl att välja den nya framför det gamla. Det handlar även om hur många vårddygn en patient behöver vistas på sjukhus innan det är dags för att komma tillbaka till hemmet eller till sitt äldreboende.
Västerbotten har i jämförande statistik 27,5 procent fler vårddagar per 1000 innevånare än resten av landet. Motsvarande siffra i jämförelse med Östergötland är 62 procent fler vårddagar. Västerbotten har även betydligt fler vårdtillfällen per 100 000 innevånare än riket och Östergötland. Medelvårdtiderna är även betydligt längre i Västerbotten än i andra delar av landet. Geografi eller ålder är till stora delar justerade för men det är inte heller hela förklaringen då våra regiongrannar ligger betydligt bättre till.
Dessa skillnader kan inte heller förklaras enbart av skillnad i vårdbehov utan är troligen också en effekt av skillnader i hur vården fungerar och hur vården är organiserad med tre sjukhus. Skillnaden regionalt är även påtagligt inom Västerbotten då vårdkonsumtionen i Umeåregionen är betydligt högre än resten av länet. Det gäller särskilt i åldersgrupperna 65 år och äldre som är den grupp som är mest resurskrävande.
Det är lätt att tro att många vårddagar och vårdtillfällen skulle betyda att medborgarna skulle få bättre vård än resten av landet men så är det inte. I kvalitetsstatistiken placerar sig Västerbotten i mitten. Därför är dessa högre kostnader för sjukvård inte ett mått på att länsborna skulle få betydligt bättre vård för de extra pengar som detta kostar. Totalt motsvarar dessa skillnader i jämförelse med andra landsting cirka 235 mkr mer än riksgenomsnittet och 630 mkr mer än Östergötland som är ett jämförbart landsting. Oerhört mycket pengar i sammanhanget som andra lansting kan använda till att förbättra sjukvården om de användes mer resurseffektivt.
Utifrån denna analys har de styrande socialdemokratierna valt att skära ner på akutvård som ambulanser i Åsele och längst kusten samt akutvårdsplatser i hela inlandet. Detta trots att det inte är tillgången till akutvård som är Västerbottens kostnadsproblem utan hur hela vårdkedjan hänger ihop. Spareffekten på att skära ner på akutvården i länet handlar endast om några enstaka miljoner i ett samanhang på 8,5 miljarder. Att minska på tillgången till akutvård kan snarare ge en sammantaget högre totalkostnad för att inte kunna ge propplösande behandling tillräckligt snabbt till en strokepatient.
Genom att prioritera att ge vård på rätt vårdnivå och jobba förebyggande kan sjukvårdens resurser användas mer resurseffektivt. Mycket av dagens sjukvård skulle kunna ske på en lägre omhändertagandenivå och till en lägre kostnad. Den handlar framför allt att stärka upp primärvården där allra flest patienter söker vård. Genom att sätta patienten i centrum genom hela sin vårdresa går det att få en sammanhållen vårdkedja där hälsocentraler, sjukhus och kommuner hjälper patienten igenom.
Det krävs ett bättre och tydligare samarbete och samverkan mellan kommunerna och landstinget för att säkerhetsställa god vård och kostnadseffektiv sjukvård och omsorg för våra länsbor. Som nu sker med de avtal som tecknas mellan landstinget och några av inlandskommunerna vältras istället kostnaderna över till kommunerna.
Det krävs noga analyser och rätt beslut för att få vården att fungera bättre i Västerbotten. Om patienten sätts i centrum genom sin vårdresa går det att använda skattebetalarnas pengar mer resurseffektivt för att klara av möta de stora kostnadsutmaningarna som nu sker med ökad demografi, kompetensförsörjning och kunna erbjuda den senaste sjukvården. Sjukvården i länet kan bli bättre, mer tillgänglig och mer rättvis där hela länet har tillgång till akutsjukvård. För att kunna nå dit krävs det ett nytt politiskt ledarskap.
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
I dag har jag skickat ut följande pressmeddelande för att få fart på diskussionen kring hur vården fungerar i Sorsele efter sossarnas besparingsförslag.
Pressmeddelande 130110: Inte dags att omförhandla avtalet om sjukvården i Sorsele?
Moderaternas oppositionslandstingsråd Nicklas Sandström ställer nu frågan till den högst ansvariga för sjukvården i länet Socialdemokraten Peter Olofsson om det inte är dags att omförhandla avtalet om sjukvården i Sorsele. Detta med bakgrund av den situation som beskrivs efter de försämringarna av sjukvården som skett på orten.
Tanken var att de sex akutvårdsplatserna vid sjukstugan skulle ersättas med två vårdplatser som Sorsele kommun skulle ansvara för. Nu har effekterna av försämringen börja på att märkas av med överbeläggningar upp till 150 procent och en personalsituation som beskrivs som ohållbar. Nu vill Sandström veta om Socialdemokraterna inte är beredda på att ompröva sitt beslut utifrån hur situationen har blivit efter deras försämringar av sjukvården? Sandström menar att det måste göra något åt situationen som uppstått och att det skulle vara rimligt att Olofsson faktiskt vågar ompröva sitt beslut och riva upp de avtal som finns.
Mer om mig
Ålder: 41 år
Bor och uppvuxen: Bor med familjen i Umeå kommun
Högre utbildning: Filosofie magisterexamen i statsvetenskap samt Filosofie kandidatexamen i ekonomisk historia båda vid Umeå universitet.
Gjort tidigare: Politisk sekreterare, vice kårordförande Umeå studentkår samt grafiker/tidningstryckare.
Okänd talang: Duktig fotograf.
Senaste kommentarerna