Etikett: sjukvård

Folkomröstningen gav ett tydligt underkännande av rådande politik för sjukvården

Av , , 2 kommentarer 8

Under gårdagens landstingsfullmäktige blev det en tuff men klargörande debatt kring hur den politiska majoriteten såg på utfallet och konsekvensen av folkomröstningen. Kort och gott – de kommer inte att ta hänsyn till den. För Moderaterna och Alliansen var det ett extremt tydligt att signalen till Socialdemokraterna och Miljöpartiet att ompröva sin politik för sjukvården i länet och inlandssjukvården i synnerhet. Om de inte gör de själva så får väljarna göra det i september i stället.

 

Läs här nedan mitt inledningsanförande som jag höll:

Ordförande
Ledamöter
Och åhörare

 

För mig är det mycket tydligt att länets medborgare genom folkomröstning har underkänt de sparförslag som ni riktade mot länets sjukvård och i synnerhet inlandssjukvården. Jag kan inte förstå varför socialdemokratin kan vara mer öppen, rak och tydlig att faktiskt erkänna det. Att berätta för länets medborgare att vi gjorde fel och vi har tänkt om och ska nu komma med en återställare.
Att hävda att det inte var ett tillräckligt högt valdeltagande håller inte. Hur man än vänder och vrider på resultatet går det inte att komma ifrån hur tydligt resultatet är. Även om resterande andel av dem som skulle ha krävts för att komma upp till ett femtioprocentigt valdeltagande hade gått och röstat på nej-sidan hade det ändå blivit ett ja.

 

Jämfört med andra val som till exempel Europaparlamentsvalet men även omvalet i Västra Götaland 2011 är det ett förhållandevis högt valdeltagande. Valdeltagande i en folkomröstning får inte jämföra med de allmänna valen.

 

Nu har majoriteten påbörjat någon halvmesyr till återställning. Påtvingat och motvilligt. Nu ska plötsligt vårdplatser tillbaka i Dorotea. Jag har sedan tidigare ställt dessa frågor utan att få några svar så jag passar på nu och se om det går att få några nya besked. Kommer nu de fyra akutvårdsplatserna tillbaka i och med denna sammanslagning och blir det utifrån tidigare vårdnivå?

 

I svaret beskrivs att akutsjukvården har fått en resursökning. En utökning av resurser som inte verkar komma Åsele till del.  Akutbilen förblir kvar. Det har ju politiskt deklareras att akutbilskonceptet ska vidareutvecklas och komma fler kommuner till del. Eller är det fortfarande allt för mycket politisk prestige att våga erkänna att det inte blev bra och nu backar vi från detta beslut?

 

Länets medborgare var extremt tydliga med sitt besked till den politiska majoriteten att de inte var nöjda med de sätt som sjukvården sköts. Nu vill Socialdemokraterna lämna folkomröstningen bakom sig.  Jag förstår det. Det går inte att komma ifrån att resultatet blev en jordskredsseger för Ja till trygg, rättvis och jämlik sjukvård i hela länet. Beskedet har varit tydligt att man inte kommer att ta hänsyn till resultatet. Med ett sådant svar som nu ges är det tydligt att vi från Moderaterna och Alliansen kommer söka väljarnas förtroende att ompröva denna hållning och rösta fram ett politiskt alternativ faktiskt är beredd att lyssna på länets medborgare.

 

 

 

 

 

Vad innebär detta ekonomiskt utifrån de kostnader som fanns före med hur det ska bli nu? Vad är det investeringskostnader som behövs för att möjliggöra flytten? Hur blir det med akutvården fram tills dess att flytten är genomförd? Är det inte rimligt att under tiden som detta projekt utreds och projekteras att de fyra akutvårdsplatserna vid sjukstugan återinförs?

 

2 kommentarer
Etiketter: ,

Tuff debatt om sjukvårdsbudgeten

Av , , Bli först att kommentera 5

I dag har vi haft budgetdebatt om landstingets budget och landstingsplan. Här är det budgetanförande som jag hade under den inledande gruppledardebatten.

Budgetanförande 20 november 2013

Fru ordförande
Ledamöter
Och Åhörare

”Ryktet om min död är starkt överdriven” skrev Mark Twain i ett brev till New York Journals korrespondent i London, 1897 för att dementera tidningens uppgifter att han avlidit.

Ett liknande brev skulle idag skickas i form av ett mejl till det socialdemokratiska partihögkvarteret i länet. De verkar driva tesen hårt att Allianssamarbetet har spruckit. Jag kan meddela att allianssamarbetet fortsätter som vanligt med ambitionen att ta över styret av landstinget. Vi har meddelat väljarna i länet att vi kommer att söka väljarnas förtroende med ett gemensamt valmanifest nästa år.
Jag har tidigare kommenterat att det är allvarligt att vi inte kunnat hitta en samsyn kring skattefrågan. Att man från S och MP kommer att göra ett stort nummer av detta idag är inget överraskar mig. Men låt oss inte överdriva detta. Inte minst för att det flyttar fokus från dagens viktigaste punkt nämligen avsaknaden av vision från den politiska majoriteten och vad de vill med landstinget och framför allt ansvarstagandet för de misslyckanden som skett.
Det allvarligaste misslyckandet är bristen på politisk styrning och ledning. Om man inte vet vart man vill så blir det svårt att ta sig dit.

Likt ett herrelöst skepp seglar majoriteten runt i mörkt och stormig östersjö utan vare sig karta eller politisk kompass. Tänk om kaptenen på skutan kunde sluta segla i mörker och istället följa de ledljus som Alliansen erbjuder.

Fru ordförande

Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Sjukvården i länet är delvis världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Trots detta är det mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas och bli trygg, rättvis och mer jämlik.

Sedan alliansen började styra landet har det satsat runt 30 miljarder kronor på välfärdens kärna samtidigt som låg- och medelinkomsttagare fått mer kvar av lönen efter skatt. Denna ansvarsfulla ekonomiska politik betyder för Västerbottens läns landsting att de samlade skatteintäkterna ökat med 21,3 procent och statsbidragen med 15,2 procent mellan perioden 2006-2013. Totalt handlar det om 1088 miljoner kronor i resurstillskott.

Fru ordförande

Trots projekt balans är ekonomin i obalans med stora underskott i Hälso- och sjukvårdsnämnden med prognos för året på ett underskott på 91 miljoner.

Länets medborgare funderar fortfarande på vad som hände med folkomröstningen. Kommer att ske någon förändring och förbättring? Jag tycker att det blir ett hån mot de nästan 90 procent av länets medborgare som röstade för förändring av inlandssjukvården men möts av beskedet att det inte kommer att tas någon hänsyn till deras vilja.
Hela länet förtjänar en trygg, rättvis och jämlik sjukvård. Allians har presenterat ett brett åtgärdsprogram för länets sjukvård där bland annat så återinförs vårdplatser i Dorotea och Sorsele samt att Åsele från en riktig ambulans.

Arbetet med att få vårdkedjor att fungera bättre, fokus på personalförsörjningen och en stärkt primärvård är de viktigaste delarna för att sjukvården kan utvecklas, bli mer kostnadseffektiv och ständigt förbättras. Därför sker riktade satsningar just till primärvården för att klara av ett redan idag stort och tufft uppdrag att vara första linjens sjukvård. Resurstillskott, ett rimligare och mindre hälsovalsuppdrag är viktiga delar för att komma vidare.

Landstinget som organisation behöver bli mer öppen och tillåtande. All personal ska känna delaktighet och vilja vara en del av ständig förbättring av sjukvården.

Fru ordförande

Vårdköerna måste minskas. Det är orimligt att Västerbottningarna måste vänta längre på att få sjukvård än andra medborgare i Sverige.
En av de största framtidsutmaningarna är personalrekrytering då vi möter stora pensionsavgångar och en sjukvård som blir allt mer specialiserad. Antalet AT/ST-platser måste utökas ytterligare och fler sjuksköterskor måste vilja vidareutbilda sig, förslag som finns med i budgeten.

Samarbetet och samverkan med kommunerna måste förbättras. Antalet kvarliggande, färdigbehandlade patienter måste minska där inrättandet av en mellanvårdsavdelning skulle kunna förbättra situationen.

Alliansens gemensamma förslag till landstingsplan vilket jag yrkar bifall till innebär kostnadsreduceringar på det som inte är direkt sjukvård, arbete för att minska vårdskador men framför allt en förändring i hur vården hänger ihop. I de förslaget till ramar och ramjusteringar från Moderaterna och Kristdemokraterna vilket jag vill yrka bifall till har vi gjort bedömningen att det inte behövs i dagsläget någon skattehöjning men utesluter inte att en sådan skulle behöva ske i framtiden. Förslagen är fullt ut finansierade. Jag yrkar även bifall till Alliansens förslag till nya särskilda uppdrag.

Fru ordförande

Trots att sjukvården har många utmaningar med ekonomi i oblans, dålig tillgänglighet till sjukvård, personalförsörjning, stora brister i primärvården och en stor folklig känsla av otrygghet i länet inför ovissheten att kunna få akutsjukvård när man behöver det. Utmaningar som den politisk majoritet bär ansvar för. För att komma till rätta med detta behövs ett nytt politiskt ledarskap.
Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Sjukvården i länet behöver bli trygg, rättvis och jämlik. Tillsammans söker vi i alliansen det mandatet att ta över styret av landstinget vi valet nästa år.

Tack.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet

Av , , Bli först att kommentera 5

Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Sjukvården i länet är i många hänseenden världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Men många upplever ändå att det är mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas och bli mer trygg, rättvis och mer jämlik.

Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att finansiera en vård av hög kvalitet och god tillgänglighet. Sedan alliansen började styra landet har regeringen satsat runt 30 miljarder kronor på välfärdens kärna samtidigt som låg- och medelinkomsttagare fått mer kvar av lönen efter skatt. Denna ansvarsfulla ekonomiska politik betyder för Västerbottens läns landsting att de samlade skatteintäkterna ökat med 21,3 procent och statsbidragen med 15,2 procent under perioden 2006-2013. Totalt handlar det om 1088 miljoner kronor i ökade resurstillskott.

Årsprognosen för Hälso- och sjukvårdsnämnden uppvisar ett underskott på 91 miljoner. Ett annat bevis är misslyckandet med besparingar inom ramen för Projekt balans. Besparingar som orsakade att landstinget var det första landstinget någonsin att genomföra en folkomröstning om länet ska ha en rättvis, jämlik och trygg sjukvård. En folkomröstning där Socialdemokraterna och Miljöpartiet led ett rejält nederlag där man dessutom deklarerat att man inte kommer att kommer att ta hänsyn till valutslaget. För oss i alliansen är det viktigt att vi återställer både akutplatser och neddragning av ambulanserna i länet.

Sjukvården har fortsatta problem med tillgängligheten och med allt längre vårdköer. Vårdköerna till barn- och ungdomspsykiatrin är sämst i Sverige. Andra problem är personalrekrytering inför framtiden med allt för få AT/ST-platser, ökade kostnader för stafettläkare och stora problem med att hitta långsiktiga lösningar för vakanserna inom primärvården.

Landstinget måste därför få en ny politisk ledning som sätter fokus på sitt huvuduppdrag, den direkta sjukvården. Minska vårdskador men framför allt en förändring i hur vården hänger ihop och arbeta mer strukturerat för att få vårdkedjor att fungera bättre. Sätta fokus på personalförsörjningen och en stärkt primärvård är mycket viktigt för att sjukvården kan bli mer kostnadseffektiv och ständigt förbättras. Tillgängligheten måste bli bättre. Samarbetet och samverkan med kommunerna måste förbättras. Antalet kvarliggande, färdigbehandlade patienter måste minska.

Det behövs också en mer öppen organisation där all personal känner delaktighet. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för redan anställda, för seniorer och för de som står inför ett yrkesval. Alliansen är övertygad om att många skulle orka jobba längre om landstinget har en god arbetsmiljö och en väl fungerande personalpolitik och dessutom skulle detta underlätta personalförsörjningen. Landstinget har idag en personalpolitik som inte uppmuntrar personal till att jobba kvar längre. Alliansen vill möjliggöra för dem som är över 65 år att genom kortare arbetstid eller ökad ekonomisk ersättning fortsätta sitt arbete.

Inom alliansen har vi i nuläge olika syn på skattefrågan för att finansiera vården men vi har en gemensam politik för att adressera de utmaningar sjukvården står inför. I de gemensamma förslag som Alliansen har tar vi ansvar för att sjukvården ska bli rättvis, trygg och jämlik i hela länet. De politiska misslyckandena från den politiska S-majoriteten under de senaste 20 åren och de många politiska utmaningarna visar att det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård. En gemensam allianspolitik som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi det mandatet och att ta över styret av landstinget efter nästa val.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)
Gruppledare

Olle Edblom (C)
Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

Svensk sjukvård får bra betyg

Av , , Bli först att kommentera 3

I gårdagens DN-debatt publicerades en undersökning från Novus om svenskarnas inställning till svensk hälso- och sjukvård. En klar majoritet, 56 procent, är nöjda med sjukvården, 23 procent är varken nöjda eller missnöjda och 20 procent är missnöjda. Undersökningen visar även att debatten om ”vinster i välfärden” är överdriven och inte är det som bekymrar medborgarna.

 

På frågan om vilka de största problemen är var det vanligaste svaret att det är för lite personal (27 procent), därefter att väntetiderna på akuten var för långa (22 procent). Först på tredje plats och relativt långt efter de två första kom problemet att skattemedel går till riskkapitalister (13 procent) tätt följt av att man inte får den hjälp man behöver (10 procent). De som är nöjda med vården anser att det största problemet är personalbrist (30 procent). Men de som är missnöjda med vården anser framför allt att man inte får den hjälp man behöver (25 procent).

 

Undersökningen lyfte även fram att Om svenska folket får bestämma bör fokus i vårddebatten ligga kring kvaliteten i vården och hur man bemöts som patient snarare än att pengar går till riskkapitalister.

 

Jag tycker undersökningen nyanserar debatten om svensk sjukvård som på det stora hela är mycket bra och världsledande inom många områden. Samtidigt finns det mycket kvar att göra för att få den att bli bättre.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Hopp med Hopp-projektet

Av , , 3 kommentarer 4

Hjärtsvikt och Palliativa Programmet, Hopp, startade på Skellefteå lasarett år 2010 i syfte att hitta nya arbetsmetoder som förbättrar vården för de mest sjuka äldre. Detta som en del i Sveriges kommuner och landsting, SKL, prioriteringsområde ”Bättre liv för sjuka äldre”. Nu har de första resultaten kommit och det visar att de patienter som deltagit i projektet har fått högre livskvalitet, bättre hälsa och funktion och färre symtom. Dessutom har de behövt betydligt mindre sjukhusvård än tidigare. Uppskattningsvis handlar det om ungefär 200 sparade vårddygn fördelat på hela patientgruppen. Räknat i sparade resurser för sjukvården handlar det om runt 1,5-2 miljoner.

 

Som multisjuk äldre är det lätt hamna i kläm då vården ofta är inställd på en sak i taget visar projektet. Hopp visar att sjukvården måste bli bättre på att se individen och helheten i alla sjukdomar. Projektet kommer nu att fortsätta för att analysera vilka mekanismer som ligger bakom förbättringarna.  Frågeställningar som ställs av en av forskningsledarna Kurt Boman är om det är det personlig uppmärksamhet, justering och kontroll av medicinering, kontinuitet, trygghet, tillgänglighet eller något annat som ligger bakom.

 

Jag tycker detta är av många projekt och bevis som visar att det finns mycket kvar för att göra sjukvården bättre och mer kostnadseffektiv.

3 kommentarer
Etiketter: ,

Träff med socialministern

Av , , Bli först att kommentera 2

I går var socialminister Göran Hägglund (KD) på besök i Umeå för att besöka Regionala Cancer centrum (RCC) och det arbete som sker där samt för att träffa landstingsstyrelsens arbetsutskott. Träffen med arbetsutskottet blev riktigt bra med givande samtal om sjukvårdens framtida utmaningar. När det gäller svensk sjukvård i internationell jämförelse så ligger Sverige mycket bra till och antingen är sjukvården bäst eller bland de bästa när det gäller de flesta undersökningar. Det finns mycket att vara stolta över. När det gäller svensk sjukvård i nationell jämförelse så är skillnaden många gånger störst inom det egna landstinget och inte i jämförelse med andra landsting. En viktig slutsats som kräver en hel del eftertanke i hur sjukvården ska fortsätta utvecklas regionalt. När det gäller Västerbotten så låg vi bra till i många kvalitetsmått och medicinska resultat men fortsatta problem med tillgänglighet och valfrihet.

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Efter Projekt balans är landstinget ekonomi fortfarande inte i balans

Av , , Bli först att kommentera 9

Från ledande Socialdemokrater försöker man beskriva att landstinget ekonomi skulle vara i balans, inte minst efter deras prestigeprojekt Projekt balans. I förra bokslutet visade det att sjukvårdsdelen av landstingets verksamhet gjorde ett underskott. I delårsrapporten för Hälso- och sjukvårdsnämnden för perioden januari-augusti i år pekar underskottet på 84 miljoner. Av nämndes basenheter är prognosen för året att 60 procent av basenheterna inte kommer att klara budget. Av sammanlagt 41 målvärden/uppföljningsindikatorer är målet uppfyllt för 17, delvis uppfyllt för 16 samt ej uppfyllt för 8. En fortsatt oro för att klara av tillgängligheten beskrivs i rapporten. Att ekonomin skulle vara i balans efter projekt balans känns för mig ytterst tveksamt. Det Socialdemokratiska prestigeprojektet Projekt balans har åtminstone inte gett verksamhetens ekonomi i balans men mycket annat har det då resulterat i.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Bra partiledardebatt med fokus på sjukvård och jobb

Av , , 2 kommentarer 6

I går var det partiledardebatt, en debatt som Fredrik Reinfeldt och hela Alliansen gjorde riktigt bra ifrån sig i. Inte helt oväntat så fick även Fredrik högst betyg för sin insats i de efterföljande undersökningarna som kvällspressen genomförde. Att sjukvården blev det första ämnet i debatt var bra i och med att det förs en allt mer intensiv diskussion kring hur läget är inom svensk sjukvård.

 

Vi har mycket att vara stolta över när det gäller svensk sjukvård som bara blir bättre och bättre. Ett exempel är att tillgängligheten till sjukvård har ökat då vårdköerna minskat tack vare kömiljarden. Trots det finns det mycket kvar att göra för att få den ännu bättre något som återkom i debatten. Precis som Fredrik betonade i debatten så det allra viktigaste för att tillföra resurser till sjukvården är att få fler människor som arbetar och på så sätt ökade skatteintäkter. Antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta i välfärden har ökat sedan 2006. Mellan 2006 och 2012 har sysselsättningen ökat med drygt 200 000 personer trots den omfattande ekonomiska krisen och en utdragen lågkonjunktur. Tack vare arbetslinje och ansvar för ekonomin har Alliansen kunnat tillföra välfärdens kärna 30 miljarder kronor extra sedan 2006. Trots krisen i vår omvärld. Inom sjukvården har Alliansen på allvar gjort viktiga insatser och trots det finns det mycket kvar att göra.

 

En kul parentes i debatten var Annie Lööfs fråga till Stefan Löven om hur han såg på Socialdemokraternas nedrustning av sjukvården i Västerbotten och om det var ett positivt exempel. Löven valde att inte svara.

 

Överbeläggningar är huvudproblemet när det gäller antalet vårdplatser

Av , , 2 kommentarer 4

Den senaste tiden har det varit en het debatt om antalet vårdplatser inom svensk sjukvård och att detta skulle vara liktydigt med en värdemätare på kvalité. Tyvärr blir det en grov förenkling av hur sjukvården fungerar. Det största problemet är då antalet vårdplatser inte räcker till och det i sin tur resulterar i överbeläggningar som medför risker för patientsäkerheten.

 

Men fokuseringen på antalet vårdplatser är en som sagt en grov förenkling. Det finns rätt som ofta tomma platser på alla svenska sjukhus. Det krävs bland annat för att sjukhusen ska fungera även när oväntat många behöver vård. Men ibland finns de lediga platserna på fel avdelning inom sjukhuset, vilket kan leda till överbeläggningar på andra avdelningar. Vårdplatser mäter inte heller variation i vårdtygnden på patienter som är inskrivna vilket skapar stora variationer i arbetsbelastningen.

 

Däremot finns det mycket att göra för att få processen att fungera bättre då antalet vårdplatser ska reduceras. Det måste finnas förutsättningar att reducerar och en förståelse för det i verksamheten för att det behövas och även en beredskap för det. Ett sådant exempel är Projekt balans där vårdplatserna reducerades med tio procent i stort sätt över en natt. Då fanns varken beredskap eller förutsättningar att göra en sådan omställning så snabbt.

 

Att antalet vårdplatser minskar beror till stor del på att behandlingsmetoderna har utvecklas, så att inte lika många patienter behöver sjukhusets resurser under lika lång tid. Antalet läkare och sjuksköterskor är fler än tidigare och Sverige ligger i topp när det gäller vårdresultat för många sjukdomar.

 

 

 

2 kommentarer
Etiketter: ,

Projekt balans gav det avsedd effekt?

Av , , 2 kommentarer 7

I går hade Västerbottensnytt ett intressant reportage om huruvida projekt balans gav avsedd effekt. Exemplet som lyfts fram är de ökade kostnaderna för utomlänsvården som ökat på ortopedkliniken då de inte klarar av vårdgarantin. En kostnad som fördubblats sedan förra året. En stor orsak till det är de vårdplatsreduceringar som skedde och annan tumult som uppstod då projekt balans skulle genomföras.

 

Någon fullständig kartläggning om sparpaketet gav avsedd effekt eller inte har inte presenterats åtgärd för åtgärd utan endast i väldigt svepande ordalag i en kort rapport som lämnades just innan förra landstingsdirektören gick vidare till andra uppdrag. Sett till ekonomin så har det inte blivit någon direkt balans i sjukvårdsbudgeten som fortsätter med kraftiga underskott såväl ifjol som prognosen för i år.

 

Mycket hade kunnat göras annorlunda, inte minst i förankringsarbetet i organisationen för att kunna ställa om till färre vårdplatser, mer förebyggande hälso- och sjukvård och förflyttning av sjukvård till lägre vårdnivåer. Att allt inte blev rätt ser vi ju inte om annat nu när majoriteten gör återställare på återställare av förslag som kommer ifrån Projekt balans.

2 kommentarer
Etiketter: , , ,