En ny läkarutbildning på gång

Av , , 2 kommentarer 0

 
I mitten av månaden presenterade Stefan Lindgren, regeringens särskilda utredare, för en ny läkarutbildning sina förslag. Lindgren lyfter fram att den läkarroll som formas under utbildningen måste ha morgondagens behov som utgångspunkt. De nya mål som vi föreslår betonar i högre grad än i dag vetenskapligt förhållningssätt och professionella kompetenser som till exempel etiskt förhållningssätt och samverkan. De blivande läkarna behöver i högre utsträckning än i dag systematiskt tränas i medicinskt beslutsfattande. En klok utgångspunkt. Rollen som läkare har i dag är inte densamma som för 30 år sedan.
 
Den stora skillnaden i förslaget till den nya läkarutbildningen är att AT-tjänstgöringen slopas vilket gör att utbildningen snabbare ledar fram till legitimation och specialistkompetens. Det är en anpassning till resten av Europa där inte AT-tjänstgöringen finns på samma sätt. Det är även en nödvändig förändring för alla de tusen svenskar som läser till läkare utomlands som inte omfattas av AT-tjänstgöringen och för sin legitimation utan den. I dag så utfärdas mer än hälften av alla svenska läkarlegitimationer till läkare med utländsk examen.
 
I det stora hela är min bedömning att det är kloka av avvägda slutsatser som presenteras. Jag kommer med spänning att lyssna in synpunkter från studenthåll, företrädare för universiteten och andra intressenter. En bra och kvalitativ läkarutbildning är grunden för en välfungerande hälso- och sjukvård i landstingen.

2 kommentarer
Etiketter: ,

Glad påsk

Av , , Bli först att kommentera 4

Vill önska alla mina bloggläsare en riktigt glad påsk! Hoppas att ni får möjlighet att vila upp er och njuta av god mat.

Bli först att kommentera
Etiketter:

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet

Av , , 2 kommentarer 4

Förra veckan skrev jag tillsammans med mina Allianskollegor i Umeå tidning en insändare om att det krävs ett nytt styre för vården i länet. 

 

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet 

Socialdemokraterna har tillsammans med Miljöpartiet drivit igenom försämringar i hela länet men i synnerhet av inlandssjukvården. Allianspartierna i landstinget hade andra förslag med andra prioriteringar där Åsele hade fått behålla sin stationerade ambulans och vårdplatserna på sjukstugan i Dorotea och Sorsele hade varit oförändrade. De patienter som förr vårdades försvinner inte bara för att akutvårdsplatserna tas bort utan måste nu ske på andra ställen. Fokus för Alliansens kostnadsreduceringar var att värna den direkta vården och spara på det som inte är sjukvård. 

Nu har effekterna av den förda Socialdemokratiska politiken resulterat i att länet står inför en folkomröstning om inlandssjukvården som kommer att hållas söndagen den 8 september 2013. Kostnaden för folkomröstningen beräknas till 10-15 miljoner. Sett till de försämringar som skett av vården i inlandet har besparingarna varit blygsamma. Akutbilslösningen i Åsele beräknas ge en miljon i spareffekt årligen och vårdplatserna i Dorotea och Sorsele två miljoner vardera.
 
Sammantaget skulle det gå att ha kvar all denna vård oförändrad i cirka tre år bara för kostnaden av folkomröstningen. För att inte tala om den otrygghet och den minskade framtidstron som dessa försämringar av sjukvården har skapat för människorna på dessa orter. Detta är ett tydligt bevis på hur fel det kan bli då de styrande Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen försöker ta ansvar för sjukvården och gör fel prioriteringar.  
 
Vid nästa landstingsval 2014 söker vi i Alliansen gemensamt mandat att leda landstinget för att skapa en trygg och rättvis sjukvård i hela länet. 
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd      
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare 
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare 
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare 

Inrätta mellanvårdsavdelningar i Umeå och Skellefteå

Av , , Bli först att kommentera 1

 

 
Pressmeddelande 130326: Alliansen i Västerbotten – Inrätta mellanvårdsavdelningar i Umeå och Skellefteå
 
Allians för Västerbotten har idag lämnat in en gemensam motion om att i samverkan mellan Umeå och Skellefteå inrätta mellanvårdsavdelningar. Detta är ett konkret exempel på hur det går att lösa situationen för kvarliggande patienter på sjukhusen som inte kan komma tillbaka till sitt vanliga boende eller till ett särskilt boende säger Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Marianne Normark (FP) gruppledare, Olle Edblom (C) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare, i en kommentar.
 
Förutom att det blir bättre för den enskilda, oftast äldre, är det betydligt mer samhällsekonomiskt att vårda patienten på en mellanvårdsavdelning än i en vanlig sjukhussäng menar alliansen i sin motion.
 
En mellanvårdsform skulle ge en nödvändig avlastning och minska risken att äldre patienter kommer i kläm mellan kommun och landsting. Dessutom skulle de äldre patienterna få bättre vård och rehabilitering, med läkarresurser på plats, än vad kommunen kan erbjuda. Man skulle också kunna komma igång med medicinering och kosthållning. På så sätt får patienterna en mer ändamålsenlig vård och ett bättre omhändertagande. Samtidigt minskar risken för återbesök i akutvården och patientsäkerheten förbättras. En annan vinst är att sjukhussängarna frigörs vilket gör att operationer inte behöver ställas in på grund av platsbrist argumenterar Alliansen.
 
 
Hela motionen i sin helhet:
 
 
Motion
 
Inrätta mellanvårdsavdelning i samverkan mellan landstinget och Skellefteå respektive Umeå kommun
 
Äldre sjuka ska inte drabbas av brister i hur vården och omsorgen är organiserad. Men de senaste åren har vi tyvärr sett brister i vård- och omsorgskedjan som fått till följd att många äldre patienter har varit tvungen att ligga kvar på sjukhuset. Ett problem är att ge rätt vård för äldre patienter under olika skeden. En patient kan vara färdigbehandlad i slutenvården eller inom psykiatrin på sjukhuset, men är ändå inte tillräckligt frisk för att flytta hem. Ofta beror det på att man måste invänta anpassningar i hemmet eller på det särskilda boendet.
 
Detta för med sig kostnader, både i form av mänskligt lidande och för samhället. Till exempel måste kommunerna betala en straffavgift till landstinget om en medicinskt färdigbehandlad patient måste ligga kvar på sjukhus mer än fem dygn. Ett genomsnittligt vårddygn på ett sjukhus kostar 7384 kr medan på ett kommunalt äldreboende 1512 kr. Kvarliggande patienter medför 40-50 miljoner kronor i extra onödiga kostnader för skattebetalarna i länet.
 
Vi ser bekymrat på att situationen med kvarliggande patienter har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunernas straffavgifter till landstinget ökade med nästan 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna var tvungen att ersätta landstinget för. Situationen med kvarliggande äldre var värst i Skellefteå, som fick betala en straffavgift på 10,5 miljoner. Umeå fick betala 9,6 miljoner. För den enskilde, oftast äldre, blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.
 
Mot bakgrund av detta anser vi att situationen måste lösas. Vårt förslag till lösning av problemet är att inrätta en mellanvårdsavdelning i samverkan mellan landsting och kommunerna där problemet är störst, det vill säga Skellefteå och Umeå. Vi föreslår att mellanvådsavdelningen placeras i anslutning till orternas respektive sjukhus och att kommunerna är ansvariga huvudmän.
 
En mellanvårdsform skulle ge en nödvändig avlastning och minska risken att äldre patienter kommer i kläm mellan kommun och landsting. Dessutom skulle de äldre patienterna få bättre vård och rehabilitering, med läkarresurser på plats, än vad kommunen kan erbjuda. Man skulle också kunna komma igång med medicinering och kosthållning. På så sätt får patienterna en mer ändamålsenlig vård och ett bättre omhändertagande. Samtidigt minskar risken för återbesök i akutvården och patientsäkerheten förbättras.
 
Just nu pågår ett arbete inom regeringen att se över reglerverket. Enligt den diskussion som förs föreslås nya regler som medför att kommunerna blir ekonomiskt ansvariga för utskrivningsklara patienter från psykiatrin redan efter 15 dagar. Det är en halvering av det antal fria dagar som gäller i dag. Även betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter i somatisk och geriatrisk vård ses över. Enligt de diskussioner som förs kan tidsfristen komma att kortas till tre dagar i stället för dagens fem. Något som torde höja intresset hos kommunerna att hitta framgångsrika samverkanslösningar.
 
Både i Norge och Danmark har man utvecklat en mellanvårdsform mellan sluten- och öppenvård, distriktspsykiatricentra där en person som blir hastigt försämrad snabbt kan få vård utan att han eller hon behöver skrivas in på sjukhus.
 
Samverkan behövs för att inte de olika vårdgivarna ska dubbelarbeta eller försöka vältra över kostnader på den andra, med följden att patienterna hamnar i kläm. Alla inblandade måste arbeta med patientens bästa i centrum och med fokus på att ge bästa möjliga vård och stöd. Därför måste samverkan fungera, så att alla får en likvärdig vård, oavsett om man bor i länet.
 
Med anledning till detta yrkar vi att fullmäktige beslutar:
 
Att                 uppdra till landstingsstyrelsen att uppta förhandlingar med Skellefteå och Umeå kommun för att i samverkan etablera en mellanvårdsavdelning för utskrivningsklara i respektive kommun.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
Andreas Löwenhöök (M)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå    
 
Marianne Nordmark (FP)
Gruppledare
 
Carin Hasslow (FP)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Daniel Öhgren (C)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå    
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
 
Lena Sandberg (KD)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå
 

 

Öppna organisationer gör alla till vinnare

Av , , Bli först att kommentera 1
I dag på insändarplats skriver företrädare från några av de fackförbund som finns i landstinget en replik på mitt förslag kring visselblåsare. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att om de istället hört av sig och fört ett resonemang kring intentionerna i förslaget så hade inte deras insändare behövts. Allt det som lyfts fram av de undertecknande av det som idag redan finns som till exempel företagshälsovården, huvudskyddsombudens roll, arbetsplatsträffar med mera är något som jag håller med om är viktiga och bra verktyg för att skapa en bra arbetsmiljö på arbetsplatserna. Förslaget som jag lyfter fram är i den situation då allt detta inte räcker till – vad gör man då? Det är en fråga som jag vet att medlemmar från de undertecknade organisationerna har ställt sig. Förslaget är ett konkret verktyg för att kunna komma vidare.
 
Att använda sig av en extern resurs som till exempel finns inom landstinget kopplat till revisionen eller en upphandlad revisionsbyrå är för att få en oberoende part för både arbetsgivare och arbetstagarna att se över den enskildes anmälan. Jag förstår inte rädslan för detta. Tycker att det endast ger en styrka för den fortsatta processen att hitta lösningar som såväl anställda som för arbetsgivaren.
 
Jag vill politiskt jobba för en organisation som upplevs som öppen och transparant där problem kan diskuteras öppet utan att det ska tystas ner. En modell där medarbetare i högre utsträckning kan slå larm om missförhållanden är enligt mig något som leder till en bättre organisation som ständigt utvecklas genom att lösa de problem som finns och uppstår.
Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Tid för inläsning och planering

Av , , Bli först att kommentera 2

Ett par nummer av läkartidningen som ska läsas under dagen.
 
I dag har jag en mötesfri dag som ger möjlighet att läsa in sig på handlingar, skrifter och aktuella rapporter. Ett viktigt inslag för en politiker som ger än nya perspektiv, infallsvinklar och fakta i de beslut som ska fattas. Tiden ger även möjlighet för reflektion kring kommande och tidigare beslut om vad som var bra och vad som skulle kunna bli bättre. Dagen ska jag även ägna åt att förbereda kommande politiska utspel. Så även om det är mötesfritt finns det väldigt mycket att göra som politiker.

Bli först att kommentera

Ideella krafter är en viktig tillgång i sjukvården

Av , , 2 kommentarer 3

I dag skriver jag tillsammans med mina allianskollegor på insändarsidan om vikten av ideella krafter i sjukvården. Hela artikeln finns här nedanför:

Ideella krafter är en viktig tillgång i sjukvården

Det är tragiskt att projektet som syftade till att patienter i Lycksele skulle få hjälp med att hitta rätt vid besök på lasarettet nu läggs ned. Det var meningen att frivilliga från Röda korset skulle hjälpa patienterna rätt. Det är en uppgift som annars anhöriga eller en taxichaufför får lov att ta på sig. Idén var utmärkt men facket säger nej och socialdemokraterna böjer sig trots att sjukvårdspersonalen signaler om att de inte har tid med att vara ledsagare.
 
Alliansen anser att ideella krafter eller möjligen ett socialt företag skulle kunna vara till stor hjälp för patienter som ska hitta rätt på något av länets tre sjukhus. Inte minst på Norrlands universitetssjukhus vars skyltsystem många patienter upplever mycket invecklat och svårtolkat.
 
Att patienter får hjälp med att hitta till rätt mottagning har många fördelar. Patienten kommer inte för sent vilket sparar vårdens resurser. Patienten är tryggare inför läkarbesöket och är lugnare när mycket ny information ska tas in. Ibland ska patienten även delges ett allvarligt och sorgligt besked. Dessutom skulle denna service som landstinget inte själv har resurser att erbjuda ha varit gratis och vårdpersonalen skulle ha fått använda sin kompetens där den som bäst behövs – i sjukvården. Att arbeta ideellt ger även en känsla av sammanhang och meningsfullhet för den som får möjlighet hjälpa andra.
 
För oss i Alliansen är det obegripligt hur landstinget i Västerbotten kan gå i en helt annan inriktning än många andra landsting i landet. Organisationen Sveriges kommuner och landsting arbetar sedan många år i projektet "Samverkan med civilsamhället" med intressebevakning och utvecklingsarbete kring samverkan mellan kommuner, landsting och det civila samhället. Landstinget ska vara med i den utvecklingen och inte stoppa den. Vi måste ha patienternas bästa för ögonen och inte ideologiska dimslöjor.
 
Ideella organisationer, föreningsliv och folkrörelser, det så kallade civilsamhället är en resurs som landstinget måste inse värdet på och ta till vara. Det har vissa S-styrda landsting redan insett. Västerbotten läns landsting behöver inte alltid vara sist med nytänkande.
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
Olle Edblom (C)
Gruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

Låg läkartäthet i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 2

 

 
Läkarförbundet presenterade förra veckan sin kartläggning av läkarbemanningen i primärvården. Inte helt oväntat visar rapporten att det finns många tomma stolar på vårdcentraler runt om i landet. Skillnaderna är stora. Västerbotten placerar sig inte helt oväntat på någon topplacering, inte minst då var tredje distriktsläkartjänst i inlandet är vakanta. Västerbotten har 1 läkare på 1 995 innevånare. Det kan jämföras med Jämtland som har en på 1584 och Gävleborg 1 på 1735.
 
Läkarkontakt i primärvården är oerhört centralt i hur patientens väg genom vården fungerar. 75 procent av alla vårdkontakter sker först i primärvården och mer och mer flyttas över dit av det som tidigare varit sjukhusvård. En utveckling som inte är fel i sig utan om vård kan ske närmare medborgarna finns det stora vinster med det. Det är oftast betydligt mer kostnadseffektivt att vården sker i primärvården än genom sjukhusvård. Det som däremot är ett stort problem i Västerbotten är att trots det större ansvaret primärvården fått så har inte nog med resurser tillförts något som vi från Moderaterna och Alliansen föreslagit i sina budgetförslag.
 
 

 

Fortsatt minus för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 3

I går rapporterades årsredovisningen och månadsrapporten för februari för landstingsstyrelsen. Trots alla åtgärder inom ramen för Projekt balans är ekonomin fortfarande inte i balans. Förra året redovisade sjukvårdsverksamheten ett underskott på 89 miljoner och efter två månader i år skenar ekonomin med ett underskott på 24 miljoner. Den bedömda ”ryggsäcken” (det verksamheterna måste åtgärda) för år 2013 ligger vid ingången av året på 75 miljoner. Det saknas inte utmaningar för landstinget kommande år.
 
Till årsredovisningen hade Moderaterna och Alliansen detta särskilda yttrande för att just beskriva hur vi såg på det år som varit.

Ärende 23 Årsredovisning 2012
 
Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar för 2012.
 
Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från administration och annan verksamhet i landstinget till den direkta sjukvården. Trots fortsatta satsningar från regeringen på den psykiatriska vården har inte Västerbottens läns landsting lyckats erbjuda en psykiatrisk vård med god kvalitet och tillgänglighet. Situationen inom barn- och ungdomspsykiatrin är särskilt bekymmersam. Dessutom är den bristande utvecklingen av äldresjukvården oroande, särskilt med tanke på de alltfler multisjuka äldre och minskande resurser för äldresjukvård. Likaså ökningen av väntetiderna för vård- och behandling.
 
Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 19 miljoner samt landstingsstyrelsen med 9,5 miljoner. Det mest anmärkningsvärda och i allra högsta grad oroande är att underskottet i den sjukvårdande verksamheten går med 89 miljoner i underskott.
 
Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara av målsättningen. Mellan perioden konjunkturcykeln 2005-2012 klarade landstinget endast av att uppnå i genomsnitt 0,4 procent av god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent.  Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.
 
Kostnader för köp av personaltjänster, främst så kallade stafettläkare har ökat vilket är alarmerande.
 
Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Landstinget är bland de sämsta i landet i uppfyllande av kömiljarden. Endast en enda månad lyckade målsättningen uppnås för att erhålla ersättning i kategorin ”åtgärd”. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budget i ej erhållna intäkter från kömiljarden.
 
Dagens medicins (11/13) kartläggning över samverkan mellan kommun och landsting över kostnader för kvarliggande patienter på sjukhusen visar på att Västerbotten placerar sig sämst i landet. Ett ansvar som faller tungt på Socialdemokraterna som styr de absolut flesta kommunerna samt landstinget i länet.
 
Situationen har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunerna måste betala en straffavgift till landstinget med en ökning som ligger nästan på 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna måste betala landstinget för kvarliggande patienter. För den enskilde, oftast äldre blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.
 
Årsredovisningen visar att för att vi ska få en trygg och skattefinansierad vård, behövs en politik med mer pengar till sjukvården. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården befinner sig i krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.
 
Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal samt för att få en ekonomi i balans.

(S) oförmögna att vilja lyssna

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Denna replik är publicerad på debattplats i dagens Folkbladet.
 

(S) oförmögna att vilja lyssna
 
Den högst ansvariga för länets sjukvård Socialdemokraten Peter Olofsson skriver (14/3) en replik på min artikel om att införa visselblåsarsystem i landstinget. Vi verkar vara överens om vikten av en stark offentlighetsprincip med värnandet av meddelarfrihet och ett starkt meddelarskydd. Likaså den svenska modellen med bland annat fackföreningar och skyddsombud som ska ha en stark ställning på arbetsplatserna.
 
Förslaget handlar om hur detta konkret kan stärkas. Om Olofsson hade bemödat sig att lyssna och vilja konkretisera ett sådant förslag hade det funnits bra lösningar på de frågetecken han tar upp. I förslaget föreslås att en extern granskning skulle kunna ske antingen internt i organisationen eller av ett upphandlat privat företag. Ett sådant företag skulle kunna vara en revisionsbyrå med auktoriserade revisorer.  Jag har svårt att förstå Socialdemokraternas i landstinget rädsla för en sådan lösning.
 
I det budgetförslag som Moderaterna står bakom tillsammans med Alliansen finns det inga som helst förslag på att det ska ske några utförsäljningar av sjukvård. Om Olofsson har ytterligare frågor kring detta kan ha antingen läsa på eller fråga angående förslagen. I de upphandlingar som landstinget gör skrivs det in krav på meddelarfrihet hos anställda vilket är mycket bra.
 
Jag kan konstatera att efter ett stort antal verksamhetsbesök i sjukvården som jag gjort finns alldeles för få medarbetare i sjukvården som inte känner sig trygga nog för att lyfta upp problem. Alla är vinnare om en organisation upplevs som öppen och transparant där problem kan diskuteras öppet utan att det ska tystas ner. En modell där medarbetare i högre utsträckning kan slå larm om missförhållanden är enligt mig något som leder till en bättre organisation som ständigt utvecklas genom att lösa de problem som finns och uppstår.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd