Etikett: Moderaterna

Ambulerande husläkare

Av Nicklas Sandström, 18 april 2013 kl 07:24, Bli först att kommentera

Förra veckan i landstingsfullmäktige behandlade mina partikollegor Liv Granbom och Andreas Löwenhööks motion om ambulerande husläkare. De ville att läkare ska kunna kallas in för att behandla akut sjuka äldre i hemmet eller i särskild boende. Landstingsfullmäktige beslutade, genom Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet (44 röster), att avslå motionen. Alliansen röstade för ett bifall (27 röster).

Trots goda erfarenheter från andra delar av landet samt att det skulle kunna ge högre kvalitet för de äldre valde den styrande majoriteten av avfärda förslaget.

Motionen i sin helhet:

Ambulerande husläkare

Landstinget i Uppsala län påbörjade år 2000 en försöksverksamhet med ambulerande husläkare. Det är en läkarresurs som på initiativ av distriktssköterskan kan kallas in för att behandla akut sjuka äldre i hemmet eller i särskilt boende.

Försöksverksamhen utvärderades efter en sexårsperiod, 2006, med mycket positivt resultat. Utvärderingen visade att den mänskliga vinsten för de äldre var betydande. Hjälp i hemmet, färre ambulanstransporter, färre besök på akuten, ökad trygghet samt ökad nöjdhet över omsorgen i stort är värden som lyfts fram.

Sett ur ett ekonomiskt perspektiv så sparade landstinget i Uppsala drygt 40 miljoner kronor under försöksperioden. Detta i form av minskade kostnader för ambulanstransporter, inläggningar och diagnostisering. Därtill sjönk belastningen på ambulanssjukvården och akuten.

Mot anledning av de goda resultaten av försöket inordnades funktionen med ambulerande husläkare i ordinarie verksamhet 2006.

En utredning kring akuta transporter i Västerbottens läns landsting, från 2010-12-01, visar att ambulansverksamheten i länet är underdimensionerad i förhållande till behovet. Sedan dess har omstruktureringar gjorts som ytterligare har försvagat ambulansverksamhetens kapacitet, i till exempel Åsele. Behovet av kompletterande och avlastande insatser till ordinarie ambulansverksamhet har med detta ökat.

Vår mening är att ett system med ambulerande husläkare i Umeå och Skellefteå, som effektiviserar ambulans- och akutsjukvården på dessa två orter, kan resultera i att resurser på lång sikt frigöras för att upprätthålla en fullgod ambulansverksamhet i hela länet.

Mot bakgrund av de mycket positiva resultaten från Uppsala och behovet av avlastande insatser till ordinarie ambulansverksamhet i länet så vore det rimligt att påbörja ett försök med ambulerande husläkare i Västerbotten.

Med anledning av ovanstående föreslår vi att landstingsfullmäktige fattar följande beslut:

Att uppdra till landstingsstyrelsen att inrätta en försöksverksamhet med ambulerande husläkare i Västerbotten.

Liv Granbom Andreas Löwenhöök

Moderaterna Moderaterna

Köerna till sjukvården i länet måste bort!

Av Nicklas Sandström, 12 april 2013 kl 08:09, Bli först att kommentera

Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården men fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/operation fick vänta längre än två månader. Av åtta indikationer om god sjukvård som mäter tillängligheten till sjukvården som används i årsredovisningen försämrades sju av dem och den åttonde förblev oförändrad.(Se bild. Röd färg har det skett en försämring och gul oförändrad samt grön färg förbättring)

Landstinget i Västerbotten är bland det sämsta i hela landet när det gäller tillgång till sjukvård. Till exempel klarade landstinget av att uppfylla kömiljardens krav för åtgärd/operation endast en enda månad under hela 2012. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot det som var budgeterat från kömiljarden.

Den onödiga väntan och bristen på tillgänglighet är något som i första hand drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut.

För mig som företrädare för Moderaterna är det inte rimligt att västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få tillgång till god hälso- och sjukvård. Från Moderaterna och Alliansen har vi en annan politik med förslag på hur sjukvården kan bli mer tillgänglig.

Fortsatta ekonomiska problem för sjukvården

Av Nicklas Sandström, 10 april 2013 kl 08:30, Bli först att kommentera

Vid dagens landstingsfullmäktige kommer årsredovisningen för år 2012 att diskuteras. Från Alliansen kan vi konstatera att Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Den är till delar världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Som medborgare går det att känna sig trygg i att det finns tillgång till sjukvård i hela länet. Trots det är det mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas, bli rättvisare och mer tillgänglig för patienterna.

Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade om hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar.

Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 19 miljoner samt landstingsstyrelsen med 9,5 miljoner. Det mest anmärkningsvärda och i allra högsta grad oroande är att underskottet i den sjukvårdande verksamheten går med 89 miljoner i underskott.

Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara den målsättningen. Mellan perioden 2005-2012 uppnådde landstinget endast i genomsnitt 0,4 procent i god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent. Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.

Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Bristen på läkare och en organisation som inte fungerar som den ska medför att tillgänglighet till sjukvård idag är långt ifrån tillfredsställande. Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården som fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/operation fick vänta längre än två månader. Den onödiga väntan är något som ytterst drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut.

Det är inte rimligt att Västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få vård. Landstinget är bland det sämsta i landet när det gäller tillgång till sjukvård. Till exempel klarar landstinget att uppfylla kömiljardens krav för åtgärd/operation endast en enda månad under hela 2012. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budgeterat från kömiljarden.

Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från sådant som inte är sjukvård till den direkta sjukvården. Alliansen har en tydlig färdriktning med de politiska förslag som presenteras. Förslagen tar sin utgångspunkt i en solidariskt finansierad sjukvård som ska erbjuda alla länsbor vård på lika villkor efter eget val. En vård som ökar tryggheten, inte skapar otrygghet med till exempel indragna ambulanser och vårdplatser.

Rätten till en likvärdig vård får aldrig sättas i fara av politisk godtycklighet, geografiska eller sociala gränsdragningar eller begränsningar av valfriheten. Politik ska inte vara ett hinder som stoppar utveckling. Politik ska uppmuntra till att göra annorlunda och bättre. Kvalitén inom vården påverkas positivt av att människor själva får göra egna val. Kvalitén i vården förstärks också då personalen i verksamheterna får vara med och påverka.

Från Alliansen har det varit överordnat att ha en långsiktighet i det ekonomiskt ansvarstagande, först då undviks tvära kast och panikåtgärder. Eftersom socialdemokraterna inte åtgärdat problemen tidigare har de samlats på hög. I kombination med att vården ständigt utvecklas kommer behoven av kostnadsreduceringar bli allt större.

Alliansen anser att omstruktureringar i vårdkedjan är helt nödvändiga men att primärvården måste få förutsättningar för att klara de 15 000 nya besök som överförts från slutenvården. Primärvården ska dessutom, utan större framförhållning, ta hand psykisk ohälsa bland barn och unga. Det är orättvist att som Socialdemokraterna ställa orimliga krav på primärvården utan att tillräckliga resurser tillförs.

Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en ekonomi i balans och en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal. Det går att få mer sjukvård för skattepengarna genom att göra väl avvägda satsningar och rätt prioriteringar. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandatet att vid nästa val ta över styret för landstinget i Västerbotten.

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)

Gruppledare

Olle Edblom (C)

Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)

Gruppledare

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet

Av Nicklas Sandström, 28 mars 2013 kl 08:50, 2 kommentarer

Förra veckan skrev jag tillsammans med mina Allianskollegor i Umeå tidning en insändare om att det krävs ett nytt styre för vården i länet.

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet

Socialdemokraterna har tillsammans med Miljöpartiet drivit igenom försämringar i hela länet men i synnerhet av inlandssjukvården. Allianspartierna i landstinget hade andra förslag med andra prioriteringar där Åsele hade fått behålla sin stationerade ambulans och vårdplatserna på sjukstugan i Dorotea och Sorsele hade varit oförändrade. De patienter som förr vårdades försvinner inte bara för att akutvårdsplatserna tas bort utan måste nu ske på andra ställen. Fokus för Alliansens kostnadsreduceringar var att värna den direkta vården och spara på det som inte är sjukvård.

Nu har effekterna av den förda Socialdemokratiska politiken resulterat i att länet står inför en folkomröstning om inlandssjukvården som kommer att hållas söndagen den 8 september 2013. Kostnaden för folkomröstningen beräknas till 10-15 miljoner. Sett till de försämringar som skett av vården i inlandet har besparingarna varit blygsamma. Akutbilslösningen i Åsele beräknas ge en miljon i spareffekt årligen och vårdplatserna i Dorotea och Sorsele två miljoner vardera.

Sammantaget skulle det gå att ha kvar all denna vård oförändrad i cirka tre år bara för kostnaden av folkomröstningen. För att inte tala om den otrygghet och den minskade framtidstron som dessa försämringar av sjukvården har skapat för människorna på dessa orter. Detta är ett tydligt bevis på hur fel det kan bli då de styrande Socialdemokraterna med Peter Olofsson i spetsen försöker ta ansvar för sjukvården och gör fel prioriteringar.

Vid nästa landstingsval 2014 söker vi i Alliansen gemensamt mandat att leda landstinget för att skapa en trygg och rättvis sjukvård i hela länet.

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)

Gruppledare

Olle Edblom (C)

Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)

Gruppledare

Inrätta mellanvårdsavdelningar i Umeå och Skellefteå

Av Nicklas Sandström, 27 mars 2013 kl 08:20, Bli först att kommentera

Pressmeddelande 130326: Alliansen i Västerbotten – Inrätta mellanvårdsavdelningar i Umeå och Skellefteå

Allians för Västerbotten har idag lämnat in en gemensam motion om att i samverkan mellan Umeå och Skellefteå inrätta mellanvårdsavdelningar. Detta är ett konkret exempel på hur det går att lösa situationen för kvarliggande patienter på sjukhusen som inte kan komma tillbaka till sitt vanliga boende eller till ett särskilt boende säger Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Marianne Normark (FP) gruppledare, Olle Edblom (C) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare, i en kommentar.

Förutom att det blir bättre för den enskilda, oftast äldre, är det betydligt mer samhällsekonomiskt att vårda patienten på en mellanvårdsavdelning än i en vanlig sjukhussäng menar alliansen i sin motion.

En mellanvårdsform skulle ge en nödvändig avlastning och minska risken att äldre patienter kommer i kläm mellan kommun och landsting. Dessutom skulle de äldre patienterna få bättre vård och rehabilitering, med läkarresurser på plats, än vad kommunen kan erbjuda. Man skulle också kunna komma igång med medicinering och kosthållning. På så sätt får patienterna en mer ändamålsenlig vård och ett bättre omhändertagande. Samtidigt minskar risken för återbesök i akutvården och patientsäkerheten förbättras. En annan vinst är att sjukhussängarna frigörs vilket gör att operationer inte behöver ställas in på grund av platsbrist argumenterar Alliansen.

Hela motionen i sin helhet:

Motion

Inrätta mellanvårdsavdelning i samverkan mellan landstinget och Skellefteå respektive Umeå kommun

Äldre sjuka ska inte drabbas av brister i hur vården och omsorgen är organiserad. Men de senaste åren har vi tyvärr sett brister i vård- och omsorgskedjan som fått till följd att många äldre patienter har varit tvungen att ligga kvar på sjukhuset. Ett problem är att ge rätt vård för äldre patienter under olika skeden. En patient kan vara färdigbehandlad i slutenvården eller inom psykiatrin på sjukhuset, men är ändå inte tillräckligt frisk för att flytta hem. Ofta beror det på att man måste invänta anpassningar i hemmet eller på det särskilda boendet.

Detta för med sig kostnader, både i form av mänskligt lidande och för samhället. Till exempel måste kommunerna betala en straffavgift till landstinget om en medicinskt färdigbehandlad patient måste ligga kvar på sjukhus mer än fem dygn. Ett genomsnittligt vårddygn på ett sjukhus kostar 7384 kr medan på ett kommunalt äldreboende 1512 kr. Kvarliggande patienter medför 40-50 miljoner kronor i extra onödiga kostnader för skattebetalarna i länet.

Vi ser bekymrat på att situationen med kvarliggande patienter har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunernas straffavgifter till landstinget ökade med nästan 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna var tvungen att ersätta landstinget för. Situationen med kvarliggande äldre var värst i Skellefteå, som fick betala en straffavgift på 10,5 miljoner. Umeå fick betala 9,6 miljoner. För den enskilde, oftast äldre, blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.

Mot bakgrund av detta anser vi att situationen måste lösas. Vårt förslag till lösning av problemet är att inrätta en mellanvårdsavdelning i samverkan mellan landsting och kommunerna där problemet är störst, det vill säga Skellefteå och Umeå. Vi föreslår att mellanvådsavdelningen placeras i anslutning till orternas respektive sjukhus och att kommunerna är ansvariga huvudmän.

Just nu pågår ett arbete inom regeringen att se över reglerverket. Enligt den diskussion som förs föreslås nya regler som medför att kommunerna blir ekonomiskt ansvariga för utskrivningsklara patienter från psykiatrin redan efter 15 dagar. Det är en halvering av det antal fria dagar som gäller i dag. Även betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter i somatisk och geriatrisk vård ses över. Enligt de diskussioner som förs kan tidsfristen komma att kortas till tre dagar i stället för dagens fem. Något som torde höja intresset hos kommunerna att hitta framgångsrika samverkanslösningar.

Både i Norge och Danmark har man utvecklat en mellanvårdsform mellan sluten- och öppenvård, distriktspsykiatricentra där en person som blir hastigt försämrad snabbt kan få vård utan att han eller hon behöver skrivas in på sjukhus.

Samverkan behövs för att inte de olika vårdgivarna ska dubbelarbeta eller försöka vältra över kostnader på den andra, med följden att patienterna hamnar i kläm. Alla inblandade måste arbeta med patientens bästa i centrum och med fokus på att ge bästa möjliga vård och stöd. Därför måste samverkan fungera, så att alla får en likvärdig vård, oavsett om man bor i länet.

Med anledning till detta yrkar vi att fullmäktige beslutar:

Att uppdra till landstingsstyrelsen att uppta förhandlingar med Skellefteå och Umeå kommun för att i samverkan etablera en mellanvårdsavdelning för utskrivningsklara i respektive kommun.

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Andreas Löwenhöök (M)

Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå

Marianne Nordmark (FP)

Gruppledare

Carin Hasslow (FP)

Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå

Olle Edblom (C)

Gruppledare

Daniel Öhgren (C)

Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå

Birgitta Nordvall (KD)

Gruppledare

Lena Sandberg (KD)

Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå

Ideella krafter är en viktig tillgång i sjukvården

Av Nicklas Sandström, 23 mars 2013 kl 08:39, 2 kommentarer

I dag skriver jag tillsammans med mina allianskollegor på insändarsidan om vikten av ideella krafter i sjukvården. Hela artikeln finns här nedanför:

Ideella krafter är en viktig tillgång i sjukvården

Det är tragiskt att projektet som syftade till att patienter i Lycksele skulle få hjälp med att hitta rätt vid besök på lasarettet nu läggs ned. Det var meningen att frivilliga från Röda korset skulle hjälpa patienterna rätt. Det är en uppgift som annars anhöriga eller en taxichaufför får lov att ta på sig. Idén var utmärkt men facket säger nej och socialdemokraterna böjer sig trots att sjukvårdspersonalen signaler om att de inte har tid med att vara ledsagare.

Alliansen anser att ideella krafter eller möjligen ett socialt företag skulle kunna vara till stor hjälp för patienter som ska hitta rätt på något av länets tre sjukhus. Inte minst på Norrlands universitetssjukhus vars skyltsystem många patienter upplever mycket invecklat och svårtolkat.

Att patienter får hjälp med att hitta till rätt mottagning har många fördelar. Patienten kommer inte för sent vilket sparar vårdens resurser. Patienten är tryggare inför läkarbesöket och är lugnare när mycket ny information ska tas in. Ibland ska patienten även delges ett allvarligt och sorgligt besked. Dessutom skulle denna service som landstinget inte själv har resurser att erbjuda ha varit gratis och vårdpersonalen skulle ha fått använda sin kompetens där den som bäst behövs – i sjukvården. Att arbeta ideellt ger även en känsla av sammanhang och meningsfullhet för den som får möjlighet hjälpa andra.

För oss i Alliansen är det obegripligt hur landstinget i Västerbotten kan gå i en helt annan inriktning än många andra landsting i landet. Organisationen Sveriges kommuner och landsting arbetar sedan många år i projektet "Samverkan med civilsamhället" med intressebevakning och utvecklingsarbete kring samverkan mellan kommuner, landsting och det civila samhället. Landstinget ska vara med i den utvecklingen och inte stoppa den. Vi måste ha patienternas bästa för ögonen och inte ideologiska dimslöjor.

Ideella organisationer, föreningsliv och folkrörelser, det så kallade civilsamhället är en resurs som landstinget måste inse värdet på och ta till vara. Det har vissa S-styrda landsting redan insett. Västerbotten läns landsting behöver inte alltid vara sist med nytänkande.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)

Gruppledare

Olle Edblom (C)

Gruppledare

Birgitta Nordvall (KD)

Gruppledare

Låg läkartäthet i Västerbotten

Av Nicklas Sandström, 22 mars 2013 kl 06:35, Bli först att kommentera

Läkarförbundet presenterade förra veckan sin kartläggning av läkarbemanningen i primärvården. Inte helt oväntat visar rapporten att det finns många tomma stolar på vårdcentraler runt om i landet. Skillnaderna är stora. Västerbotten placerar sig inte helt oväntat på någon topplacering, inte minst då var tredje distriktsläkartjänst i inlandet är vakanta. Västerbotten har 1 läkare på 1 995 innevånare. Det kan jämföras med Jämtland som har en på 1584 och Gävleborg 1 på 1735.

Läkarkontakt i primärvården är oerhört centralt i hur patientens väg genom vården fungerar. 75 procent av alla vårdkontakter sker först i primärvården och mer och mer flyttas över dit av det som tidigare varit sjukhusvård. En utveckling som inte är fel i sig utan om vård kan ske närmare medborgarna finns det stora vinster med det. Det är oftast betydligt mer kostnadseffektivt att vården sker i primärvården än genom sjukhusvård. Det som däremot är ett stort problem i Västerbotten är att trots det större ansvaret primärvården fått så har inte nog med resurser tillförts något som vi från Moderaterna och Alliansen föreslagit i sina budgetförslag.

Fortsatt minus för sjukvården

Av Nicklas Sandström, 20 mars 2013 kl 08:18, Bli först att kommentera

I går rapporterades årsredovisningen och månadsrapporten för februari för landstingsstyrelsen. Trots alla åtgärder inom ramen för Projekt balans är ekonomin fortfarande inte i balans. Förra året redovisade sjukvårdsverksamheten ett underskott på 89 miljoner och efter två månader i år skenar ekonomin med ett underskott på 24 miljoner. Den bedömda ”ryggsäcken” (det verksamheterna måste åtgärda) för år 2013 ligger vid ingången av året på 75 miljoner. Det saknas inte utmaningar för landstinget kommande år.

Till årsredovisningen hade Moderaterna och Alliansen detta särskilda yttrande för att just beskriva hur vi såg på det år som varit.

Ärende 23 Årsredovisning 2012

Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar för 2012.

Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från administration och annan verksamhet i landstinget till den direkta sjukvården. Trots fortsatta satsningar från regeringen på den psykiatriska vården har inte Västerbottens läns landsting lyckats erbjuda en psykiatrisk vård med god kvalitet och tillgänglighet. Situationen inom barn- och ungdomspsykiatrin är särskilt bekymmersam. Dessutom är den bristande utvecklingen av äldresjukvården oroande, särskilt med tanke på de alltfler multisjuka äldre och minskande resurser för äldresjukvård. Likaså ökningen av väntetiderna för vård- och behandling.

Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara av målsättningen. Mellan perioden konjunkturcykeln 2005-2012 klarade landstinget endast av att uppnå i genomsnitt 0,4 procent av god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent. Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.

Kostnader för köp av personaltjänster, främst så kallade stafettläkare har ökat vilket är alarmerande.

Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Landstinget är bland de sämsta i landet i uppfyllande av kömiljarden. Endast en enda månad lyckade målsättningen uppnås för att erhålla ersättning i kategorin ”åtgärd”. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budget i ej erhållna intäkter från kömiljarden.

Dagens medicins (11/13) kartläggning över samverkan mellan kommun och landsting över kostnader för kvarliggande patienter på sjukhusen visar på att Västerbotten placerar sig sämst i landet. Ett ansvar som faller tungt på Socialdemokraterna som styr de absolut flesta kommunerna samt landstinget i länet.

Situationen har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunerna måste betala en straffavgift till landstinget med en ökning som ligger nästan på 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna måste betala landstinget för kvarliggande patienter. För den enskilde, oftast äldre blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.

Årsredovisningen visar att för att vi ska få en trygg och skattefinansierad vård, behövs en politik med mer pengar till sjukvården. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården befinner sig i krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.

Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal samt för att få en ekonomi i balans.

(S) oförmögna att vilja lyssna

Av Nicklas Sandström, 19 mars 2013 kl 07:09, Bli först att kommentera

Denna replik är publicerad på debattplats i dagens Folkbladet.

(S) oförmögna att vilja lyssna

Den högst ansvariga för länets sjukvård Socialdemokraten Peter Olofsson skriver (14/3) en replik på min artikel om att införa visselblåsarsystem i landstinget. Vi verkar vara överens om vikten av en stark offentlighetsprincip med värnandet av meddelarfrihet och ett starkt meddelarskydd. Likaså den svenska modellen med bland annat fackföreningar och skyddsombud som ska ha en stark ställning på arbetsplatserna.

Förslaget handlar om hur detta konkret kan stärkas. Om Olofsson hade bemödat sig att lyssna och vilja konkretisera ett sådant förslag hade det funnits bra lösningar på de frågetecken han tar upp. I förslaget föreslås att en extern granskning skulle kunna ske antingen internt i organisationen eller av ett upphandlat privat företag. Ett sådant företag skulle kunna vara en revisionsbyrå med auktoriserade revisorer. Jag har svårt att förstå Socialdemokraternas i landstinget rädsla för en sådan lösning.

I det budgetförslag som Moderaterna står bakom tillsammans med Alliansen finns det inga som helst förslag på att det ska ske några utförsäljningar av sjukvård. Om Olofsson har ytterligare frågor kring detta kan ha antingen läsa på eller fråga angående förslagen. I de upphandlingar som landstinget gör skrivs det in krav på meddelarfrihet hos anställda vilket är mycket bra.

Jag kan konstatera att efter ett stort antal verksamhetsbesök i sjukvården som jag gjort finns alldeles för få medarbetare i sjukvården som inte känner sig trygga nog för att lyfta upp problem. Alla är vinnare om en organisation upplevs som öppen och transparant där problem kan diskuteras öppet utan att det ska tystas ner. En modell där medarbetare i högre utsträckning kan slå larm om missförhållanden är enligt mig något som leder till en bättre organisation som ständigt utvecklas genom att lösa de problem som finns och uppstår.

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Socialdemokraterna i länet är sämst i landet kvarliggande patienter

Av Nicklas Sandström, 18 mars 2013 kl 07:27, 1 kommentar

Pressmeddelande 130318: Socialdemokraterna i länet är sämst i landet kvarliggande patienter

För mer information, kontakta Nicklas Sandström (M)

Ett genomsnittligt vårddygn på ett sjukhus kostar 7384 kr medan ett kommunalt äldreboende 1512 kr. Kostnader mellan 40-50 miljoner som är onödiga kostnader för skattebetalarna i länet. Något som inte syns i statistiken är alla de följdverkningarna för sjukvården. Till exempel då medicinskt färdigbehandlade patienter finns kvar på vårdavdelningarna kan de inte ta emot nyopererade vilket i sin tur gör att operationer måste ställas in.

– Det skapar helt enkelt flaskhalsar i vården som försämrar tillgängligheten till sjukvården, skapar ännu fler onödiga kostnader för samhället och drabbar den enskilde oftast multisjuka äldre menar Sandström (M).

Sandström vill nu att den högst ansvarige för sjukvården i länet socialdemokraten Peter Olofsson tar tag i detta och pratar med sina partikamrater ute i länet för att hitta lösningar på problemet som Västerbotten är sämst i landet med.

Fakta:

Kostnad för samhället i snitt per dygn för länssjukhus per vårddygn (2011)

Länssjukhus: 7384

Kommunalt korttidsboende: 1937

Kommunalt äldreboende: 1512

Så mycket behöver kommunerna betala för varje extra vårddygn (priser för 2013)

Somatisk vård: 4341

Geriatrisk vård 3132

Psykiatrisk vård: 3682

Källa: Dagens medicin (11/13)

Interpellationen i sin helhet:

Åtgärder för att öka samverkan mellan kommun och landsting för att minska kvarliggande patienter

Dagens medicins (11/13) kartläggning över samverkan mellan kommun och landsting över kostnader för utskrivningsklara patienter visar på att Västerbotten placerar sig sämst i landet. Ett ansvar som faller tungt på Socialdemokraterna som styr de absolut flesta kommunerna samt landstinget i länet.

Situationen har bara förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 och 2012 ökade antalet vårddygn som kommunerna måste betala straffavgift till landstinget med nästan 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna är skyldiga att betala landstinget för kvarliggande patienter. För den enskilde, oftast äldre blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.

Ett genomsnittligt vårddygn på ett sjukhus kostar 7384 kr medan på ett kommunalt äldreboende 1512 kr. Kostnader som medför mellan 40-50 miljoner kronor extra onödiga kostnader för skattebetalarna i länet.

Något som inte syns i statistiken är alla de följdverkningarna för sjukvården då medicinskt färdigbehandlade patienter gör att vårdavdelningarna inte kan ta emot nyopererade vilket i sin tur gör att operationer måste ställas in.

Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S):

1. Hur kommer det sig att antalet vårddygn för kvarliggande patienter ökat med 30 procent från år 2011 till 2012?

2. Är du nöjd över att landstinget i Västerbotten är sämst i landet med samverkan mellan kommun och landsting för utskrivningsklara patienter?

3. Om inte, avser du att vidta några åtgärder för att kunna öka samverkan?

Nicklas Sandström (M)

Oppositionslandstingsråd

Etikett: Moderaterna

Ambulerande husläkare

Köerna till sjukvården i länet måste bort!

Fortsatta ekonomiska problem för sjukvården

Nytt styre krävs för en trygg och rättvis sjukvård i hela länet

Inrätta mellanvårdsavdelningar i Umeå och Skellefteå

Ideella krafter är en viktig tillgång i sjukvården

Låg läkartäthet i Västerbotten

Fortsatt minus för sjukvården

(S) oförmögna att vilja lyssna

Socialdemokraterna i länet är sämst i landet kvarliggande patienter

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Kategorier

Arkiv

Nytt från vk.se