Etikett: Alliansen

Uteblivna satsningar drabbar barn och ungdomar

Av , , Bli först att kommentera 2

I dagens Folkbladet skriver jag tillsammans med mina allianskollegor på situationen för Barn- och ungdomspsykiatrin. Hela artikeln finns att läsa här:

Uteblivna satsningar drabbar barn och ungdomar

Den psykiska ohälsan är den ohälsa som ökar mest i samhället, inte minst bland barn och ungdomar. Denna ohälsa i barn- och ungdomsåren riskerar att fortsätta i vuxenlivet om man inte får hjälp. Därför är en tidig insats och en sammanhållen vård för unga så oerhört viktig. Det ger bättre möjligheter att hantera livsproblem och minskar därigenom risken för framtida psykisk ohälsa. Att inte få hjälp i tid drabbar i första hand den som är i behov av hjälp, men givetvis drabbas även hela familjen.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Västerbottens läns landsting har under en längre tid dragits med stora problem och är sämst i landet när det gäller tillgängligheten. Detta beroende på den styrande majoritetens brist på satsning på psykiatri som givetvis har inneburit att det har blivit svårt att kunna rekrytera specialister i barnpsykiatri, vilket är orsaken till tillgänglighetsproblemet.

Regeringen har satsat tillgänglighetspengar för barn- och ungdomspsykiatri de senaste åren. Trots detta har landstinget inte lyckats öka tillgängligheten. Socialdemokraterna har under flera år haft möjlighet att upphandla barn- och ungdomspsykiatrisk utredning/behandling men tyvärr inte valt att göra det. Ett politiskt beslut som ytterst drabbar unga med psykisk ohälsa. Alliansen i landstinget tycker att situationen för länets barn och unga med psykisk ohälsa är oacceptabelt och föreslår att riktade satsningar görs för att de ska få vård i tid.

Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd

Marianne Normark (FP)
Landstingsgruppledare

Olle Edblom (C)
Landstingsgruppledare

Birgitta Nordvall (KD)
Landstingsgruppledare

Stärkt patientmakt

Av , , Bli först att kommentera 3

För en tid sedan presenterade regeringens ensamutredare Johan Assarsson patientmaktsutredningen där han föreslår en rad olika förslag för att stärka patientens ställning. Bland annat förslag om stärkt patientinflytande, samlad lagstiftning på vårdområdet, delaktighet och medverkan, rätten till förnyad medicinsk bedömning samt en nationell vårdgaranti.  Utredningen föreslår bland annat att patienter ska kunna välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet. Många av förslagen är viktiga och bra som sätter i patienten i första rum framför alla de system som politik och myndigheter byggt upp.
 
I går svarade landstinget remissen på den utredningen. I det förslag som är presenterat så finns det en del oklarheter kring finansiering och en del praktiska konsekvenser av de förslag som är presenterade. Från Alliansen ville vi ha med följande kompletteringar skrivningar i yttrandetexten ”Landstinget anser det är bra att patienternas relation till vårdgivarna klargörs, liksom att det blir tydligt vilket inflytande patienter kan förvänta sig när det gäller den egna vården och möjlighet att söka vård över hela landet. Att patienten sätts i centrum är något som är välkommet.”. Skrivningar som även Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet tyckte var okej.
 
Det finns mycket kvar att göra för att stärka patienternas inflyttande och valfrihet på vårdområdet vilket patientmaktsutredningen belyser. Det ska bli spännande att följa vilka förslag som regeringen sedan går vidare med för att förverkliga i nationell lagstiftning. Sen har varje enskilt landsting mycket kvar att göra för att sätta patienten i centrum.  

Lex Assar – akutvård för hela länet

Av , , Bli först att kommentera 6

Akutbilen i Åsele. Foto: Vll
 
I går rapporterade Västerbottensnytt om fallet Assar Eriksson boende utanför Dorotea som runt årsskiftet ramlade ned från sitt tak och blev liggande i snödrivan i flera timmar innan en ambulans kunde komma till undsättning. Den mycket omskrivna akutbilen i Åsele kunde förvisso ha ryckt ut men förbjöds enligt regelverket att passera kommungränsen. Istället fick en annan ambulans komma efter flera timmars väntan.
 
I landstingets avvikelserapporten skrivs att Assar långa väntan på ambulans kunde ha kostat honom livet. En direkt konsekvens av detta var att i det avtal som Socialdemokraterna sedan tecknade med Åsele kommun om akutbilen blev det numera tillåtet att den ambulansliknande akutbilen kan passera kommungränsen. Åtminstone något som kan lika sunt förnuft, dock beklagligt att Assar från Dorotea fick ge upphov till Lex Assar som tvingade fram denna ändring. Allra bäst hade varit att som Moderaterna och Alliansen velat låta bli att dra in på ambulansen i Åsele så hade aldrig Lex Assar behöva komma till.

Fortsatta ekonomiska problem för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 2
Vid dagens landstingsfullmäktige kommer årsredovisningen för år 2012 att diskuteras. Från Alliansen kan vi konstatera att Västerbotten har en väl fungerande hälso- och sjukvård. Den är till delar världsledande och de mediciniska resultaten är mycket goda. Som medborgare går det att känna sig trygg i att det finns tillgång till sjukvård i hela länet. Trots det är det mycket som går att göra för att sjukvården ska utvecklas, bli rättvisare och mer tillgänglig för patienterna.
 
Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade om hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar.
 
Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 19 miljoner samt landstingsstyrelsen med 9,5 miljoner. Det mest anmärkningsvärda och i allra högsta grad oroande är att underskottet i den sjukvårdande verksamheten går med 89 miljoner i underskott.
 
Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara den målsättningen. Mellan perioden 2005-2012 uppnådde landstinget endast i genomsnitt 0,4 procent i god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent. Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.
 
Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Bristen på läkare och en organisation som inte fungerar som den ska medför att tillgänglighet till sjukvård idag är långt ifrån tillfredsställande. Under 2012 var det en fjärdedel av länsborna som behövde komma i kontakt med vården som fick vänta längre än två månader. Nästan varannan som behövde få en åtgärd/operation fick vänta längre än två månader. Den onödiga väntan är något som ytterst drabbar den enskilde. I andra landsting ser det betydligt bättre ut.
 
Det är inte rimligt att Västerbottningarna ska behöva vänta längre än andra för att få vård. Landstinget är bland det sämsta i landet när det gäller tillgång till sjukvård. Till exempel klarar landstinget att uppfylla kömiljardens krav för åtgärd/operation endast en enda månad under hela 2012. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budgeterat från kömiljarden.
 
Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från sådant som inte är sjukvård till den direkta sjukvården. Alliansen har en tydlig färdriktning med de politiska förslag som presenteras. Förslagen tar sin utgångspunkt i en solidariskt finansierad sjukvård som ska erbjuda alla länsbor vård på lika villkor efter eget val. En vård som ökar tryggheten, inte skapar otrygghet med till exempel indragna ambulanser och vårdplatser.
 
Rätten till en likvärdig vård får aldrig sättas i fara av politisk godtycklighet, geografiska eller sociala gränsdragningar eller begränsningar av valfriheten. Politik ska inte vara ett hinder som stoppar utveckling. Politik ska uppmuntra till att göra annorlunda och bättre. Kvalitén inom vården påverkas positivt av att människor själva får göra egna val. Kvalitén i vården förstärks också då personalen i verksamheterna får vara med och påverka.
 
Från Alliansen har det varit överordnat att ha en långsiktighet i det ekonomiskt ansvarstagande, först då undviks tvära kast och panikåtgärder. Eftersom socialdemokraterna inte åtgärdat problemen tidigare har de samlats på hög. I kombination med att vården ständigt utvecklas kommer behoven av kostnadsreduceringar bli allt större.
 
Alliansen anser att omstruktureringar i vårdkedjan är helt nödvändiga men att primärvården måste få förutsättningar för att klara de 15 000 nya besök som överförts från slutenvården. Primärvården ska dessutom, utan större framförhållning, ta hand psykisk ohälsa bland barn och unga. Det är orättvist att som Socialdemokraterna ställa orimliga krav på primärvården utan att tillräckliga resurser tillförs.
 
Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en ekonomi i balans och en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal. Det går att få mer sjukvård för skattepengarna genom att göra väl avvägda satsningar och rätt prioriteringar. Det behövs en ny politik för framtidens hälso- och sjukvård som väljer att ta ansvar för ekonomi och vårdens framtida utveckling. Tillsammans söker vi i Alliansen mandatet att vid nästa val ta över styret för landstinget i Västerbotten. 
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd     
 
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
 

Alldeles för många överbeläggningar i sjukvården i länet

Av , , Bli först att kommentera 2

 
Ny statistik från SKL visar att sjukvården i Västerbotten är tredje värst i landet på antalet överbeläggningar av patienter sett till det antalet vårdplatser som finns. På hundra vårdplatser så är det i genomsnitt 104 inskrivna patienter. Att det förhåller sig på det här sättet kommer inte direkt som någon överraskning då det inom ramen för Projekt balans reducerades 10 procent av länets vårdplatser. Att vårdplatserna inte räcker till efter en sådan kraftigt och snabb reduktion är inte oväntat.
 
Från Alliansen föreslogs inte en lika kraftig vårdplatsreduktion och i senaste budget avsattes 20 miljoner till ytterligare vårdplatser vilket skulle ha minskat antalet överbeläggningar kraftigt. Patienter försvinner inte bara för att vårdplatserna tas bort. Jag vill samtidigt framhålla att antalet vårdplatser detsamma ett mått bra på sjukvård.

Inrätta mellanvårdsavdelningar i Umeå och Skellefteå

Av , , Bli först att kommentera 1

 

 
Pressmeddelande 130326: Alliansen i Västerbotten – Inrätta mellanvårdsavdelningar i Umeå och Skellefteå
 
Allians för Västerbotten har idag lämnat in en gemensam motion om att i samverkan mellan Umeå och Skellefteå inrätta mellanvårdsavdelningar. Detta är ett konkret exempel på hur det går att lösa situationen för kvarliggande patienter på sjukhusen som inte kan komma tillbaka till sitt vanliga boende eller till ett särskilt boende säger Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Marianne Normark (FP) gruppledare, Olle Edblom (C) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare, i en kommentar.
 
Förutom att det blir bättre för den enskilda, oftast äldre, är det betydligt mer samhällsekonomiskt att vårda patienten på en mellanvårdsavdelning än i en vanlig sjukhussäng menar alliansen i sin motion.
 
En mellanvårdsform skulle ge en nödvändig avlastning och minska risken att äldre patienter kommer i kläm mellan kommun och landsting. Dessutom skulle de äldre patienterna få bättre vård och rehabilitering, med läkarresurser på plats, än vad kommunen kan erbjuda. Man skulle också kunna komma igång med medicinering och kosthållning. På så sätt får patienterna en mer ändamålsenlig vård och ett bättre omhändertagande. Samtidigt minskar risken för återbesök i akutvården och patientsäkerheten förbättras. En annan vinst är att sjukhussängarna frigörs vilket gör att operationer inte behöver ställas in på grund av platsbrist argumenterar Alliansen.
 
 
Hela motionen i sin helhet:
 
 
Motion
 
Inrätta mellanvårdsavdelning i samverkan mellan landstinget och Skellefteå respektive Umeå kommun
 
Äldre sjuka ska inte drabbas av brister i hur vården och omsorgen är organiserad. Men de senaste åren har vi tyvärr sett brister i vård- och omsorgskedjan som fått till följd att många äldre patienter har varit tvungen att ligga kvar på sjukhuset. Ett problem är att ge rätt vård för äldre patienter under olika skeden. En patient kan vara färdigbehandlad i slutenvården eller inom psykiatrin på sjukhuset, men är ändå inte tillräckligt frisk för att flytta hem. Ofta beror det på att man måste invänta anpassningar i hemmet eller på det särskilda boendet.
 
Detta för med sig kostnader, både i form av mänskligt lidande och för samhället. Till exempel måste kommunerna betala en straffavgift till landstinget om en medicinskt färdigbehandlad patient måste ligga kvar på sjukhus mer än fem dygn. Ett genomsnittligt vårddygn på ett sjukhus kostar 7384 kr medan på ett kommunalt äldreboende 1512 kr. Kvarliggande patienter medför 40-50 miljoner kronor i extra onödiga kostnader för skattebetalarna i länet.
 
Vi ser bekymrat på att situationen med kvarliggande patienter har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunernas straffavgifter till landstinget ökade med nästan 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna var tvungen att ersätta landstinget för. Situationen med kvarliggande äldre var värst i Skellefteå, som fick betala en straffavgift på 10,5 miljoner. Umeå fick betala 9,6 miljoner. För den enskilde, oftast äldre, blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.
 
Mot bakgrund av detta anser vi att situationen måste lösas. Vårt förslag till lösning av problemet är att inrätta en mellanvårdsavdelning i samverkan mellan landsting och kommunerna där problemet är störst, det vill säga Skellefteå och Umeå. Vi föreslår att mellanvådsavdelningen placeras i anslutning till orternas respektive sjukhus och att kommunerna är ansvariga huvudmän.
 
En mellanvårdsform skulle ge en nödvändig avlastning och minska risken att äldre patienter kommer i kläm mellan kommun och landsting. Dessutom skulle de äldre patienterna få bättre vård och rehabilitering, med läkarresurser på plats, än vad kommunen kan erbjuda. Man skulle också kunna komma igång med medicinering och kosthållning. På så sätt får patienterna en mer ändamålsenlig vård och ett bättre omhändertagande. Samtidigt minskar risken för återbesök i akutvården och patientsäkerheten förbättras.
 
Just nu pågår ett arbete inom regeringen att se över reglerverket. Enligt den diskussion som förs föreslås nya regler som medför att kommunerna blir ekonomiskt ansvariga för utskrivningsklara patienter från psykiatrin redan efter 15 dagar. Det är en halvering av det antal fria dagar som gäller i dag. Även betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter i somatisk och geriatrisk vård ses över. Enligt de diskussioner som förs kan tidsfristen komma att kortas till tre dagar i stället för dagens fem. Något som torde höja intresset hos kommunerna att hitta framgångsrika samverkanslösningar.
 
Både i Norge och Danmark har man utvecklat en mellanvårdsform mellan sluten- och öppenvård, distriktspsykiatricentra där en person som blir hastigt försämrad snabbt kan få vård utan att han eller hon behöver skrivas in på sjukhus.
 
Samverkan behövs för att inte de olika vårdgivarna ska dubbelarbeta eller försöka vältra över kostnader på den andra, med följden att patienterna hamnar i kläm. Alla inblandade måste arbeta med patientens bästa i centrum och med fokus på att ge bästa möjliga vård och stöd. Därför måste samverkan fungera, så att alla får en likvärdig vård, oavsett om man bor i länet.
 
Med anledning till detta yrkar vi att fullmäktige beslutar:
 
Att                 uppdra till landstingsstyrelsen att uppta förhandlingar med Skellefteå och Umeå kommun för att i samverkan etablera en mellanvårdsavdelning för utskrivningsklara i respektive kommun.
 
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
 
Andreas Löwenhöök (M)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå    
 
Marianne Nordmark (FP)
Gruppledare
 
Carin Hasslow (FP)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå
 
Olle Edblom (C)
Gruppledare
 
Daniel Öhgren (C)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå    
 
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare
 
Lena Sandberg (KD)
Landstingsfullmäktigeledamot, Skellefteå
 

 

Ideella krafter är en viktig tillgång i sjukvården

Av , , 2 kommentarer 3

I dag skriver jag tillsammans med mina allianskollegor på insändarsidan om vikten av ideella krafter i sjukvården. Hela artikeln finns här nedanför:

Ideella krafter är en viktig tillgång i sjukvården

Det är tragiskt att projektet som syftade till att patienter i Lycksele skulle få hjälp med att hitta rätt vid besök på lasarettet nu läggs ned. Det var meningen att frivilliga från Röda korset skulle hjälpa patienterna rätt. Det är en uppgift som annars anhöriga eller en taxichaufför får lov att ta på sig. Idén var utmärkt men facket säger nej och socialdemokraterna böjer sig trots att sjukvårdspersonalen signaler om att de inte har tid med att vara ledsagare.
 
Alliansen anser att ideella krafter eller möjligen ett socialt företag skulle kunna vara till stor hjälp för patienter som ska hitta rätt på något av länets tre sjukhus. Inte minst på Norrlands universitetssjukhus vars skyltsystem många patienter upplever mycket invecklat och svårtolkat.
 
Att patienter får hjälp med att hitta till rätt mottagning har många fördelar. Patienten kommer inte för sent vilket sparar vårdens resurser. Patienten är tryggare inför läkarbesöket och är lugnare när mycket ny information ska tas in. Ibland ska patienten även delges ett allvarligt och sorgligt besked. Dessutom skulle denna service som landstinget inte själv har resurser att erbjuda ha varit gratis och vårdpersonalen skulle ha fått använda sin kompetens där den som bäst behövs – i sjukvården. Att arbeta ideellt ger även en känsla av sammanhang och meningsfullhet för den som får möjlighet hjälpa andra.
 
För oss i Alliansen är det obegripligt hur landstinget i Västerbotten kan gå i en helt annan inriktning än många andra landsting i landet. Organisationen Sveriges kommuner och landsting arbetar sedan många år i projektet "Samverkan med civilsamhället" med intressebevakning och utvecklingsarbete kring samverkan mellan kommuner, landsting och det civila samhället. Landstinget ska vara med i den utvecklingen och inte stoppa den. Vi måste ha patienternas bästa för ögonen och inte ideologiska dimslöjor.
 
Ideella organisationer, föreningsliv och folkrörelser, det så kallade civilsamhället är en resurs som landstinget måste inse värdet på och ta till vara. Det har vissa S-styrda landsting redan insett. Västerbotten läns landsting behöver inte alltid vara sist med nytänkande.
 
Nicklas Sandström (M)
Oppositionslandstingsråd
Marianne Normark (FP)
Gruppledare
Olle Edblom (C)
Gruppledare
Birgitta Nordvall (KD)
Gruppledare

Låg läkartäthet i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 2

 

 
Läkarförbundet presenterade förra veckan sin kartläggning av läkarbemanningen i primärvården. Inte helt oväntat visar rapporten att det finns många tomma stolar på vårdcentraler runt om i landet. Skillnaderna är stora. Västerbotten placerar sig inte helt oväntat på någon topplacering, inte minst då var tredje distriktsläkartjänst i inlandet är vakanta. Västerbotten har 1 läkare på 1 995 innevånare. Det kan jämföras med Jämtland som har en på 1584 och Gävleborg 1 på 1735.
 
Läkarkontakt i primärvården är oerhört centralt i hur patientens väg genom vården fungerar. 75 procent av alla vårdkontakter sker först i primärvården och mer och mer flyttas över dit av det som tidigare varit sjukhusvård. En utveckling som inte är fel i sig utan om vård kan ske närmare medborgarna finns det stora vinster med det. Det är oftast betydligt mer kostnadseffektivt att vården sker i primärvården än genom sjukhusvård. Det som däremot är ett stort problem i Västerbotten är att trots det större ansvaret primärvården fått så har inte nog med resurser tillförts något som vi från Moderaterna och Alliansen föreslagit i sina budgetförslag.
 
 

 

Fortsatt minus för sjukvården

Av , , Bli först att kommentera 3

I går rapporterades årsredovisningen och månadsrapporten för februari för landstingsstyrelsen. Trots alla åtgärder inom ramen för Projekt balans är ekonomin fortfarande inte i balans. Förra året redovisade sjukvårdsverksamheten ett underskott på 89 miljoner och efter två månader i år skenar ekonomin med ett underskott på 24 miljoner. Den bedömda ”ryggsäcken” (det verksamheterna måste åtgärda) för år 2013 ligger vid ingången av året på 75 miljoner. Det saknas inte utmaningar för landstinget kommande år.
 
Till årsredovisningen hade Moderaterna och Alliansen detta särskilda yttrande för att just beskriva hur vi såg på det år som varit.

Ärende 23 Årsredovisning 2012
 
Årsredovisningen speglar hur landstingets verksamhet och ekonomi har utvecklats under 2012 i förhållande till fastställd budget. Allians för Västerbotten hade ett eget budgetförslag och ett eget förslag på kostnadsreduceringar och satsningar som vi är övertygade hade gett landstinget bättre ekonomiska förutsättningar för 2012.
 
Allians för Västerbotten var och är övertygad om att resurser kan överföras från administration och annan verksamhet i landstinget till den direkta sjukvården. Trots fortsatta satsningar från regeringen på den psykiatriska vården har inte Västerbottens läns landsting lyckats erbjuda en psykiatrisk vård med god kvalitet och tillgänglighet. Situationen inom barn- och ungdomspsykiatrin är särskilt bekymmersam. Dessutom är den bristande utvecklingen av äldresjukvården oroande, särskilt med tanke på de alltfler multisjuka äldre och minskande resurser för äldresjukvård. Likaså ökningen av väntetiderna för vård- och behandling.
 
Enligt årsredovisningen fortsätter landstinget verksamheter att gå med underskott. Hälso- och sjukvårdsnämnden gjorde ett underskott på 19 miljoner samt landstingsstyrelsen med 9,5 miljoner. Det mest anmärkningsvärda och i allra högsta grad oroande är att underskottet i den sjukvårdande verksamheten går med 89 miljoner i underskott.
 
Även med det justerade resultatet uppnås inte heller målsättningen om god ekonomisk hushållning. Totalt saknas det runt 30 miljoner för att klara av målsättningen. Mellan perioden konjunkturcykeln 2005-2012 klarade landstinget endast av att uppnå i genomsnitt 0,4 procent av god ekonomisk hushållning av en uppsatt målsättning på 2 procent.  Detta ser Alliansen mycket allvarligt på.
 
Kostnader för köp av personaltjänster, främst så kallade stafettläkare har ökat vilket är alarmerande.
 
Den totala sjukfrånvarotiden samt långtidssjukskrivningarna över 60 dagar ökade under 2012. Att personalen i högre utsträckning är sjuka är alarmerande. Landstinget är bland de sämsta i landet i uppfyllande av kömiljarden. Endast en enda månad lyckade målsättningen uppnås för att erhålla ersättning i kategorin ”åtgärd”. Totalt tappade landstinget 15 miljoner mot budget i ej erhållna intäkter från kömiljarden.
 
Dagens medicins (11/13) kartläggning över samverkan mellan kommun och landsting över kostnader för kvarliggande patienter på sjukhusen visar på att Västerbotten placerar sig sämst i landet. Ett ansvar som faller tungt på Socialdemokraterna som styr de absolut flesta kommunerna samt landstinget i länet.
 
Situationen har förvärrats de senaste åren. Mellan åren 2011 till 2012 ökade antalet vårddygn så pass mycket att kommunerna måste betala en straffavgift till landstinget med en ökning som ligger nästan på 30 procent. År 2012 var det totalt 7290 vårddygn som kommunerna måste betala landstinget för kvarliggande patienter. För den enskilde, oftast äldre blir det ett onödigt lidande att behöva stanna kvar på ett sjukhus istället för att få omvårdnad på ett särskilt boende.
 
Årsredovisningen visar att för att vi ska få en trygg och skattefinansierad vård, behövs en politik med mer pengar till sjukvården. I det mycket besvärliga ekonomiska läget som sjukvården befinner sig i krävs en ansvarsfull politik som prioriterar sjukvård framför annan verksamhet och där alla får den vård de behöver och har rätt till.
 
Den färdriktning som Alliansen står för hade lett till en positivare utveckling för såväl befolkningen i Västerbotten som för landstingets personal samt för att få en ekonomi i balans.

Kompromiss kring folkomröstningsfrågan

Av , , Bli först att kommentera 2

Pressmeddelande 130227: Alliansen i Västerbotten – Kompromiss kring folkomröstningsfrågan
 
För mer information kontakta: Nicklas Sandström (M) 070 254 45 15, Marianne Normark (FP) 070 243 57 04, Olle Edblom (C) 070 564 44 65, Birgitta Nordvall (KD) 070 278 58 10.
 
I går enades samtliga partier om vilken frågeställning som ska ställa i den kommande folkomröstningen samt att valdagen blir detta år i september.
 
Den nya frågeställningen har följande utformning:
 
Som en del i att nå balans i ekonomin beslutade Västerbottens läns landsting 2011 att minska antalet vårdplatser i Dorotea och att ersätta den stationerade ambulansen i Åsele med en akutbil.
Vill du ge Västerbottens läns landsting i uppdrag att utforma ett åtgärdspaket för hela länet som innebär att Dorotea får vårdplatser och läkarjourkedja som 2011 och att Åsele får en stationerad ambulans? (ja/nej/blankt)
 
Alliansen lyfter fram att det är viktigt för demokratin och den fortsatta processen kring folkomröstningsfrågan att det gick att nå en kompromiss kring frågeformuleringen och valdagen. Nu kan den fortsatta debatten fokusera på själva sakfrågorna säger de i en kommentar.
 
Alliansen konstaterar vidare att:
 
–         Frågans utformande överensstämmer i betydligt större omfattning till det som över 24 000 medborgare skrev under namninsamlingen för.
–         De konkreta delarna i namninsamlingen med vårdplatserna vid sjukstugan i Dorotea samt läkarjourkedja samt ambulans i Åsele finns omnämnda i frågeställningen.
–         Frågans utformande gör att ett ”ja”-val är detsamma som vad folkinitiativet vill uppnå.
–         Det som var svårast att kompromissa fram var det som i folkinitiativet formulerades ”sjukvård för alla” vilket syftade på ett brett åtgärdspaket för hela länet. I frågans utformning i ”att utforma ett åtgärdspaket för hela länet” blir det upp till landstingsfullmäktige att tolka valresultatet. Ett starkt ”ja”-valresultat blir en tydlig signal för att utforma ett åtgärdspaket för en trygg inlandssjukvård. Minimum är att återställa akutvårdsplatserna i Dorotea med läkarjourkedja samt ambulansen i Åsele.
–         Valdagen blir i september i år vilket av tradition är en bra valmånad även om det är en kompromiss.
–         Medborgarna i länet får folkomrösta om den förda Socialdemokratiska sjukvårdspolitiken med minskade av akutvårdplatser i inlandet och införande av akutbil istället för ambulans är önskvärd eller inte.  
 
 
Från Alliansen kommer vi fortsätta att driva den politik som är förd sen tidigare med akutvårdsplatser vid sjukstugorna och en trygg inlandssjukvård där Åsele får en stationerad ambulans säger Nicklas Sandström (M) oppositionslandstingsråd, Marianne Normark (FP) gruppledare, Olle Edblom (C) gruppledare, Birgitta Nordvall (KD) gruppledare, i en kommentar.
 
 
 
 

Presentation

 

Nicklas Sandström
Regionråd i opposition
Region Västerbotten 

Mer om mig
Ålder: 41 år

Bor och uppvuxen: Bor med familjen i Umeå kommun

Högre utbildning: Filosofie magisterexamen i statsvetenskap samt Filosofie kandidatexamen i ekonomisk historia båda vid Umeå universitet.

Gjort tidigare: Politisk sekreterare, vice kårordförande Umeå studentkår samt grafiker/tidningstryckare.

Okänd talang: Duktig fotograf.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se